Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka marknadsföringsmetoder gymnasieskolan använder sig av, samt undersöka hur olika marknadsföringsmaterial påverkar elevernas val av gymnasieskola. Min undersökning går även ut på att ta reda på vilka andra faktorer som kan påverka eleverna vid valet av gymnasieskola. Jag gör en kvantitativ undersökning i form av en enkät till elever i årskurs 1 på gymnasiet. Jag gör även en kvalitativ undersökning i form av en intervju med marknadsföringsansvarig på skolan. Undersökningen visar att skolan i sin marknadsföring använder sig av tryckt material, hemsida på internet, öppet hus för föräldrar och elever samt en gymnasiemässa. Resultatet visar även att andra faktorer såsom föräldrar, syskon, kompisar, studie- och yrkesvägledare, skolans läge och kommunikation, antagningspoäng och utbildningens innehåll påverkar den blivande eleven i olika omfattning i samband med valet av gymnasieskola.

Preparandutbildningen är relativt nytt på gymnasieskola och det är inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vägledning på gymnasieskolor är studie- och yrkesvägledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan på ett strukturerat och överskådligt sätt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvägledarna kan bli begränsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser.Vår studie syftar till att undersöka vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi använder för att analysera resultatet är självkännedom, kompromiss och begränsningar samt beslutsprocess. För att besvara på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuade fem studie- och yrkesvägledare från olika gymnasieskolor som har preparandutbildning.Resultatet har visat att den vägledningsmetoden som mest används är Egans modell. Andra metoder som används är coaching, MI, Lindhs modell, Trappan och blomman. De gemensamma insatser som de gör i sitt arbete är bland annat att ha vägledningssamtal, studiebesök samt undervisningspass om val och väljande. De metoderna och insatserna som kom fram under resultatet bidrar till att preparandeleverna gör ett väl underbyggt val genom att framför allt de ökar deras självkännedom och att sätta igång deras tankeprocess inför gymnasievalet.

Tidigare forskning visar att omslaget är en avgörande faktor när elever ska välja en bok att läsa. Denna studie har utgått från ett elevperspektiv, vars syfte är att få en bredare förståelse för vad elever utgår från när de väljer en bok. I undersökningen deltog en klass med 23 mellanstadieelever, där en analog enkätundersökning men även ett experiment användes som metod för att besvara denna studies frågeställningar. Den analoga enkäten användes för att få en förförståelse av deltagarnas läsvanor och läsattityder men framför allt för att besvara den ena frågeställningen för detta arbete. I experimentet presenterades ett antal böcker på ett uppdelat sätt, för att se om denna metod kan öka läsintresse hos elever. Resultatet av denna studie från enkätundersökningen visar att majoriteten av denna klass gärna inte läser, men hade ändå valt många böcker att läsa utifrån de böcker som presenterades i experimentet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

After the Swedish general election in 2018, a new change in the electoral law is implemented; ballot stands are to be shielded, aiming to strengthen electoral secrecy. During the 2022 election, long voting queues are observed. Quantitative research suggests that these queues are caused by shielded ballot stands. The purpose of this qualitative study is to understand the characteristics of successful vote reception, from election workers’ perspective. By conducting a ‘method of difference design’ with two groups of electoral districts in Uppsala, which are all affected by queues, the study shows differences in vote reception success. Election workers from eight different electoral districts are interviewed. The results confirm the idea that shielded ballot stands creates a bottleneck effect. The results also show that ‘active queue management’ is a successful measure. However, hypotheses related to group dynamics among election workers, overstaffing, communication difficulties with voters and voters with previous queue experience do not find support. To confirm or reject the latter two hypotheses with certainty, further research is needed. The contribution of this study is a confirmation of the cause of experienced queues as well as practical advice regarding how to strengthen successful vote reception in future elections.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet uppfattar begreppet ”god skrivundervisning” samt hur deras uppfattningar och didaktiska val kan relateras till Ivaničs (2004; Sturk &amp; Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser. Syftet realiseras genom att följande frågeställningar besvaras: • Vad innebär god skrivundervisning för verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet? • Hur framträder Ivaničs (2004; Sturk &amp; Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser i lärarnas didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning? Studien utgår från en kvalitativ metodansats och datainsamling har gjorts genomskriftlig självrapportering från sex olika lärare. Empirin har analyserats med hjälp av Georgios analysmetod för självrapporterad data (Davidsson, 2007, s. 74f.) och kopplats till Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s. 8) skrivdiskurser. Resultatet visar på sex olika, om än med många likheter, uppfattningar om vad god skrivundervisning innebär. Lärarnas didaktiska val och uppfattningar om skrivundervisning kan kopplas till samtliga av Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s.8) diskurser. Dominerar gör dock processdiskursen (Ivanič, 2004, s. 231) och genrediskursen (Ivanič, 2004, s. 234). Dessa realiseras bland annat genom att lärarna arbetar med cirkelmodellen, feedback, stöttning och textsamtal. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning i hög utsträckning präglas av didaktisk forskning. Det faktum att ingen informant presenterar exakt samma didaktiska val, eller exakt samma uppfattning om god skrivundervisning, som någon annan pekar dock på att resultaten inte kan generaliseras till att gälla en större grupp än den som medverkat i studien. Avslutningsvis lyfts behovet av forskning som synliggör elevers upplevelser av skrivundervisningen.

Uppsatsen är av teoretisk karaktär och utforskar tekniker och teorier kring ämnet statisk spelbalans. Som praktiskt exempel används spelet Testament. Texten och balanseringsarbetet med Testament är en produkt av Erik Sjöstrands examensarbete under vårterminen 2009 vid Högskolan i Skövde. Texten presenterar vad statisk spelbalans är och dess syfte. Återkommande termer är att alla val som finns i ett spel ska vara betydelsefulla och att man ska sträva efter att alla som spelar spelet har samma förutsättningar. Tekniker som presenterar och anpassas till spelet Testament är: kunskap om balans och obalans, spelbalans beroende av spelarnas skicklighet, symmetri och asymmetri, transitiva och intransitiva system, modulär design, fail-safes, global balans, samt prototyper och speltestning. Slutsatsen är att det inte går att säga huruvida Testament är balanserat eller inte, att det går att anpassa tekniker för att balansera flerspelarspel till att balansera enspelarspel, att statisk spelbalans bör genomföras under alla faser av spelutvecklingsprocessen, och att de som balanserar spel måste ha god förståelse för de spelsystem de balanserar.

Syftet med undersökningen är att bidra till ökad kunskap om svensklärares val av skönlitterär text i undervisning och hur de förklarar och motiverar dessa val. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: Vilka skönlitterära verk och texttyper väljer de intervjuade lärarna att använda sig av i sin undervisning i ämnet svenska? Hur motiverar lärarna sina val av skönlitterära texter? Och vilka faktorer påverkar lärarnas val av skönlitterär text i undervisningen? Forskningsresultat visar att lärares urvalsprocess är en komplex aktivitet där mer forskning inom ämnet behövs. Metoden som användes för att besvara frågeställningarna och således syftet med studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metodansatsen är fenomenografisk metod vilket syftar till att undersöka uppfattningar om fenomen. Det teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är sociokulturell teori. Resultatet har kontrasterats mot tidigare forskning inom ämnet, samt olika perspektiv på svenskämnet och litteraturens plats i undervisningen i svenska. I likhet med tidigare forskning visar resultatet en mångfasetterad och komplex bild av lärares urvalsprocess. Några aspekter ter sig extra intressanta och framträdande i de data som samlats in i denna undersökning. Det gäller tidspress på grund av stofftäthet, vilket gör att noveller används i hög utsträckning. Texter väljs ofta för att möjliggöra samtal och diskussioner. Resultatet indikerar en möjlig förekomst av en skönlitterär kanon. Flera lärare anser att bedömning försvårar deras litteraturundervisning och påverkar deras val av texter. Ett intressant resultat är även att vårdnadshavare i viss utsträckning verkar påverka val av skönlitteratur. Lärarna pekar även på att elevernas bristande färdigheter och förmågor påverkar deras litteraturval. Det framkommer också att lärarna ofta utgår från eleverna och att de är färgade av sina ämneskonceptioner när de väljer texter. Lärarna visar medvetenhet om sociokulturell teori för lärande men i den faktiska undervisningen visar det sig att denna inte alltid är möjlig att implementera på grund av de ovanstående faktorerna vilket försvårar lärarnas arbete.

Studien ämnar belysa skillnaden mellan originalversion och lättläst version av två klassiska barn- och ungdomsböcker. Böckerna som analyserats är Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Studiens syfte är att visa hur berättelsen förändras mellan originalversion och lättläst version i dessa explicita fall. I rollen som blivande F-3 lärare är kunskaper om läsinlärning viktigt då lättläst litteratur har tagit en allt större plats i klassrummen ute på skolorna. Vi vill också visa varför lättläst litteratur används i skolan och vilka som är i behov av lättläst skönlitteratur.

Syftet med studien är att genom en fallstudie belysa hur svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att deras förutsättningar för att arbeta läsfrämjande i klassrummet ser ut. Insamlandet av material skedde genom intervjuer med tio lärare på sex skolor i två olika kommuner. Vi utgick från 16 huvudfrågor med möjlighet att ställa följdfrågor för ytterligare tydlighet. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt. Datan analyseras utifrån variationsteorin samt det sociokulturella perspektivet som lägger fokus på relationen mellan lärare och elev samt på att hitta varje elevs proximala utvecklingszon. I den här studien innebär det att varje elev får rätt förutsättningar att utveckla sin läsförmåga. Tidigare forskning visar att förutsättningarna på landets skolor inte är jämlika när det gäller tillgång till skönlitteratur vilket påverkar lärares val av undervisningsmetoder samt andra läsfrämjande faktorer. I samklang med forskningen visar studiens resultat klart och tydligt att svensk skola behöver förändras och förbättras så att nuvarande och kommande elevgrupper kan nå upp till godtagbara kunskaper i läsförmåga och läsförståelse. Idag tycks undervisningen i och kring skönlitteratur på flertalet av landets skolor bedrivas utifrån materiella förutsättningar istället för på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning svenska</p>