Denna kvalitativa studie har som syfte att fördjupa kunskapen om hur lärare F-3 planerar och undervisar i matematik på ett inkluderande sätt. Med hjälp av sju kvalitativa observationer visar det sig att flertalet lärare använder en snarlik matematikundervisning. Resultatet i den här studien är att flera av lektionerna är nästan identiska med viss variation. Vi kan också se att vissa digitala resurser slagit igenom i de flesta klassrum. Konkret material har observerats användas mer som ett individuellt stödmaterial än som en resurs för alla elever.

Att välja gymnasieprogram kan upplevas svårt och pressat för ungdomar. Ibland blir intedet valda gymnasieprogrammet som de tänkt sig, en del ångrar sitt val och gör ettprogrambyte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till ettprogrambyte. För att ta reda på det utgick vi från frågeställningar som undersöker vilkafaktorer som påverkade det första valet till gymnasiet samt vad som var avgörande för ettprogrambyte. Vi undersökte även vad informanter själva anser kunde hjälpt dem att görarätt val när det första valet gjordes. En kvalitativ metod har använts där sex individer somgjort ett programbyte blivit intervjuade om deras upplevelser. Den insamlade empirin haranalyserats med hjälp av teorin Careership där begreppen habitus, fält ochhandlingshorisont ska kunna förklara människors handlingsmönster och hur de utvecklas iolika sociala miljöer. Analys har även skett utifrån STF-modellen där begreppen system,individuella influenser, kontextuella influenser och processer används för att förklaraprogrambyten på gymnasiet. Resultatet av studien visar att informanter blivit påverkade av familj och vänner i sitt första val men att orsaker till programbyte oftast beror påutanförskap och konflikter i klassen samt svårigheter att klara av utbildningen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare (SYV) har i hur elevernas självkänsla kan vara med och påverka karriärvalen. Kan valen bli bättre välgrundade om SYV också tar hänsyn till självkänslan? Jag har använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat 8 studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå. Tidigare forskning visar att det finns mycket forskning kring begreppet självkänsla, men mindre om elevernas föreställningar om sig själva i relation till studier och arbete. Jag har valt att se på det ur SYV:s perspektiv. Ett tongivande resultat är att de flesta informanter tror att det skulle gå att minska felval, omval och liknande med en ökad förståelse för konsekvenserna av att ha en bristande självkänsla. Att ha insikt och kunskap om sig själv förbättrar förutsättningarna att göra välgrundade val. Empirin har analyserats utifrån Supers teori (1990) och SCCT (1994). Utifrån dessa teorier har jag velat förstå vad som påverkar karriärutvecklingen och på vilket sätt den påverkas av självkänslan. Analysen visar att vi påverkas av betydelsefulla andra som t ex föräldrar, lärare och kompisar, men med en god självkänsla anpassar man sig inte endast efter andra.

Nationella utvärderingar visar att resultaten i matematik har fått en positiv utveckling och att svenska högstadieelevernas resultat i matematik inte dalar länge. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 9 har om skolämnet matematik samt hur dessa uppfattningar påverkar deras val av gymnasieprogram. Arbetets målgrupp är elever med utländsk bakgrund som går i en mångkulturell skola som ligger i ett socialt utsatt område. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätundersökning med 30 elever från årskurs 9. Skolan där eleverna i undersökningen går är en kommunal skola i en stor stad. Den är placerad i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Skolan är en F-9-skola med cirka 580 elever, varav majoriteten med utländsk bakgrund. I enkätresultatet framkommer att de flesta av eleverna kan få hjälp med matematikläxorna av sina föräldrar. Undersökningsresultaten visar att många elever uppfattar ämnet matematik som användbart i vardag och viktigt i deras framtida studier. Vidare visar resultaten att en stor andel av eleverna ser fram emot matematiklektionerna och att de tycker om ämnet matematik. Därutöver visas i enkätresultaten att vissa elever med låga kunskaper i matematik väljer gymnasieprogram såsom natur- och ekonomiprogrammet där goda matematikkunskaper krävs. Trots att undersökningen är för liten för att man ska kunna dra en generell slutsats visar resultaten att eleverna anser att ämnet matematik är viktigt för deras framtid.

I kunskapskraven för skolämnet slöjd står det att arbetsprocessen och resultatet ska dokumenteras i ord och bild. Här vore det önskvärt att även den praktiska kunskapen kan användas eftersom det elever gör med sina händer och sin kropp i slöjdarbetet också bidrar till att formulera arbetsprocessen och resultatet. I denna studie har de förmågor och kunskaper 14 elever i årskurs 9 visar i det praktiska hantverket studerats. Syftet var att beskriva hur elever i det praktiska arbetet visade sina val av tillvägagångssätt. Eleverna observerades under sina vanliga lektioner och deras praktiska handlingar antecknades under tiden. Frågeställningarna fokuserade på olika sätt som elevers förmåga att välja tillvägagångssätt synliggjordes i praktisk handling och på vilket sätt de praktiska handlingarna sedan låg till grund för bedömning utan att eleverna själva behövde sätta ord på sitt slöjdande och att läraren istället verbaliserade vad eleven gjort. Utifrån observationsanteckningarna kategoriserades elevernas handlingar i slöjdarbetet och graderades i progression från novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig till expert. Resultatet av undersökningen visade att elevers val av tillvägagångssätt går att utläsa i deras praktiska handlingar och att det kan verbaliseras av läraren. Avslutningsvis diskuteras hur resultatet kan jämföras med skolans styrdokument och användas som bedömningsstöd i slöjd.

This study forthbrings a definition of economic vulnerability and indirectly measures how this definition correlates towards choice of party in the Swedish elections of 2010, 2014 and 2018. It does so by the help of regression analysis. The result is that there seems to be a connection between economic vulnerability and some of the parties. A partern in the material is that the parties Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet and Moderaterna has a negative correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Socialdemokraterna has a positive correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Sverigedemokraterna has a positive correlation in two of the examined elections. Centerpartiet and Vänsterpartiet only has statisticly significant results in one of the examined elections. Centerpartiet has a negative correlation and Vänsterpartiet has a positive correlation in that election. I try to explain these findings with Rational choice theory.Nyckelord: / Studien tar fram en definition utav ekonomisk utsatthet och mäter indirekt hur denna korrelerar gentemot partival i de svenska riksdagsvalen 2010,2014 och 2018. Till detta så användes regressionsanalys. Resultatet är att det verkar finnas ett samband emellan ekonomisk utsatthet och vissa partier. Ett mönster som uppträder är att partierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna har en negativ korrelation i alla val som undersöks medans Socialdemokraterna har en positiv korrelation i alla val. Sverigedemokraterna har en positiv korrelation i två av de undersökta valen. Centerpartiet och Vänsterpartiet har endast statistiskt signifikant resultat i ett av valen. Centerpartiet har då ett negativt samband och Vänsterpartiet ett positivt samband. Jag försöker därefter förklara detta med hjälp utav ’rational choice’-teori.Abstract

Background: In the world's industrialized countries, most women give birth to their children in hospitals, a birthplace that has become the norm. In Sweden, hospital birth and home birth are the options available. About 0.1 percent of women in Sweden are planning a home delivery but the interest is about 10 times higher. In Sweden, there is no birth center available; which is a midwife's birth clinic where continuity and normal deliveries are in focus. The interest in delivery in a birth center among women in Sweden is about 27 percent. Aim: The aim of this study is to describe factors affecting women's choice of birthplace. Method: The method used in this paper is a general literature study, with a total of 17 articles from the United States, Canada, Sweden, Finland, Holland, England, New Zealand and Australia. Result: In the result it emerged that the different birthplaces had in part the same factors motivating the women. These factors were the attitude towards the childbirth process, access to birthplace choice, safety, environment, pain relief and intervention and influence. There were also unique themes for each birthplace. Home delivery was the birthplace that had the most unique factors, such as control and empowerment, the family's participation and attitudes in society and care. Unique for childbirth at a birth center was localization and continuity with the healthcare provider. The study found no unique factors for hospital birth. The factors for home birth and hospital birth were each other’s opposites, while childbirth at a birth center was something in between. Conclusion: The women in the present essay all had common factors that affect their choice of place of birth. But also, unique individual factors depending on their own preferences. The women who had safety as a priority saw birth as something dangerous and sought a hospital birth. While women who prioritized an intervention-free birth without medical pain relief and routine drugs, sought home birth and birth at a birth center. Keywords: Hospital childbirth, Home childbirth, Birth center childbirth, Choice, Decisionmaking.

Ett val är aldrig helt fritt från påverkansfaktorer. Ibland är de medvetna och ibland omedvetna. I denna studie har vi undersökt hur inlärningen av det svenska språket påverkar kvinnliga elever som går språkintroduktion i deras gymnasieval samt deras syn på detta. För att få reda på svaren har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod baserat på semistrukturerade intervjuer.  Vi har genomfört enskilda intervjuer och en fokusintervju med sex unga kvinnor mellan 16-19 år. Alla intervjupersoner går på introduktionsprogrammet med inriktningen språkintroduktion (IMS) och har under våren 2023 sökt till ett nationellt gymnasieprogram. Med hjälp av teorierna Careership och Social Cognitive Career Theory har vi analyserat resultatet som visar på att unga kvinnor kan påverkas av hur deras syn är på sina kunskaper i det svenska språket. När de söker ett gymnasieprogram tar de alla språket i beaktning. Ibland är det i form av en medveten strategi där de ibland kompromissar sitt val och ibland mindre medvetet i form av att utöver drömutbildningen söka program som de tror de kommer in på. Svenska språkets påverkan utöver det som sker under inlärningen märks även i ett socialt fält där intervjupersonernas upplevelse är att de inte får chansen att lära sig språket bland de som pratar svenska som modersmål. Detta för att de har blivit exkluderade från skolgemenskapen och satt i ett eget sammanhang i form av IMS vilket också är något som påverkat deras valmöjligheter i praktiken.

Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: “varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet?Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som arbetar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor. / This is a study to examine what drum teachers think about why there is so few females that choose to study and play the drum set. What do the think the difference is between how girls and boys approach the drum set and how do they get received in the school? The foundation of this work is a series of interviewees with drum teachers that work in gymnasieskolor and music schools and there thoughts and reflections on the subject.The results of our interview study show that teachers believe that it is gender patterns and traditions that prevent more girls from choosing to play the drums. Our study shows that girls are not in any way less gifted than boys at playing the drums. However, usually girls lack the driving force and motivation compared to boys. The lack of female role models who play the drums is a problem

AbstractDenna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar på att ta fram vad det är som gör läsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassföreståndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att läsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkät om läsintresse och hur mycket tid som läggs på fritidsläsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassföreståndaren och bibliotekarien. Intervjuerna syftar på varför litteratur för eleverna är så viktigt och vad det är som gör läsning intressant Även hur klassföreståndaren och bibliotekarien jobbar för att motivera och få eleverna intresserade av läsning. Enligt Piaget måste barnet kunna greppa om bokstäverna för att förstå textens innehåll. Vygotskij menar på att de flickor och pojkar som läser mycket hemma har en kultur av att läsa. Att människan är sin kultur. Det visade sig att eleverna läser mycket för nöjes skull och för att det är spännande. Klassföreståndaren låter eleverna själva välja ut litteratur som de finner intressant. Bibliotekarien går runt i klasserna och pressenterar skönlitteratur för eleverna för att eleverna ska veta vad som finns i biblioteket. Att eleverna läser mycket är för att klassföreståndaren litar på dem när det gäller val av böcker. Slutsatsen av studien är att eleverna finner läsningen intressant och rolig när de själva får välja skönlitteratur