Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Innebörden av allomfattande information för barnmorskor är att skapa förutsättningar för att blivande föräldrar ska kunna göra ett informerat val och beskrivs som att medvetandegöra innebörden av undersökningen, undvika inge falsk säkerhet och undvika att skapa oro, identifiera svårigheter i kommunikationen och reflektera över egen kunskapsnivå. Barnmorskors erfarenheter av att ge information till blivande föräldrar skiljer sig åt och deras information saknar utifrån riktlinjer (SFS 2006:351; SBU, 1998; SFOG, 2008) den fullständighet som krävs för att blivande föräldrar ska kunna göra ett informerat val.Att skapa förutsättningar för blivande föräldrar att göra ett informerat val och antingen kunna välja eller avstå från rutinmässig ultraljudsundersökning visar sig vara en komplex arbetsuppgift för barnmorskor inom mödrahälsovården. Resultatet av denna studie kan användas för att diskutera de krav och den hänsyn som barnmorskor har att förhålla sig till, för att kunna ge blivande föräldrar förutsättningar att kunna göra ett informerat val dvs. att välja eller inte välja rutinmässigt ultraljudsundersökning. / Program: Barnmorskeutbildning

Debatten gällande införandet av en litterär kanon i litteraturundervisningen har pågått i media och skolor runt om i landet under de senaste åren. Detta väckte intresset att närmare undersöka hur lärare väljer skönlitteratur till undervisningen, då det idag inte existerar någon formell kanon i den svenska skolan. Syftet med denna litteraturstudie var att granska vad forskning inom litteraturundervisning i modersmålsundervisningen lyfter fram som avgörande faktorer för lärares val av klassisk skönlitteratur. Vi ville även undersöka vad forskningen säger om huruvida lärare ser på klassisk respektive nutida skönlitteratur på olika sätt, ställer olika krav på dem, samt vilka konsekvenser detta i så fall kan få för elevernas utbildning ur ett likvärdighetsperspektiv. För att göra det utgick vi från följande frågor: (1) På vad baserar lärare sina val av skönlitterära klassiker?, (2) Hur skiljer sig lärares krav på klassisk respektive nutida skönlitteratur för barn och ungdomar gällande inkludering, ur exempelvis mångfalds- och genusperspektiv? och (3) Vilka konsekvenser får lärares val av klassiker för en likvärdig litteraturundervisning?För att kunna besvara dessa frågor genomfördes en litteraturstudie där källmaterial som behandlar lärarens val, litteraturundervisning och svenskämnet analyserades genom närläsning.Resultatet av studien visade att lärare i stor utsträckning baserar sina val av skönlitteratur på en informell kanon som bygger på egna och andras erfarenheter. Lärare väljer också litteratur utifrån hur elevgruppen ser ut och dess motivation, samt vad läraren har för mål med undervisningen. Det visade sig att kraven som ställs på klassisk och nutida skönlitteratur skilde sig, men inte ur det hänseende frågan avsåg. Svaret på den tredje frågan var att litteraturundervisningen i den svenska skolan inte är likvärdig. Detta på grund av bristande direktiv i kurs- och läroplan, avsaknad av fortbildning för lärare samt ibland bristande tillgång till böcker och avsaknad av fungerande skolbibliotek.

Idag föreligger skillnader mellan män och kvinnor när det gäller val av instrument, detta är särskilt framträdande då det rör sig om instrumentet trummor. Frågan är vad som påverkar mäns och kvinnors val att spela trummor såväl som vad som lockar dem att fortsätta spela detta instrument. Syftet med föreliggande uppsats är därför att förstå vad som påverkar trummisar att välja just trummor. Forskningsfrågor är: Vad är det som inspirerat fyra trummisar att välja trummor som instrument? Vad anser de vara av vikt för att erhålla fortsatt lust att spela? Fyra yrkesverksamma trummisar från blandade genrer och med blandade kön har bivit intervjuade för att försöka se om det går att hitta likheter och skillnader. Därefter gjordes ett analysarbete med hermeneutik som teoretiskt perspektiv. Under intervjuerna framkom det bland annat att hemmamiljön och familjen varit positiv för instrumentval och inspiration för samtliga. Förebilder i alla olika slags former har också spelat roll, både i form av idoler och människor i ens närhet. Vad som visade sig vara en markant skillnad mellan männen och kvinnorna var att kvinnorna stött på fördomar som bidragit till att de fått problem med självförtroendet i att identifiera sig som trummis, då de hela tiden känt sig ifrågasatta av människor de stött på i arbetslivet. Detta har antagligen att göra med att trummor sedan länge ansetts vara ett maskulint instrument och att denna syn ständigt reproduceras. I diskussionen lyfts bland annat frågor om vad som skulle kunna bryta denna tradition, exempelvis att fler kvinnliga trummisar tillåts att synas i rampljuset för att normalisera könskodningen i form utav förebilder.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.

El presente trabajo tuvo como objetivo principal el desarrollo de una metodología para la empresa RENUSA, que le permita identificar, categorizar, priorizar y autorizar el portafolio de proyectos de tecnologías de la información. Esta empresa comercializa repuestos y realiza mantenimiento de autos. El resultado de la aplicación de la metodología es obtener el máximo beneficio financiero y no financiero. Así mismo se determinó el nivel actual organizacional de la gestión del portafolio de proyectos. Así mismo se desarrolló cuatro capítulos, donde en el primer capítulo se definieron los términos y conceptos que sirvieron en la comprensión de la metodología y su aplicación, así como también los principales estándares de evaluación del grado de madurez organizacional de la gestión de proyectos. En el segundo capítulo, se desarrolló la situación actual de la empresa, donde se comprendió los objetivos estratégicos de la empresa, la estructura organizacional, la cadena de suministro, entre otros. Luego se definió la situación problemática y los objetivos específicos de solución. En el tercer capítulo, se planteó los alcances de la metodología de gestión de portafolio de proyectos bajo la metodología del PMI, adecuado al nivel de madurez objetivo de la organización, bajo el estándar OPM3. Así mismo, se profundizó en el estudio de la herramienta de decisión AHP, la cual se usó en la etapa de priorización, para alinear el portafolio a los objetivos estratégicos de la empresa. Finalmente, en el último capítulo se mencionó las conclusiones obtenidas, luego de la evaluación a la empresa, y las recomendaciones respectivas que permitirán mejorar la gestión de portafolio de proyectos en la empresa RENUSA. / The main objective of this work was to develop a methodology for the RENUSA company, which allows it to identify, categorize, prioritize and authorize the portfolio of information technology projects. This company sells parts and performs car maintenance. The result of the application of the methodology is to obtain the maximum financial and non-financial benefit. Likewise, the current organizational level of project portfolio management was determined. Likewise, four chapters were developed, where in the first chapter were defined the terms and concepts that served in the understanding of the methodology and its application, as well as the principles of the evaluation of the degree of maturity of the organizational project management. In the second chapter, the current situation of the company is described, which includes the strategic objectives of the company, the organizational structure, the chain supply, among others. Then the problematic situation and the specific objectives of the solution are defined. In the third chapter, the scope of the management of the project portfolio management, under the PMI standard, was considered appropriate to the level of objective maturity of the organization, under the OPM3 standard. Likewise, it deepened in the study of the decision tool AHP, which was used in the prioritization stage, to align the portfolio to the strategic objectives of the company. Finally, in the last chapter the conclusions are mentioned, then to evaluate the company, and the recommendations, refers to the management of the project portfolio in the RENUSA company. / Trabajo de investigación

Valdeltagande är ett beforskat område. Vad gäller valdeltagande i EU har mycket forskning kretsat kring det låga valdeltagandet och i synnerhet att förklara varför det har sjunkit sedan första valet till Europaparlamentet 1979. Samtidigt har det förts en debatt inom litteraturen om EU:s demokratiska underskott och dess koppling till valdeltagandet. Följande uppsats tar avstamp i EU:s demokratiska underskott och undersöker huruvida spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande år 2018 påverkar deras benägenhet att rösta i EU-val. Tidigare forskning om spetskandidatprocessen har främst fokuserat på valdeltagandet 2014 och hur kännedom om de olika kandidaterna påverkade väljarnas benägenhet att delta. Den här studien lägger fokus på hur väljarnas värdering av spetskandidatprocessen påverkar deras benägenhet att rösta. Vidare undersöks om det finns en koppling mellan väljarnas uppfattade politiska inflytande i EU, det vill säga huruvida de anser att de kan påverka den politiska riktningen eller inte, och deras benägenhet att rösta samt hur denna relation ser ut. Med eurobarometer data som underlag har en logistisk regressionsanalys genomförts för att uppskatta den marginella nyttan av att delta i val. Resultatet av undersökning visar att både graden av spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande har en statistiskt signifikant effekt på benägenheten att delta i val och således den marginella nyttan av att rösta.

Processed. Bibliography: leaves 123-124.

Les aquifères karstiques sont caractérisés par un écoulement rapide dans les conduits karstiques et un écoulement lent dans la roche encaissante (matrice). En raison de cet écoulement rapide, ces aquifères sont fortement vulnérables à la pollution. L'objectif principal de cette thèse est d'évaluer l'importance des échanges d'eau à l'interface entre les conduits et la matrice et par conséquent l'impact de ces échanges sur le transport de soluté dans le système karstique. Pour investiguer l'apport de l'équation de Brinkman à l'évaluation des écoulements d'eau, un modèle dont la géométrie du conduit est décrite par la fonction sinus a été établi. Deux scénarii sont appliqués. Le scénario A emploie la loi de Darcy dans le conduit et la matrice. Le scénario B emploie l'équation de Brinkman et la loi de Darcy dans le conduit et la matrice, respectivement. Le terme supplémentaire de l'équation de Brinkman décrivant les forces de cisaillement joue un rôle prédominant sur l'échange d'eau entre le conduit et la matrice lorsque les conduits sont sinueux. Le modèle hydrodynamique - transport a été appliqué au système karstique du Val d'Orléans. La calibration a démontré que le meilleur diamètre moyen du conduit est de 5 m, la perméabilité dans la roche encaissante est de 5,7×10-10 m2 et celle du conduit de 1,65×10-5 m2 à 5,5×10-5 m2. Les prédictions du modèle hydrodynamique - transport ont été comparées aux crues de la Loire observées dans les années 1992 et 1993 durant lesquelles les concentrations en chlorure (traceur naturel conservatif) ont été dosées dans la Loire et à la source du Bouillon. Avec un coefficient d'emmagasinement dans la matrice de 0,9 m-1, la distance pénétrée par l'eau de la crue dans la matrice est d'environ 530 m en deux mois pour une crue de 2 m (exemple de 1993).

Les SVM (Support Vector Machines) sont de nouvelles techniques d'apprentissage statistique proposées par V.Vapnik en 1995. Elles permettent d'aborder des problèmes très divers comme le classement, la régression, la fusion, etc... Depuis leur introduction dans le domaine de la Reconnaissance de Formes (RdF), plusieurs travaux ont pu montrer l'efficacité de ces techniques principalement en traitement d'image. L'idée essentielle des SVM consiste à projeter les données de l'espace d'entrée (appartenant à deux classes différentes) non-linéairement séparables dans un espace de plus grande dimension appelé espace de caractéristiques de façon à ce que les données deviennent linéairement séparables. Dans cet espace, la technique de construction de l'hyperplan optimal est utilisée pour calculer la fonction de classement séparant les deux classes. Dans ce travail de thèse, nous avons étudié les SVM comme techniques de classement pour la Vérification Automatique du Locuteur (VAL) en mode dépendant et indépendant du texte. Nous avons également étudié les SVM pour des tâches de fusion en réalisant des expériences concernant deux types de fusion, la fusion de méthodes et la fusion de modes. Dans le cadre du projet PICASSO, nous avons proposé un système de VAL en mode dépendant du texte utilisant les SVM dans une application de mots de passe publics. Dans ce système, une nouvelle modélisation basée sur la transcription phonétique des mots de passe a été proposée pour construire les vecteurs d'entrée pour notre classifieur SVM. En ce qui concerne notre étude des SVM en VAL en mode indépendant du texte, nous avons proposé des systèmes hybrides GMM-SVM. Dans ces systèmes, trois nouvelles représentations de données ont été proposées permettant de réunir l'efficacité des GMM en modélisation et les performances des SVM en décision. Ce travail entre dans le cadre de nos participations aux évaluations internationales NIST. Dans le cadre du projet BIOMET sur l'authentification biométrique mené par le GET (Groupe des Écoles de Télécommunications), nous avons étudié les SVM pour deux tâches de fusion. La première concerne la fusion de méthodes où nous avons fusionné les scores obtenus par les participants à la tâche ``One Speaker Detection'' aux évaluations NIST'2001. La seconde concerne la fusion de modes menée sur les scores obtenus sur les quatre différentes modalités de la base de données M2VTS. Les études que nous avons réalisées représentent une des premières tentatives d'appliquer les SVM dans le domaine de la VAL. Les résultats obtenus montrent que les SVM sont des techniques très efficaces et surtout très prometteuses que ce soit pour le classement ou la fusion.

<p>Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ”karriärval” utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.”self-efficacy”. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet. Genom en enkätundersökning ville vi se om flickor som väljer byggprogrammet på gymnasiet har en stark självkänsla, ”self-efficacy” enligt SCCT. Studien omfattar 28 flickor som går på gymnasiets byggprogram i Stockholms län. Av resultaten i studien kan ett mönster ses av hög grad av självvärdering hos de flickor som gjort ett annorlunda val till gymnasiet. Av studien kan också utläsas att flickorna har haft ett starkt stöd från sina föräldrar i sitt otraditionella gymnasieval. Som studie- och yrkesvägledare är denna uppsats viktig för att öka förståelsen för de faktorer som kan påverka könsneutrala karriärval.</p><p>This survey intends to elucidate girls that have made gender-breaking choices to the upper secondary school. The number of such female students has slightly increased the last years. According to the guidance theory Social Cognitive Career Theory, SCCT, individuals make career choices according to their subjective performance ability, so called ”self-efficacy”. Depending on how the individual considers their own ability and evaluates themselves, the scope for action extends or decreases. Through a questionnaire survey, we wanted to see if girls who have choose the construction education in the upper secondary school have a strong self-esteem, “self-efficacy” according to SCCT. The study contends 28 girls in the upper secondary schools construction education in Stockholm County. The results show a pattern of high degree of self-efficacy among those girls that have made an unusual choice to the upper secondary school. The study also shows that the girls have had a strong support from their parents in their untraditional choice. This essay can be of importance to student counsellors in order to increase the understanding of factors that can influence gender-neutral career choices.</p>