Syftet är att undersöka och beskriva vilka faktorer det är som påverkar kunderna när de väljer ett lokalt apotek och även undersöka möjliga samband som kan påvisas mellan upplevd kundlojalitet och några av de undersökta faktorerna. En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie genomfördes, med huvudfokus på den kvantitativa metoden. Först gjordes miniintervjuer med tre olika apotekschefer på en lokal apoteksmarknad. Efter det genomfördes en kvantitativ studie bland kunder på de tre apoteken. Respondenterna fick ta ställning till om påståendena stämde mycket bra, stämde bra, stämde mindre bra eller inte stämde alls. De insamlade data fördes sedan in i Excel där svaren analyserades. I analysen gjordes först sambandsanalyser genom klusteranalyser, spridningsdiagram och även stapeldiagram. Analysen kopplades till den teoretiska referensramen om möjliga faktorer bakom kundlojalitet och kundlojalitet. Slutsatserna av studien blev att kunderna uppskattar personlig service (emotionella faktorer) som emotionella band - alltså att kunden vill ha kunnig och trevlig personal. Även närhet var en faktor som blev högt betygsatt av kunderna, då de väljer det apotek som råkar ligga närmast. Personalens bemötande visade sig vara viktigt för både kunder och apotekschefer, då äkthet, omsorg och personalisering spelade roll i kundernas val av apotek. Öppettiderna var den viktigaste servicetjänsten (funktionella faktorer) i kundernas val av apotek. De kunder som uppger sig vara lojala menade att de alltid går till samma apotek. Till skillnad från teorin är de flesta kunder inte beredda att betala mer även om de säger sig vara lojala. Det visade sig att lojala kunder inte alltid skulle rekommendera apoteket till andra. Även om kunderna ansåg sig lojala och menade att de skulle fortsätta handla på apoteket var det svårt att dra någon stark slutsats om kunderna verkligen kände tillfredställelse, förtroende eller engagemang för apoteken, till exempel verkade lojala kunder lika priskänsliga som de icke lojala. Den här studien visade också att även icke lojala kunder är lika benägna att klaga trots att teorin menar att det oftast är de lojala kunderna som gör det.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet.

No description available.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer. Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.

Essays in Constitutional Economics uses the theoretical tools developed in public choice and constitutional economics to analyze how institutions of various sorts influence the individual choice calculus. Institutions are seen as formal and informal rules that can be evaluated and, although oftentimes durable, reformed. The primary purpose of institutions is to guide and constrain human behavior in a world characterized by uncertainty and self-interested motives, such that human actions are more conducive to long-term, aggregate preference satisfaction. The first essay, "Social Order through Constitutional Choice: A Contractarian Proposal," introduces a normative criterion for legitimate constitutional change, based in James Buchanan’s brand of contractarianism, and proceeds to outline a specific constitutional proposal. The proposed constitution consists of a common core, representing Nozick’s minimal state, and a set of subconstitutions between which citizens can choose, irrespective of geographic location, and which encompass different scopes of government. The second essay, "Rhetoric or Reality? An Economic Analysis of the Effects of Religion in Sweden," views religious beliefs, themselves taken as given, as entailing moral positions, here seen as informal institutions, which influence behavior in a predictable fashion. An empirical study of divorce rates, rates of children born out of wedlock, abortion rates, and rates of not paying one’s debts in Swedish municipalities reveal that the stronger the religious involvement, the less of these particular behaviors is seen. Interestingly, the negative influence of involvement in the Lutheran state church is greater, on the margin, than the negative influence stemming from involvement in (generally more conservative) independent churches. The third essay, "Economic Freedom and Equality: Friends or Foes?" looks at economic policies as sets of variable institutions which influence economic activities, and thereby efficiency and the income distribution, in various ways. A cross-country study reveals that economic freedom, defined in the form of an index measuring such things as tax pressure, protection of property rights, a functioning judicial system, low inflation, and freedom to trade, can be positively related to income equality. This holds in developing countries when economic freedom is increased over a longer time period in a stable manner and when the increase is the result of trade and capital-flow liberalization. Then, the poor seem to be able to take advantage of the freer economy to a larger extent than those who are better off. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Thesis (M.A.)--Texas State University-San Marcos, 2007. / Vita. Appendix: leaves 87-151. Includes bibliographical references (leaves 152-160).

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat. Resultatet visar att det finns flera faktorer, som till exempel tid, erfarenhet och personlig övertygelse, som är avgörande för undervisningsvalet. Slutsatsen vi har dragit är att de två mest avgörande faktorerna ändå är personlig övertygelse och erfarenhet.</p>

Thesis (M.A.)--Texas State University-San Marcos, 2007. / Vita. Appendix: leaves 87-151. Includes bibliographical references (leaves 152-160).