Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem. I många fall innebär övervikt och fetma en försämrad livskvalitet och lidande hos individen. Tillstånden kan även ge upphov till olika följdsjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa. Hälso- och sjukvården är enligt lagen skyldig att arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskan bär därför ett ansvar att arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen. Föreliggande litteraturstudie syftar till att belysa sjuksköterskans preventiva metoder i arbetet med övervikt och fetma hos vuxna patienter Litteraturstudien baseras på tretton utvalda vetenskapliga artiklar som granskats enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Denna litteraturstudie belyser ett flertal olika preventiva metoder som sjuksköterskan kan använda i arbetet med övervikt och fetma. Motiverande samtal är framträdande i studien och har visat sig vara en väl beprövad metod som ledde till en livsstilsförändring och viktnedgång hos patienterna. Utbildning, undervisning och rådgivning kring kost och fysisk aktivitet gav också ett positivt utfall på patienternas livsstilsförändring och viktminskning. Det är viktigt att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv och en personcentrerad vård för att göra patienten delaktig i sin vård och för att engagera och motivera patienten till en livsstilsförändring. Sjuksköterskans kompetens och kunskap för att utföra de metoder som lyfts fram i resultatet är viktigt för att motivera och stärka patienten till en livsstilsförändring och goda resultat i viktminskningsprocessen. Det är därför angeläget att satsa på kompetensutveckling inom sjukdomsförebyggande och preventiva åtgärder för att arbeta hälsofrämjande och eftersträva hållbar utveckling.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböckerfrån hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera enbarnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritiskdiskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och lärobokensom användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg1916.Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns eninterdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1. Att lyda läkaren. 2. Barnmorskan ska i allthandla som hon blivit lärd. 3. Att ha det yttersta ansvaret. 4. Kvinnan är en kropp utansammanhang och inget att lita på. I det första temat ryms framför allt den medicinskadiskursen. Det är läkaren som är bärare av den och den är grundläggande för barnmorskansarbete. Lydnaden och kontrollen upprätthölls genom en juridisk diskurs. Överordnat dettavar myndigheternas folkhälsoideal. I temat ”barnmorskan ska i allt handla som hon blivitlärd” framträder framförallt könsordningens diskurs. Här kan även ses inslag av envårdande diskurs. Könsordningens diskurs blir också synlig i det tredje temat: att ha detyttersta ansvaret, där även den juridiska diskursen visar sig. I den objektifierande synen påkvinnan som det sista temat ”kvinnan är en kropp utan sammanhang och inget att lita på”pekar på är det framför allt könsordningens diskurs som råder.Den medicinska vetenskapen har haft en stark ställning inom förlossningskonsten och det ärviktigt att fortsätta att granska vad som styr yrket. Barnmorskans unika kunskapsbas börtydliggöras och en vårdande diskurs bli mer framträdande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Graviditetsdiabetes innebär diabetes som nyupptäcks under graviditeten. Graviditetsdiabetes innebär en förändring av det dagliga livet. Forskning har visat att förändringen medför både positiva och negativa upplevelser, dels ökad medicinsk uppmärksamhet beroende på sjukdomen, dels ett mer inrutat liv än tidigare eftersom kvinnan måste kontrollera sitt blodsocker upprepade gånger varje dag.. Därmed blir hon också hela tiden påmind om sin graviditetsdiabetes. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som får diabetes under sin graviditet upplever sin situation. Intervjuer genomfördes med fem gravida kvinnor. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, vilket innebär ställa frågor om kvinnornas upplevelser och att lyssna på dem för att förstå hur de upplever sin graviditet efter att de fått besked om att de fått graviditetsdiabetes. Resultatet tydliggörs i två huvudteman (trygghet och oro) och sju underteman (välmående, tillit till personalen, lättnad med extra kontroller, bekräftelse, förvirring, rädsla/chock, brist i självkänslan). Resultaten visar att kvinnorna är oroliga och rädda precis när de fått diagnosen graviditetsdiabetes, rädslan gäller främst barnets hälsa. Barnmorskan har en central roll i vårdmötet men kvinnorna känner en stor tillit till all personal som är inblandad. Kvinnorna upplever att de mår bra under graviditeten. De tänker inte så mycket på att de har graviditetsdiabetes. Kvinnorna lever i princip som de gjorde innan diagnosen sattes förutom att de beskriver att de har minskat sitt intag av socker.. Kvinnorna beskriver också att de känner en stor lättnad och trygghet i att extra kontroller på barnet som t.ex. ultraljud görs. / Program: Barnmorskeutbildning

Anhörigvårdare definieras som någon som lever tillsammans med en person som är i behov av hjälp eller stöd i hemmet. Anhörigvårdarna utför oftast vården själva och får minimalt med hjälp. En anhörigvårdare sätter nästan alltid en annan person före sig själv, vilket kan leda till att många anhörigvårdare blir deprimerade.Syftet med den här studien var att beskriva behov som anhörigvårdare har, samt att beskriva vilket stöd professionella vårdare kan ge för att tillgodose dessa behov.Metoden som denna studie bygger på är en litteraturstudie, materialet analyserades med hjälp av en metod som går ut på att göra en litteraturöversikt.Resultatet mynnade ut i två teman med vardera tre subteman. Tema ett; ”Stöd i vårdandet”, med subteman; ansa- att ge praktisk och emotionellt stöd, stöd till lek och stöd genom lärande. Tema två; ”Vårdrelationen”, med subteman; roller, delaktighet och bekräftelse.I resultatet framkom att anhörigvårdare önskade mer hjälp till praktisk vård, även nattetid. De önskade också mer undervisning. Vårdrelationens betydelse framkom också, liksom behovet av emotionellt stöd.Diskussionen består dels av en metoddiskussion och dels av en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen knyts bakgrunden samman med resultatet och författaren reflekterar över vad som kommit fram i resultatet. Bland annat tas det upp att det inte är några invecklade svåra saker som behövs för att anhörigvårdarna skall må bättre.Mason (2008) skriver att vårda en anhörig kan vara en börda, men det kan även vara väldigt givande för alla inblandade parter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Christina Thulin-Andersson</p><p>Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?</p><p>VT 2007 Antal sidor: 27</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring. Fenomen som handlingsfrihet, trivsel på arbetsplatsen och personalchefens tillgänglighet påverkar även det undersköterskors självbemästring. Den viktigaste slutsatsen är att avsaknad av närvarande personalchef förekommer, vilket innebär en brist i att motivera undersköterskor, personlig tillgänglighet och tillgänglighet i skilda situationer.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>en amputation innebär inte enbart en förlust av en kroppsdel utan kan innebära att människans livsvärld förändras. En människa som förlorat en kroppsdel kan bli en lidande människa och resultatet kan bli att anpassningsförmågan förhindras. Att vara en lidande människa kan innebära att individen känner sig kränkt och integriteten kan hotas. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteratur studien är att få en ökad förståelse för hur Roys anpassningsmodell kan integreras i personers upplevelser av att ha genomgått en benamputation. <strong>Metod: </strong>den här litteraturstudien har genomförts med inspiration av Evans analys metod integrerad med Roys anpassningsmodell av vårdvetenskapliga artiklar som sökts i olika databaser. <strong>Resultat: </strong>utifrån personers upplevelser av amputation integrerat med Roys anpassningsmodell blev resultatet att fyra teman kunde skapas som bygger på Roys anpassningsmodell. Slutsats<strong>: </strong>Roys anpassningsmodell kan användas som en modell för sjuksköterskor vid omvårdnad av personer som genomgått en amputation.</p>

<p><p>Palliativ vård är en benämning på vård som ges till patienter i livets slut då botande behandling inte längre är möjlig. Palliativ vård ska integreras i all vård i livets slut, oberoende av hur vården organiseras. Målet för vården är bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Sjuksköterskans uppgift är att stödja och hjälpa den döende patienten och familjen att leva med de psykologiska, sociala, fysiska och andliga konsekvenserna av patientens sjukdom, något som ställer stora krav på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter inom vård och omsorg. Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Evans metod, innehållande fyra delmoment. Resultatet indikerar att sjuksköterskors förhållningssätt innebär fokus på den döende patientens olika behov samt att hänsyn tas till patientens värdighet och integritet. Relationen till sjuksköterskekollegor, till övrig personal samt till patient och närstående är en resurs i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet underlättar i arbetet. Omvårdnadens svårigheter utgörs av tidsbrist, otillräcklig utbildning och träning, betungande känslor, likaså anses kommunikation med patient och närstående vara problematisk. Resultatet visar att organisation och vårdmiljö har en inverkan på sjuksköterskans arbete. Slutsatsen är att sjuksköterskor ser möjligheter och försöker finna tillvägagångssätt för att ge god palliativ omvårdnad, detta trots att de erfar praktiska och känslomässiga svårigheter.</p></p>

<p> </p><p>HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.</p><p><strong>Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en <strong>metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. <strong>Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. <strong>Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet. </strong></strong></strong></strong></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod:</strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats:</strong> När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.</p>