Nuvarande redovisningsregler och principer under IFRS är till viss del öppna för subjektiva bedömningar om hur kostnader och intäkter ska redovisas. Denna subjektivitet går stundom under benämningen resultatmanipulering och innebär då att företagets resultat antingen justeras i positiv eller negativ riktning beroende på bakomliggande incitament. De subjektiva valen kan delas in i operationella åtgärder eller diskretionära periodiseringar, beroende på om de påverkar kassaflödet eller ej. Denna studie fokuserar på hur redovisningsreglerna kan användas för att uppnå resultatmanipulering och inriktas därför på de diskretionära periodiseringarna. Forskning har påvisat att möjligheten till resultatmanipulering är särskilt påtaglig i samband med att företag byter vd. Det baseras på teorierna om horisontproblemet och stålbad, att vd:n i varje given situation ämnar uppnå maximal personlig vinning. Då tidigare studier sällan undersökt den svenska marknaden avser vi uppnå kontribution om hur teorierna om resultatmanipulering är applicerbara under svenska regelverk och normer, från dess att IFRS infördes till dags dato. Via syftet att undersöka sambandet mellan ett byte av vd och resultatmanipulering har vi för avsikt att hjälpa investerare till att bättre förstå marknaden och till förbättrade investeringsbeslut. Via kvantitativ analys av årsredovisningar har vi med hjälp av den modifierade Jonesmodellen tagit fram ett mått på företags diskretionära periodiseringar. Måttet har likställts med resultatmanipulering och ställts i relation till företags vd-byten. Kopplat till horisontproblemet har nivån på resultatmanipulering jämförts mot vd-byte som sker efterföljande räkenskapsår. Teorin om stålbad har i sin tur testats genom att undersöka om resultatmanipulering nyttjas under en vd:s första verksamma år, alternativt i något av de efterföljande två räkenskapsåren. Resultaten påvisade att den svenska marknaden skiljer sig mot både bakomliggande teori och tidigare forskning. Förekomsten av horisontproblemet eller stålbad kunde inte bevisas, däremot fann studien att resultatet skrivs upp via resultatmanipulering i de två efterföljande åren efter att ett byte av vd skett. Anmärkningsvärt bevisades även att resultatminskande åtgärder utförs året innan ett rutinmässigt vd-byte inträffar. Sett till orsakssambanden bevisades därutöver att sannolikheten för att ett vd-byte kom att inträffa ökade vid användning av negativ resultatmanipulering samt när företagets lönsamhet var lägre än marknadsgenomsnittet. Studien belyser att kausalitetsproblem föreligger mellan resultatmanipulering, vd-byte och företagets lönsamhet. De exakta orsakssambanden kan studien inte förmå förklara utan vi påvisar att ytterligare forskning behöver genomföras för att klargöra det sanna orsaksförhållandet. Avslutningsvis renderar studien teoretiskt bidrag då den påvisar att teorierna om horisontproblemet och stålbad i samband med vd-byte inte stämmer in på den svenska marknaden.

För att uppnå större harmonisering mellan länder och förenkla jämförelser mellan företag har ett antal internationella standarder för finansiell rapportering upprättats. Den senaste IFRS- standarden, IFRS 3, gavs ut år 2004 och infördes i Europa år 2005, vilket innebar att börsnoterade företag bland annat i Sverige skulle följa standarden när de upprättar sin koncernredovisning. I och med den nya standarden infördes nya regler för nedskrivning av goodwill som innebar att årliga avskrivningar ersattes med regelbundna tester för nedskrivning. Eftersom genomförande av nedskrivning i stor utsträckning är beroende av subjektiva bedömningar, uppstår möjligheten för företagsledningar att påverka den finansiella rapporteringen till sin egen fördel. Syftet i föreliggande studie är att utreda vilka faktorer som påverkar företagsledningen i sin bedömning vid nedskrivning av goodwill. Föreliggande studie har använt kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag i large cap på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq under perioden 2011-2014. Denna studies resultat har visat att det råder ett signifikant positivt samband mellan (1) byte av VD, (2) svaga resultat och nedskrivning av goodwill. Detta ger stöd till att det under vissa förhållanden finns incitament för företagsledningen att påverka redovisningen på ett sätt som inte nödvändigtvis avspeglar den verkliga finansiella situationen i företaget. Det är viktigt för företags intressenter och revisorer att ha kännedom om vilka incitament som kan föranleda påverkan av redovisningen. / In order to achieve greater harmonization between countries and facilitate comparisons between companies, a number of international financial reporting standards have been established. The recent IFRS standard, IFRS 3 was released in 2004 and was introduced in Europe in 2005, which meant that listed companies in Sweden would follow the standard when they prepare their consolidated accounts. With the new standard, new rules for the impairment of goodwill were introduced that replaced annual depreciation with regular testing for impairment. Since the implementation of the write-down is largely dependent on subjective judgments, the possibility arises that management manipulate financial reporting to their own advantage. The aim of the present study is to investigate the factors that influence the company management in assessing the impairment of goodwill. This study uses quantitative methods and has a deductive approach. The data collection is based on the annual reports of listed companies in the large cap on the OMX Nasdaq Stockholm Exchange during the period 2011-2014. The results in the study have shown that there is a significant positive relationship between (1) the replacement of the CEO, (2) weak earnings and impairment of goodwill. This supports that under certain conditions there is an incentive for management to manipulate accounting numbers in a way that does not necessarily reflect the real financial situation of the company. It is important for the company's stakeholders and auditors to have knowledge of what incentives can influence preparation of financial statements.

The implementation of the IFRS framework in 2005 had a significant impact on the listed companies, as they became obligated to adhere to the new standard in preparing their consolidated financial statements. The new framework replaced annual amortization with regular impairment tests for goodwill. This shift provided management with the opportunity to influence the reporting to their advantage. The aim of this study is to examine the underlying factors that influence companies' decisions regarding goodwill impairments. Among the various factors that can affect goodwill impairments, four specific factors have been chosen for closer investigation in this study: CEO turnover, economic conditions, company size, and low profitability. In the present study, a quantitative method has been used to examine and analyze the research questions. Additionally, a deductive approach has been applied in the study. The data collected is based on annual reports from publicly traded companies listed on the OMX 30, OMXC25, OMXH25, and OSEBX 25 Oslo indexes between the years 2020-2022. The results of the study indicated that factors such as CEO turnover, economic downturn, or low profits did not have a significant impact on firms' decisions to write down goodwill. However, the results were more varied when it came to the factor of firm size. Two out of three statistical tests showed no significant relationship between firm size and goodwill impairments. However, the regression analysis suggested a possible significant relationship between the variables. / Införande av IFRS regelverk år 2005 hade en betydande påverkan på de börsnoterade företagen eftersom från denna tidpunkt blev de skyldiga att följa den nya standarden vid upprättandet av sin koncernredovisning. Det nya regelverket ersatte årliga avskrivningar med regelbundna tester för nedskrivning av goodwill. Detta innebar att företagsledningen fick möjlighet att påverka rapporteringen för sin egen fördel. Syfte med denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna som påverkar företagens val av goodwillnedskrivningar. Av de olika faktorer som kan påverka goodwillnedskrivningar har fyra faktorer valts för att undersökas närmare i detta arbete. De faktorerna som ska undersökas är: VD-byte, konjunkturläge, företagets storlek samt lågt resultat.  I föreliggande studie har en kvantitativ metod använts för att undersöka och analysera forskningsfrågorna. Dessutom har en deduktiv ansats tillämpats i studien. Data som har samlats in baseras på årsredovisningar från börsnoterade företag på listor OMX 30, OMXC25, OMXH25 samt OSEBX 25 Oslo mellan åren 2020–2022. Resultaten från studier indikerade att faktorer som VD-byte, lågkonjunktur eller lågaresultat inte hade någon signifikant påverkan på förtegens beslut att skriva ned goodwill. Däremot var resultaten mer varierade när det gällde faktorn företagets storlek. Två av tre statistiska tester visat inget signifikant samband mellan företagens storlek och goodwillnedskrivningar. Dock visade regressionsanalysen på ett möjligt signifikant samband mellan variablerna