I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna. Av resultatet framgår att valet till gymnasiet inte enbart handlar om val av program. Ungefär lika viktigt tycks valet av skola vara. Det tycks också vara så att valet av program styrs av vad som uppfattas som roligt, och att det är viktigare att ”få” en rolig kurs än att ”slippa” en tråkig kurs. Inriktningen av program tycks vara viktigare för de elever som väljer program mer förutsättningslöst, än för dem som bestämt sig för tekniskt program, då någon enstaka kurs kan ”fälla avgörandet” till fördel för tekniskt program. Trots att eleverna lämnade grundskolan mindre än ett halvår före intervjutillfället, så var elevernas minnen av teknikundervisningen i högstadiet över lag fragmentariska. Den generella uppfattningen var att teknikundervisningen varken hade någon koppling till, eller relevans för de tekniska studierna på gymnasiet, eller att den har påverkat deras intresse för teknik. De menar att teknikundervisningen i högstadiet inte har påverkat deras val, och att den ger en skev bild av tekniskt program. Deras egna förväntningar har dock infriats, och de var nöjda med att ha valt tekniskt program.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur. I resultatet går det att urskilja vilka faktorer som styr lärarensval av skönlitteratur och det är faktorer som kvalitet, tid, läsbarhet, och att litteraturen fångareleven. Litteraturen måste även uppfylla kriterier som att den är analyserbar och kan utvecklaläsaren.Ämnesord:

Students today, in the banking system, are the least loyal group. Students are also the most costly group due to the large investments, made by the banks, for them. Banks have generalized all students in one category and have adapted their offering regardless of students’ social statues. As the students banking needs are dependent on their position in their lifecycle, generalizing them in one group is not optimal. The aim of this thesis is to investigate those factors which influence students’ choice of bank. Students are divided into two subcategories namely traditional students and non-traditional students. Non-traditional students are those who are married, cohabiting, having children, or studying part time. Students which do not fall into these four conditions are regarded as traditional students. The difference in banking needs of these two subcategories of students is also investigated. A model, based on the secondary data, was built and subsequently tested on raw data resulting in a quantitative study. The primary data was collected through visitor surveys from students at Lund University. A total of 306 questionnaires were collected during three days whereas 280 of them were used as the basis of the results. The results showed a significant difference between traditional and non-traditional students’ banking needs. The two sub-categories are influenced by different factors when choosing a bank. The results are graphically and numerically presented in graphs and tables respectively. As opposed to previous studies on this field, treating all students as a homogenous group, this thesis have considered students’ social statue also into account. The results of this thesis can therefore be of benefit, for the banks, to understand the different banking needs among students.

<p>Dagens företag är i stort behov av information. Företag som har många avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. Affärssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstå då ett valt affärssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet måste då försöka uppnås.</p><p>Ett affärssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gå till. På vilka grunder väljer företagen att arbeta efter en specifik metod då system och verksamhet behöver anpassas till varandra?</p><p>Detta arbete bygger på en undersökning som har utförts genom en survey där fem företag har medverkat. Resultatet av undersökningen visar ett antal metoder samt presenterar orsaker till varför dessa metoder används.</p>

Texte remanié de: Th.--Méd.--Bordeaux 2, 2001. / Bibliogr. p. 351-363.

Thèse de doctorat : Urbanisme : Paris 12 : 2006. / Titre provenant de l'écran titre.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie på hur två grundskolor arbetar med studie- och yrkesvägledning. Jag intervjuade två rektorer och tre samhällskunskapslärare för att få deras syn på detta område. Mina två forskningsfrågor var Hur organiseras arbetet med studie- och yrkesvägledning i de undersökta skolorna, vad gör skolorna mer konkret, och vilka förutsättningar finns? och Hur tänker man att elever, i de undersökta grundskolornas praktiska arbete, ska lära sig göra ”väl underbyggda val”? I arbetet förklaras det att utifrån skolans elevantal får studie- och yrkesvägledaren en viss typ av tjänst, och att i många kommuner behöver en studie- och yrkesvägledare arbeta på flera olika skolor för att få ihop en heltid. Jag förklarar även hur elever har olika förutsättningar till att kunna genomföra ”väl underbyggda val” och detta försöker skolan och studie- och yrkesvägledare att ta i beaktning, vilket står mer om i teoretiska utgångspunkter. Det resultat som jag fick fram var i stora drag att det är studie- och yrkesvägledaren som står för ansvaret för studie- och yrkesvägledning i dagens grundskola och rektorer har för lite kunskap för att själva kunna underlätta att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar. Det är nämligen så att ansvaret för att förbereda eleverna inför gymnasievalet hamnar hos studie och yrkesvägledaren själv och ses inte som en del av den dagliga undervisningen. Lärarna har svårt att se hur de kan få in studie- och yrkesorientering i klassrummet men nämner i detta arbete ett par förslag på hur det skulle kunna bli bättre på det. Resultatet visar även på att det saknas studie- och yrkesvägledning för elever i yngre åldrar. Mycket av den forskning som finns har lyft fram att dagens grundskola är bristfällig i området studie- och yrkesvägledning. Litteraturen och mina intervjusvar visar på att grundskolor i Sverige precis har påbörjat arbetet för att motverka och förebygga detta.

En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa en vilja hos eleverna att lära för resten av livet. Som det ser ut idag är det en av fem elever som inte gillar att läsa. Detta utgör ett problem då läsning är grunden till mycket av den kunskap vi möter. Syftet med denna studie är att se hur lärare resonerar kring läsning och motivation. Frågeställningarna som arbetet bygger på är följade; -          Hur arbetar lärare för att öka elevernas lust till att läsa? -          Hur sker valet av skönlitterära texter? För att besvara dessa frågeställningar användes kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med totalt fyra lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att lärarna ser sin roll i att motivera eleverna till läsning som stor. Alla informanter har en medveten plan för hur de jobbar med skönlitteraturen och ger exempel på hur de jobbar med läsförståelse, läsgrupper och högläsning. Hur de motiverar eleverna till läsning skiljer sig mellan pedagogerna men alla har metoder för detta. Det intressanta med resultatet är hur pedagogerna beskriver boken som en av de viktigaste faktorerna i detta arbete och att det ligger på eleverna att hitta rätt bok. Dessa två delar som motsäger sig varandra ligger som grund för studiens diskussion. / One of the most important purpose of the education system is to give students a lifelong desire to learn. At the moment one of five students do not enjoy reading. This is a problem because reading is one of the major sources of knowledge presented in school. The aim of this survey is to investigate teacher`s point of view in terms of reading and motivation. The questions that this survey is grounded on are following: - What strategies do teachers have for increasing student's motivation for learning? - How is the literature chosen? To answer these question formulations qualitative interviews have been used. Four teachers teaching in grades 4-6 has been interviewed. The result shows that teachers do take their role as a motivator for students to read, as important. All the contributed teachers have an intentional plan for how to work with reading comprehension, reading groups and teachers reading aloud to the class. How they motivate their students to read differs between the educationalists but have the similarity of having a plan for doing so. One interesting thing about the result is how the teachers describes the features of the book as an important element according to student's motivation but that the task of picking a book lies with the students alone. The survey's discussion is based on these two counterparts.

I studier gällande våldsbrott görs vanligen en uppdelning av gärningsmän. Feshbach (1964) presenterade en teoretisk distinktion som redovisade två separata former av aggression, reaktivt samt instrumentellt våld. Det reaktiva våldet kunde ses som spontant och impulsivt medan instrumentella våldet var planerat och proaktivt. Föreliggande studien syftade till att undersöka om det existerar en skillnad mellan reaktiva respektive instrumentella gärningsmäns olika grader av starka känslor/stress i samband med brottet, brottsbegåendets längd, samt val av mordvapen. Studien bestod av 215 brottslingar som begått instrumentellt eller reaktivt våld. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan högre grad av känslor hos reaktiva gärningsmän samt att instrumentella gärningsmän begick signifikant mer utdragna våldsbrott. Vid val av vapen påvisades även ett signifikant samband mellan strypning med verktyg och instrumentellt våld. / In studies regarding violent crimes a division of offenders is usually made. Feshbach (1964) presented a theoretical distinction which reported two separate forms of aggression, reactive and instrumental violence. The reactive violence could be seen as spontaneous and impulsive, while instrumental violence is planned and proactive. The present study aimed to investigate if it exists a difference between reactive and instrumental offenders' various degrees of emotions/stress associated with crime, the length of the crime, and the choice of murder weapon. The study consisted of 215 offenders who committed instrumental or reactive violence. The results showed a significant association between higher levels of feelings amongst reactive offenders while the instrumental offenders committed significantly more protracted violent crimes. A significant association between strangulation with tools and instrumental violence was also detected.

Syftet med min studie är att undersöka varför föräldrar väljer att ha sitt barn på en I ur och skur-förskola. Är det föräldrarnas eget intresse eller värderingar som påverkar valet? I litteraturen framkommer det att den vanligaste orsaken till val av förskola är att förskolan ligger nära hemmet. Jag genomförde en enkätstudie med föräldrar ifrån två I ur och skur-förskolor med sammanlagt 36 respondenter. resultatet visade på flera argument till valet. Pedagogiken med mycket utevistelse, en mindre förskola, närhet till naturen samt ökad kunskap om djur och natur såg många föräldrar som avgörande för valet. Det som tydligt visades var att samtliga föräldrar hade I ur och skur-förskolan som förstahandsval när de sökte förskola. Men mer än hälften av föräldrarna i min studie uppgav att deras barns förskola inte är den förskolan som ligger närmast hemmet. / The aim of my study is to investigating why parents choose to have their child in a I ur och skur-preschool. Is it the parents own interests or values that influence the choice? According to the literature the most common reason of preschool choices is that the preschool is close to the family home. I conducted a survey with parents from two I ur och skur- preschools with totaly 36 respondents. The results showed several arguments for the election. The pedagogy with a lot of outdoor visits, a smaller preschool, closeness to nature and increased knowledge about animals and nature, saw many parents as crucial to the election. It was clearly shown that all parents had the I ur och skur- preschool as first choice when they applied for preschool. But more than half of the parents in my study reported that their child's preschool is not the preschool closest to home.