Texte remanié: Th. doct.--Grenoble. / Notes bibliogr. Bibliogr. p. 547-572.

1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket märkets tydligt inom skolväsendet då det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det många fristående och kommunala förskolor som försöker ”locka” till sig föräldrar och barn till deras verksamheter. Men då undrar jag , Hur väljer föräldrarna? Väljer de eller låter de sig bli placerade. Vad är viktig dem i valet av förskola? För att få en ökad förståelse för detta genomförde jag en enkät undersökning, bland föräldrar på en fristående och en kommunal förskola. I studien deltog 27 föräldrar med  barn  i åldrarna 1-5år.  I min studie kom jag fram till att det finns olika kategorier som t.ex. bemötande, närhet  m.fl. Det är dessa kategorier som föräldrarna utgår ifrån när de väljer förskola för sina barn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares demokratiuppdrag och hur detta påverkar deras undervisning i fråga om val av innehåll och arbetssätt i högstadiet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltså demokratiuppdraget och dess påverkan på deras undervisning. Min ambition med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda angående deras demokratiuppdrag och hur det påverkar deras didaktiska val i fråga om vad- och hur- frågan, alltså innehåll och arbetssätt. Studien visar att samhällskunskapslärare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. Samhällskunskapslärarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna får därför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgår också att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras åsikter, är viktigt för demokratiuppdraget. Studiens resultat visar å andra sidan att elever har mycket begränsat inflytande på val av innehåll i undervisningen. Lärarna gör sin planering utan samråd med eleverna. Men elever ges dock möjligheter att i viss mån påverka arbetssättet.     Av studiens resultat framgår också att samhällskunskapslärarna som deltog i studien ser både stora möjligheter och svårigheter vad gäller lärares demokratiuppdrag. Lärarna uppfattar att elever lever å ena sidan i en fas i sitt liv som de tar till sig nya värderingar vilket ger stora möjligheter för samhällskunskapslärare att fostra elever men skolan speglar å andra sidan själv samhället mycket och elever tar med sig mycket värderingar hemifrån och det är därför samhällskunskapslärare och skolan har sina begränsningar med att ändra elevernas demokratiska attityder.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket. Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna. Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket. Resultatet menar även att utifrån Institutionell teori kommer de företag med revisionsplikt och som inte har någon av Big 4 byråerna i större utsträckning redovisa enligt K2-regelverket. / Background: The K2-framework for smaller companies came out in 2008 as a voluntary alternative to the previous regulations BFN/RR. The reason for the development of the K2-framework was because there was a demand among smaller companies for a simpler and less expensive framework. Aim: The aim of our study is to examine whether Agent Theory, Positive Accounting Theory and Institutional Theory can explain the characteristics that explain smaller companies choice of voluntarily account according to the K2-framework. Methodology: We have developed five hypotheses from three existing theories. Our study follows a quantitative approach where information from annual reports from 274 smaller companies, operating in Halland has been collected. The information was then tested statistically by correlation and regression tests to reject or not reject the hypotheses. Results: Based on Agent Theory, smaller companies tend to account according to the K2-framework. Agent theory also says that it is the companies without mandatory auditing and who chooses not to use an auditor that tends to account according to the K2-framework. The result also says that based on Institutional Theory, the firms with mandatory auditing and who do not have any of the Big 4 agencies increasingly account according to the K2-framework.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och varje år diagnostiseras ca 10 000 nya fall i Sverige. En cancerdiagnos förknippas ofta med ett stort lidande och efter diagnostisering ställs prostatacancerpatienten inför många val gällande sin behandling. Syfte: Att beskriva vad som påverkar mäns val vid behandling av prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex kategorier framkom; Ålder, Levnadssätt, Familj och vänner, Biverkningar, Läkarens råd samt Bot och Överlevnad. Slutsats: Männen påverkades av yttre faktorer som läkarens råd och inre faktorer som rädsla för biverkningar vid val av behandlingsmetod. Rädslan för biverkningar ledde till att många vägde riskerna med behandlingarna mot riskerna att livskvaliteten skulle försämras. Familj och vänner var ofta stöd för männen när behandlingsalternativen diskuterades.

<p>Sammanfattning</p><p>I och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet. De lärare vi tillfrågat upplevde att de tio viktigaste påverkansfaktorerna var den egna människosynen, värderingar, kunskapssynen, erfarenheter i klassrummet, styrdokument, arbetslaget, elevsituationen, samtal med kollegor, tidsaspekten och teorier och metoder. Vi redogör i denna uppsats för didaktikbegreppet och exempel på påverkansfaktorer tidigare forskare undersökt. Vi argumenterar för vårt val av enkät som undersökningsmetod samt resonerar kring vårt resultat med intention att knyta vår undersökning an till tidigare relevant forskning inom undersökningsområdet.</p>

Sammanfattning I och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet. De lärare vi tillfrågat upplevde att de tio viktigaste påverkansfaktorerna var den egna människosynen, värderingar, kunskapssynen, erfarenheter i klassrummet, styrdokument, arbetslaget, elevsituationen, samtal med kollegor, tidsaspekten och teorier och metoder. Vi redogör i denna uppsats för didaktikbegreppet och exempel på påverkansfaktorer tidigare forskare undersökt. Vi argumenterar för vårt val av enkät som undersökningsmetod samt resonerar kring vårt resultat med intention att knyta vår undersökning an till tidigare relevant forskning inom undersökningsområdet.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger. I de intervjuer vi genomförde talade lärarna inte om läromedlens aktiva roll i syfte att exempelvis utveckla elevens delaktighet i undervisningen, vilket har en framträdande roll i läroplanen för den mål- och resultatstyrda skolan.

Projet professionnel personnel de bibliothécaire : dossier d'aide à la décision : Villeurbanne, ENSSIB : 2002.