Double Trouble at Bank Noir (2022) är ett digitalt partyspel som utvecklades i en kurs vid Högskolan i Skövde. Vid speltest framkom det att karaktärerna var ojämnt balanserade och detta påverkade spelarnas upplevelse av spelet. En balanseringsmodell skapades som sedan användes för att balansera om ett flertal karaktärer och en ny version av spelet skapades. Studien undersöker hur spelare uppfattar karaktärsbalansen i spelet genom att jämföra två versioner av spelet. En version där balanseringsmodellen används samt en version där modellen inte användes. Deltagarna i studien upplever den version av spelet där modellen används som mer rättvis, dock påverkas fortfarande spelupplevelsen i för stor utsträckning, av vilka karaktärerspelarna får. Den balanseringsmodell som användes stämmer inte helt överens med spelarnas uppfattning om vilka förmågor som är viktiga i spelet. Ett framtida arbete blir därför att anpassa balanseringsmodellen efter deltagarnas svar, balansera om karaktärerna och skapa en ny version av spelet.

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.

Påverkar protagonistens bakgrund hur spelare gör sina moraliska val i spel? Den här studienundersöker vad spelare tycker och tänker när de får spela ut både en ond och en god protagonists perspektiv i ett narrativ med moraliska val. Studien går igenom tidigare undersökningar och teorier som är relaterade till ämnet moral i digitala spel. De tidigare undersökningarna visade på att spelare ofta väljer att gå efter sin moraliska kompass och att spelare kan basera sina val på vad de får för konsekvenser i spelet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur moraliska val i ett digitalt spel/berättelse med en ond protagonist respektive en god protagonist upplevs, är valen baserade på karaktärens bakgrund och påstådda moral eller baserar spelaren valen på sin egen moral hämtad från verkliga livet? Samt om spelare spelar som ond moraliskt för att protagonisten är skriven som ond. Denna problemformulering testades genom en artefakt som skapades i programmet Twine. Resultatet blev att majoriteten av deltagarna utgick från sin moraliska kompass medan en del av deltagarna valde att spela strategiskt men stor del av respondenterna verkade utgå ifrån om protagonisten var skriven som ond eller god. Framtida arbeten kan genomföra samma undersökning i en större skala men finjusterad, och skulle kunna undersöka närmre vad som skiljer de som påverkas av protagonistens bakgrund och de som väljer att använda sig av sin moraliska kompass åt. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skönlitteratur och berättelser används i SO-undervisningen i årskurs 1 och 3. De forskningsfrågor som denna studie utgår från för att bidra med kunskap om användningen av skönlitteratur och/eller berättelser i SO-undervisningen är: vilka didaktiska val gör lågstadielärarna i studien vid användning av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen?, vad har lågstadielärarna i studien för erfarenheter av att använda skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen? samt hur ser eventuella skillnader ut vid användningen av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen i åk 1 jämfört med åk 3? Studien har ett kvalitativt fokus då lågstadielärarnas resonemang kring didaktiska val och erfarenheter är centrala för att besvara forskningsfrågorna. Av denna anledning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod och tematisk analys som analysmetod. Totalt intervjuades tre lågstadielärare som undervisar i årskurs 1 och två lågstadielärare som undervisar i årskurs 3 digitalt över mjukvaran Zoom. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin, vilket i denna studie innebär att lågstadielärarnas svar kommer att analyseras med utgångspunkten att skönlitteratur och berättelser är medierande artefakter i SO-undervisningen som först kan användas för yttre tänkande tillsammans med andra för att sedan omvandlas till inre processer hos den enskilda eleven. De yttre aktiviteter som studeras i denna studie är kopplade till skönlitteratur och berättelser och sker i dialog med andra elever eller lärare. Vi kommer i denna studie dock inte att kunna säga någonting om elevernas inre processer. De resultat som framkommer i studien bekräftar tidigare forskning inom området. Resultatet visar att lågstadielärarna i denna studie använder mycket skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen, med det främsta målet att fånga och skapa elevintresse. Hur skönlitteratur och berättelser används varierar dock beroende på årskurs och elevgrupp. Resultatet visar även att lågstadielärarna i studien mestadels använder skönlitteratur och/eller berättelser inledande för att bygga en grund för eleverna att stå på innan dem använder facklitteratur. En annan slutsats är att textsamtal används frekvent som en yttre aktivitet av lågstadielärarna i studien för att bearbeta skönlitteraturens och/eller berättelsernas innehåll samt ämneskunskaper. Resultatet indikerar även positiva effekter på elevernas lärande då skönlitteratur och berättelser nyttjas i SO-undervisningen.

Denna undersökning studerar vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 har kring vilka metoder som bidrar till att öka elevers läsförståelseförmåga. Undersökningen ämnar även till att undersöka vilka didaktiska val lärare gör för att utöva dessa metoder. Det teoretiska ramverk som studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Teorin diskuteras i förhållande till lärarnas uppfattningar om vilka metoder som de anser vara gynnsam för elevers läsförståelseutveckling. Studien grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin styrks med en fenomenografisk forskningsansats och analysmetod. Resultatet visar att elevers läsförståelseutveckling sker när läraren använder metoder i undervisningen som medvetandegör lärandeprocessen. Kombinationen av flera metoder med utvalda delar som passar lärarens nuvarande klass bidrar till att elever får en helhetsförståelse för läsupplevelsen. Av lärarnas uppfattningar att utläsa kombineras med fördel metoderna, genrepedagogik och språkutvecklande förhållningssätt. Dessa metoder bygger på att skapa en helhetsförståelse för eleverna ofta i samspel med andra.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd. Tekniker, material och metoder läggs hela tiden till ämnet men inget tas bort. Från och med 1980-talet får ämnet en stark kommunikativ prägel som bildspråk. Forskning och statliga utredningar påvisar att hantverksmässig produktion dominerar undervisningen på grundskola och gymnasium. Resultatet av detta arbete visar att teknik, material och metod är det huvudsakliga innehållet i kursen Bild och form, grundkurs, oberoende programtillhörighet eller då kursen ges som individuellt val.

Ambitionen med studien är att öka förståelsen för hur elever agerar i de fall vuxna inte styr deras val. Vår fråga gäller huruvida elever väljer vad de ska göra beroende på vad de har för intresse eller vem de vill vara med. Således är syftet med studien att undersöka hur elever resonerar kring sina fria val av aktiviteter på raster och i fritidshem, samt vilka faktorer som kan spela in när dessa val görs. Undersökningen har gjorts i form av en gruppintervju med fem medverkande elever ur årskurs tre. Gruppintervjun har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med den hermeneutiska cirkeln som struktur. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med Pierre Bourdieus teorier om att människors handlande styrs av den kontext de befinner sig i.Analysen är uppdelad i två teman som är direkt kopplade till studiens två frågeställningar. Dessa frågeställningar rör hur elever resonerar kring sina val av aktiviteter och vilka begränsningar som framkommer i dessa. Resultatet pekar på att trender på skolgården, relationer mellan elever och lust till specifika aktiviteter är faktorer som är avgörande i elevers val av aktivitet. De begränsande faktorer som respondenterna talar om, eller faktorer som gör att elever väljer bort aktiviteter, är personals styrning, platsspecifika regler och elever från högstadiet. Den övergripande slutsatsen är att elever i de flesta fall väljer vänner före intresse.

Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio.Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor.Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter. Svårigheter som elever visar i vägledningssamtalen är låg självkänsla och svårigheter med att hantera en stor mängd information kring olika valmöjligheter.Denna studie har tillfört ny kunskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevers väl underbyggda val trots ramfaktorbegränsningar.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas. Sådana åtgärder kan exempelvis vara att implementera studie- och yrkesvägledning i de olika skolämnena. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning kan vara ett stöd för elever inför valet av gymnasieutbildning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs nio som dels varit delaktiga i en skolas upplägg av ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning och dels gjort sina gymnasieval. Den teoretiska grunden utgörs av CIP- teorins begrepp självkännedom, kunskap om möjligheter och karriärbeslutsfattande, samt Donald E. Supers teori om individens livsfaser och Careership-teorins begrepp handlingshorisont och brytpunkter. Huvudresultatet visar att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen gett eleverna ökad självkännedom om yrkespreferenser och värderingar gällande arbete. Dock är eleverna inte nöjda med detta, då de även anser att det är viktigt att kunna identifiera sig med ett yrke. Uppsatsens resultat visar även att eleverna sätter stort värde på upplevelser av trygghet, vilket i sin tur bidrar till att de väljer utbildning efter sina vänner och vad de känner till om en viss skola.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa fördjupad kunskap kring hur skola och arbetsliv kopplas samman på mellanstadiet och hur arbetet på mellanstadiet ser ut när det gäller att förbereda elever för framtida val av utbildning och yrke. De frågeställningar vi formulerat är: Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet? Vilken betydelse anser rektorer att arbetslivskunskap på mellanstadiet har för elevers förmåga att göra väl underbyggda val? Vi har genom en kvalitativ metod genomfört strukturerade djupintervjuer med sju mellanstadierektorer på lika många skolor. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna Circumscription and compromise av Linda Gottfredson vilken handlar om begränsningar och kompromisser knutna till barns åldrar samt teorin Careership som är Hodkinson och Sparkes teori och som belyser fält, handlingshorisont och habitus.Vårt resultat visar att arbetslivskunskap, i form av kunskap om yrken och utbildning, breddar elevers syn på sig själva och omvärlden. Arbetslivskunskap som introduceras redan på mellanstadiet borgar för att elever bättre kan utföra väl underbyggda val. Detta är något som både de rektorer som intervjuas i studien, tidigare forskning samt teorier bevisar. Undersökningen visar att det inte finns något centralt styrdokument för hur det ska arbetas med arbetslivskunskap på mellanstadiet och det bidrar till att det ser olika ut från skola till skola.