Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans senare del väljer litteratur och om de väljer litteratur som skall locka eleverna, i synnerhet pojkar till läsning. Studien undersöker även eventuella skillnader i litteraturval och arbetssätt mellan skolorna samt om genus och identitet finns med när lärarna väljer litteratur. Studien redogör även för vad forskning säger om litteratur i skolan samt om olikheter mellan pojkar och flickor gällande läsande. Resultatet från intervjuerna samt sammanställningen av skolornas litteratur, som redovisas utifrån respektive huvudkaraktär, analyseras i diskussionsavsnittet. Med undersökningen som grund diskuteras skillnader och likheter i lärarnas sätt att välja och tänka kring litteraturval samt lärarnas sätt att introducera litteratur och locka elever till läsning i skolan, detta skiljde sig mellan skolorna vilket studien visar. Studien visar också på skillnader i antal titlar samt skillnader i antal böcker med manliga respektive kvinnliga huvudkaraktärer på de olika skolorna.

Syftet med studien var att ta reda på och belysa drivande mekanismer bakom ungas beslut att utbilda sig, eftersom kunskapen om sådana mekanismer rentav kan användas för att utformaden framtida arbetsmarknaden. Vad är det som får unga i branscher utan krav på kompetens att studera och i vilken utsträckning avser de genom sin utbildning utökar sina möjligheter? Meden vald kvalitativ metodansats kan studien få svar på ställda forskningsfrågor genom en djupare kontextuell förståelse. För att besvara frågeställningar valdes semistrukturerade intervjuer med tematisk tendens då frågorna utformats efter studiens två teoretiska traditioner. De två teoretiska traditionerna som studien haft som ramverk är rationell valteori samt humankapitalteorin. Teorierna har sedan utgjort ett stöd för analysen av de sju semistrukturerade intervjuerna. Resultaten som framkom under studien ligger till större del i linje med de teorier som använts i vår studie. Resultaten visade bland annat på att respondenterna hade en förväntad bild över vilken avkastning de skulle få av sin utbildningsinvestering och att det var en mekanism som fått dem att utbilda sig. Vi belägger också att en kunskapsmättnad på det tidigare arbete låg bakom beslutet att utbilda sig ocherövra ny kunskap. Resultaten visade också att kostnader i form av minskad inkomst eller i tid vägts in i utbildningsbeslutet men att fördelarna det till trots bedömt som större och fått individen att studera. Inte minst hängde utbildningsbeslutet ihop med individens preferenser och personliga mål, på ett sätt som möjliggör att utbildningsbeslut kan ses som rationellt handlande. Resultatet visade att respondenterna i varierande grad var riskundvikande och genom utbildning då ansåg sig utöka sina möjligheter för framtida arbete eller andra bredare utkomster.

Studien behandlar hur ensemblepedagoger på olika gymnasieskolor väljer undervisningsinnehåll i ensemble. Syftet var att studera om hur syftet med ensemblekurserna samt det centrala innehållet genomsyrar ensembleundervisningen som bedrivs av varje ensemblepedagog. Kurserna Ensemble 1 samt Ensemble med körsång studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Även hur ensemblepedagogernas didaktiska val formar ensembleundervisningen undersöks. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra ensemblepedagoger. Data analyserades med hjälp av den didaktiska triangeln samt en didaktisk översiktskarta. I resultatkapitlet presenterades det ensemblepedagogerna diskuterade om. Resultatet visar att en klar majoritet av ensemblepedagogerna ansåg att vissa moment i kursen Ensemble 1 och Ensemble med körsång tar mer plats än andra i deras undervisning. Sammanfattningsvis talar både deltagare i studien och tidigare forskning om vikten av samspel och repertoarkännedom. I ensemblekurserna finns det olika föreställningar om vad som är mer centralt innehåll än annat. Denna studie fördjupar sig därför i forskningsfrågor som berör hur ensemblepedagoger väljer undervisningsinnehåll i ensemblekurserna.

The aim of this study is to analyse "Report On The Investigation Into Russian Inerference In The 2016 Presidential Election", or the "Mueller report", and William Barr's summary of the same report by using poststructural critical discourse analysis. This critical analysis aims to examine how their potrayal differ and to analyse what impact that might have had on the political discource surrounding the US Presidency, Russia and the US election. In conclusion they differ quite a bit. While the Mueller report show supstantial evidence of obstruction of justice by Donald Trump, William Barr found that the report completely exonerated him. Attorney General William Barr's summary of the report was the first summary of the report to reach the public. Perhaps his description of the report had an impact on the decision whether to impede Donald Trump after the report came out. What impact did the Mueller report and Barr's summary of the same have on the political discource surrounding the legitimacy of the US election and the US presidency?

Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur användandet av valtavlan synliggör barns delaktighet i förskolan. Eftersom det finns begränsad forskning kring valtavlan är barns delaktighet i förskolans verksamhet studiens utgångspunkt. Insamlade data utgörs från icke deltagande och öppna observationer som genomförts på en förskola vid olika tillfälle. Resultatet visar att användandet av valtavlan synliggör barns delaktighet på olika sätt. Pedagogerna på avdelningen sätter ramen för valtavlan genom att bestämma vilka rum som ska vara öppna och i vilken ordning barnen ska välja. Barnen får vara delaktiga i valen kring sin egen situation i form av att välja och byta rum på valtavlan. Med pedagogers stöd ansvarar barnen för att valtavlan ska fungera. En av svårigheterna resultatet visar är den strikta ramen valtavlan utgör då det endast finns ett begränsat antal platser i de olika rummen som sätts upp på valtavlan. Så fort ett rum blir fullt begränsas barnens delaktighet till att kunna påverka sin situation. En möjlighet valtavlan ger är att barnen får delta i beslutsfattandeprocesser då barnen själva kan påverka sina val. Utifrån Harts delaktighetsstega och Shiers modell visar resultatet att det finns både ett icke deltagande och ett riktigt deltagande i användandet med valtavlan. Resultatet visar också att barnens delaktighet varierar på de olika stegen och nivåerna.

Die tema van hierdie verhandeling is 'n vergelykende studie van die kategorie enkeling by Soren Kierkegaard en Max Stirner met die doel om punte van ooreenkoms en basiese verskille uit te wys. Daar word gepoog om deur 'n analise van begrippe wat binne die kategorie van die enkeling val, nuwe lig te werp op die twee denkers se filosofie. Hierdie probleemstelling bring mee dat daar gedurig vergelykend gewerk word, maar dat die uiteensetting ook beperk word tot daardie basiese begrippe wat die vergelyking duidelik na vore bring. So word in hoofsaak dan die volgende behandel: Die probleem van denke en syn soos dit by die twee denkers voorkom, word ondersoek. Beide Kierkegaard en Stirner stel die eksisterende enkeling as die sentrale begrip in die soeke na 'n relasie tussen denke en syn. Belangrike verwante eksistensiebegrippe kom voorts onder bespreking; die stel van die self en selfkeuse, selfbewussyn, moontlikheid en wording, eksistensie, essensie, reele en ideele syn. By die ontleding van hierdie begrippe word duidelik aangedui hoe verskillend die antwoorde was wat Kierkegaard en Stirner gegee het in die lig van die filosofiese probleme van hulle tyd. Wanneer Kierkegaard die enkeling stel as eindig-oneindig word die moontlikheid meteen gestel vir 'n relasie van die enkeling tot God, terwyl Stirner die enkeling slegs as oneindig sien. Die begrippe "sprong" en "oomblik" gee die sleutel tot die verstaan van Kierkegaard se filosofie en stel meteen ook die moontlikheid dat 'tiie enkeling voor God" kan staan. Stirner en Kierkegaard se beskouing van "gees" is wyd ui teenlopend en illustreer duidelik Stirner se negatiewe denke en Kierkegaard se positiewe siening. Kierkegaard stel die begrip subjektiwiteit as antwoord op die vraag na die waarheid, terwyl Stirner ook van hierdie prinsipe uitgaan, maar 'n heel ander resultaat bereik. Kierkegaard stel die moontlikheid van 'n etiese lewe waarin die enkeling hoër as die universele is. Be ide Stirner en Kierkegaard trek te velde teen die moraliteit van hulle tyd, maar op heel verskillende wyse - dit blyk veral uit die inhoud wat hul gee aan begrippe soos "vryheid" en "massa". Kortliks word aangedui hoe Kierkegaard se filosofie uitloop op die finale stadium van religieusiteit deur die stel van begrippe soos sonde, skuld, angs ens. Stirner verwerp alle vorme van godsdiens as blote verbeeldingsvlugte. Die resultaat van die studie is dat hoewel daar enkele ernstige besware ingebring kan word teen Kierkegaard se siening van die "enkeling", hy nogtans 'n baie belangrike bydrae tot die filosofie lewer. Die positiewe van sy siening lê juis daarin dat die "enkeling" oop is vir 'n relasie tot die jy en veral die U. Stirner se beskouing loop uit op 'n volslae skeptisisme en is volledig onvrugbaar. Stirner en Kierkegaard se uiteindelike siening van die "enkeling" is wyd uiteenlopend en die basiese verskil kan reeds aangetoon word in die gebruik van die terme "Einzige" en "Einzelne"; Kierkegaard se "enkeling" is uniek en enig op 'n heel ander wyse dan Stirner se "enkeling". / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 1971. / gm2014 / Anthropology and Archaeology / unrestricted

Titel: Kundens val av bank   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Sanna Westling och Angelica Kjellin   Handledare: Lars-Johan Åge   Datum: 2012- januari   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som påverkar kunden i valet av bank och jämföra dessa med bankernas syn på vilka faktorer som avgör kundens val av bank. Målet är att presentera ett resultat som kan vara till nytta för bankerna i deras framtida marknadsföring.   Metod: En kvantitativt inriktad enkätundersökning har via metoden snowballing spridits till respondenter. Resultat har mätts och presenterats empiriskt via staplar och diagram. Kvalitativa intervjuer har skett med bankerna där resultatet har kopplats till enkätundersökningen och en diskussion förts med kopplingar till teorierna vi presenterat och bearbetat med inhämtad sekundärdata.   Resultat & slutsats: Vår studie utmynnade i att de tre viktigaste faktorerna för val av bank är kunskap, kundbehandling och säkerhet. Det visade sig att bankerna var på ungefär samma linje men att det fortfarande finns några kunskapsluckor här att fylla ut.   Förslag till fortsattforskning: Vi har bara skrapat på ytan bland alla de orsaker som kan finnas till valet av bank. Förslaget är att gå djupare och använda sig av fler faktorer i undersökningarna.   Uppsatsens bidrag: Bidraget som vår studie har resulterat i är att den presenterar ny data som komplement till liknande undersökningar som har några år bakom sig. Den har även fyllt den kunskapslucka som existerar idag genom att omfatta kundsegment i alla åldrar.   Nyckelord: Marknadsföring, bank, kundbehandling, köpprocess och konsumentbeteende, kundens val av bank, kundlojalitet.

Despite the Limes Romanus has already been studied for more than 150 years, fundamental questions such as its construction, later modifications and primary function itself are still a matter of dynamic debate. From the historical sources it is currently known that a major role during the construction and planning of the whole system performed so called agrimensores using the simple geodetic tools like groma. Therefore, the essential role during the construction of the Limes had the direct visibility between individual sites of the future frontier. The core of this thesis is the presentation of the results of the so called viewshed analysis of individual sites on the Odenwald Limes (Germany) and on the Antonine Wall (Scotland). Based on combination of this method with results of the other spatial analyses in GIS, the nodal sites for both the surveying and operation of the Limes are detected in each studied sector. The thesis is also dealing with the distribution of the units in the landscape, terrain definition of the positioning of individual parts of the Limes as well as with the possibility of mutual signal communication between individual parts of the frontier. The main goal of the thesis is to shed a bit more light on the fundamental questions: how the Limes Romanus was supposed to operate and...

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryckt format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka strategiska högläsningsval lärare i årskurs 1–3 gör före, under och efter högläsning. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer har vi fått insikter i hur sju olika lärare planerar och genomför högläsningsundervisning. Vårt resultat visar att lärarna gör flera strategiska val före och under lästillfället. Valen kretsar kring hur högläsningsboken väljs ut och i hur samtal kring boken används som en språkutvecklande aktivitet. Resultaten visar emellertid att lärare prioriterar olika aktiviteter i samband med högläsningen och att tidsbrist kan påverka planeringen. Av de lärare vi har intervjuat använder få strukturerat efterarbete.