Inledning: Operations management (OM) och human resource management (HRM) är två discipliner som historiskt sett behandlats och studerats separat. Vid val av leverantör, ett av de centrala beslut som OM-funktionen ansvarar för, har detta kommit att ses som ett problem. Framförallt inom tjänstesektorn där de mänskliga resurserna är centrala för företagets framgång. Detta har ställt ökade krav på motivation, ergonomi samt intern kundnöjdhet inom serviceföretag, faktorer som OM traditionellt sett lämnat lite utrymme åt. Ett av de inköpsbeslut som sällan uppmärksammats inom litteraturen är det gällande processteknologi, dvs. de verktyg som de anställda använder för att utföra en service. Uppsatsens problemformulering lyder därför: Hur påverkar inköpsavdelningens val av processteknologi de anställda inom serviceföretag?Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till förståelsen för hur de anställda påverkas av inköpsfunktionens val av processteknologi. Mer konkret undersöks detta genom de anställdas upplevelse av hur processteknologin påverkar deras motivation, ergonomi samt den interna servicekvaliteten. Faktorer som enligt HRM är avgörande för de anställdas trivsel.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där författarna valt att intervjuat åtta respondenter verksamma inom transportbranschen. Intervjuerna bygger på en teoretisk referensram bestående av teorier gällande motivation, ergonomi samt intern servicekvalitet (SERVQUAL).Resultat: Denna studie påvisar att trots att respondenterna inte anser att processteknologi har en direkt påverkan på motivationen att arbeta, så påverkar den andra faktorer som motiverar de anställda. Resultatet visar vidare på att processteknologin påverkar de anställda fysiskt (ergonomisk) vilket i sin tur kan kopplas till respondenternas psykiska välmående samt deras upplevda motivation.Trots att de anställdas inflytande på inköpsfunktionens val av processteknologi var mycket lågt anger respondenterna att de är relativt nöjda med den interna servicekvaliteten. Det kan enligt författarnas tolkning bero på att de anställda i första hand fokuserar på de externa kundernas behov och inte sina egna. Den slutsats författarna drar av detta är att det erkännande som vikten av intern kundnöjdhet givits inom forskningen inte uppmärksammats i praktiken.

Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling. De hygienfaktorer som intervjupersonerna nämner var lön, trivsel, längd på törnar samt kommunikationer med hemmet. De motivations och hygienfaktorer som inte nämndes var t.ex. tillfredställelsen av at utföra ett bra arbete (Prestationer) och specifika tillfällen då en högre ställning erhållits (befordran). Vår slutsats är att det är mycket viktigt att rederierna sattsar på personalens välbefinnande för att få de kommande sjöbefälen att söka sig till deras fartyg. / The purpose of this paper is to figure out what motivator factors and hygiene factors which are of importance to graduating marine engineers when deciding on an employer as well as workplace. In order to get answers to our questions we chose to interview four students attending their final year of studies at the Maritime Academy in Kalmar. The interviews consisted of deep qualitative interviews during which we tried to capture the interviewees´ thoughts and ideas. The results have been compared with Fredrick Herzberg’s ”Two Factor Theory” and we have arrived at the conclusion that there are both similarities and differences. The most important motivator factors were responsibility and personal development. The most important hygiene factors were salary, level of comfort, length of the time spent onboard as well as possibilities for communication with friends and family. Aspects not mentioned were, e.g. the satisfaction of doing a good job and specific occurrences resulting in a promotion. Our conclusion consequently is that it is important for the shipping companies to commit to the well-being of the employees in order to gain the attention of prospective officers.

Cette étude qualitative et exploratoire présente les résultats d'une recherche réalisée dans le cadre d'un mémoire de maîtrise. Elle s'intéresse aux représentations sociales des participants autochtones, au Centre d'amitié autochtone de Val-d'Or, sur les pratiques en matière d'intervention psychosociale. Les modèles d'intervention spécifiques au milieu autochtone ainsi que les théories d'usage des intervenants qui pratiquent en milieu autochtone sont largement documentés ce qui n'est pas le cas des théories d'expérience de ceux qui reçoivent les services psychosociaux. C'est pourquoi nous avons voulu documenter ces savoirs afin qu'au-delà de ce que nous savons sur l'intervention auprès des Autochtones, la pratique puisse être améliorée en fonction de ce que les participants souhaitent réellement. Notre démarche est orientée par la théorie du noyau central des représentations sociales, un cadre théorique qui permet d'appréhender les savoirs de sens commun des participants de manière collective tout en considérant la variété des points de vue au sein d'un groupe homogène. Notre postulat était donc que les participants autochtones, de plus de 18 ans, qui maîtrisent le français et qui ont un suivi psychosocial depuis au moins quatre semaines au secteur de développement social du Centre d'amitié autochtone de Val-d'Or forment un groupe homogène qui partage des savoirs de sens commun sur l'intervention psychosociale. Nous avons interrogé dix participants de groupes d'âge et de genre conformes à la composition de la population cible. C'est à partir d'une analyse structurale des représentations sociales que nous avons pu dégager le contenu des représentations sociales des participants autochtones en ce qui concerne leur trajectoire vis-à-vis l'intervention, les intervenants et les organisations; établir leurs priorités envers les intervenants et les organisations sous forme d'hypothèse de noyau central et de système périphérique; dégager des grandes lignes directrices; et analyser ce qui influence leurs savoirs de sens commun. Il en ressort que les participants autochtones ont, en effet, des représentations sociales communes concernant l'intervention psychosociale, bien qu'il existe des variations de ces savoirs, influencés par leurs expériences personnelles, interactionnelles, organisationnelles et sociales ainsi que par leur genre, leur génération, leur personnalité et la raison de leur suivi. De plus, ces savoirs peuvent bénéficier aux modèles d'intervention autochtones et aux théories d'usage des intervenants. Globalement, les participants souhaitent que les intervenants et les organisations qu'ils fréquentent s'adaptent à eux et à leurs besoins, qu'ils innovent et qu'ils aient certaines caractéristiques humaines (sensible, chaleureux, authentique, etc.). ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : participants autochtones, services psychosociaux autochtones, modèles d'intervention autochtones, représentations sociales, savoirs de sens commun.

No description available.

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med utgång ifrån tre skolor i Kalmar län för att undersöka deras arbetssätt för att förebygga mobbning. I skolans värdegrund blir det tydligt att mobbning inte är ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen står det även att alla skolor även måste ha ett åtgärdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock är utformande av denna modell helt valfri och skolorna får själva bestämma hur de ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot mobbning. Skolor och kommuner får därmed själva bestämma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker därmed kring vad administrationen och lärare överväger att lägga fokus på vid valet av en specifik modell. För att undersöka detta förankras studien kring Gunnar Cardells trenätsteori med fokus på vilka orsaker, behov och strategier som genomsyrar skolornas val av modeller för att förebygga och åtgärda mobbning. Syftet med studien är att undersöka skolornas arbetssätt, hur de har kommit fram till sin metod samt hur arbetet genomsyrar verksamheten. Undersökningen visar att skolorna har utgått ifrån de tre faktorerna orsak, behov och strategier, men hur de har valt att utforma innehållet inom dessa områden varierar. Skolorna utgår ifrån samma orsak, med fokus på relationer, men vid behov och strategi har skolorna valt att använda sig av ett eget tillvägagångssätt som är anpassat efter deras verksamhet. De anser även att arbetssättet som de utgår ifrån idag är ett fungerande koncept för deras verksamhet, även om det alltid finns delar som behöver mer arbete. Resultatet visar även att två av skolorna arbetar för att aktivt förebygga, medan en skola arbetar mer åtgärdande. Dock visar resultatet att alla skolor arbetar aktivt med att framställa och fokusera på likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete mot mobbning.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : University, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (M. Sc.)--Dept. of Computer Science, University of Adelaide, 1990. / Processed. Includes bibliographical references (leaves 123-124).

Thèse (Ph. D.)--Université Laval, 2000. / Titre de l'écran-titre (visionné le 17 mars 2004). Bibliogr. Présenté aussi en version papier.

<p>Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i västerländska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur’s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det även med en intervjudel, där några speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frågor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svåra och svårigheten med valfrihet i spel. Dessa resultat sammanfattas i några designprinciper för designers som vill jobba med moraliska teman och val i spel.</p>