Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning kartlägga de faktorer och didaktiska val som bäst främjar gymnasieelevers studiemotivation för att sedan undersöka om detta även gällde “mina elever” som jag undervisar i ämnet psykologi, och vad jag som lärare utifrån mina didaktiska val och mitt ledarskap kan göra för att främja deras motivation. Den teoretiska utgångspunkten för studien baseras på tidigare empiri inom studiemotivation samt utifrån den sociokognitiva ansatsen. Studien genomfördes som en mixad metod med en kvantitativ enkät följt av två kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten från den kvantitativa och den kvalitativa analysen jämfördes och integrerades sedan för att uppnå triangulering. Sammantaget visar studiens resultat att eleverna överlag är motiverade i ämnet, att de drivs av en interaktiv motivation och instämmer i de faktorer som utifrån tidigare forskning anses främja elevers studiemotivation med undantag från lärares förväntningar. Studien visar vidare att läraren mer eller mindre lever upp till alla faktorer men att det finns utvecklingsmöjligheter gällande bland annat elevdemokrati, kontinuerlig formativ feedback och vikten av att ha roligt på lektionerna. Slutsatsen utifrån tidigare forskning, och likaså denna studie, är att lärares betydelse i form av bemötande, personlighet, relationsskapande och didaktiska kunskap och bredd är A och O för elevers vara eller icke vara när det kommer till studiemotivation.

Title: "Public safety – The main freedom question of our time? A discourse analysis of the Swedish Moderate Party’s election manifesto 2022" The present study aims to explore the Moderate Party’s (Moderaterna) construction of public safety (trygghet) during the Swedish election campaign 2022. Mainly, the topic of choice is motivated by an interest in how a political party, whose election results were successful, navigated the mediatized politics and approached policy issues particularly important to the voters. The study's specific focus on trygghet is in view of the fact that the word is closely knit to political domains like “law and order”, which to a high extent dominated the political debate during the Swedish election 2022. The purpose of this study was achieved by examining Moderaternas election manifesto for 2022, as it holds the party’s collected ideological viewpoints and simultaneously serves as a primary outlet for media coverage on the political subjects of concern. Particularly we found it interesting to examine how the meaning of trygghet is established in response to insecurity (otrygghet) as its negative counterpart, and how Moderaternas description of the Swedish political and societal conditions in relation to trygghet contributes to shape peoples’ perceptions of their social environment. After initially identifying the political contexts in which trygghet is constructed as especially necessary in the manifesto, the theoretical and methodological framework allowed us to further examine how Moderaterna shapes the idea of trygghet, occasionally even beyond what may be considered the traditional understanding of the word. This study points out how Moderaterna largely motivates societies need for trygghet by pointing out an alleged increased crime rate in Sweden, as well as how the actors which are constructed as threatening to the public safety is consequently constructed as external from the community that is argued for. We claim that Moderaterna implicitly presents the desired community as constituted by a specific set of values, to a high degree associated with their ‘orderly’ politics. The construction of community in opposition to threaths is somewhat problematized, as we highlight how the reproduction of discourses with polarizing characteristics could potentially have adverse implications on societal level. Throughout the analysis, each theme is approached with a methodological perspective which allows us to see how Moderaternas legitimization of their politics in response to the increased need for trygghet, can be seen as a mode of exerting power.

Les tourmalines, les scheelites et les magnétites provenant des gisements aurifères de type orogénique (n=22) et des sédiments glaciaires (n=5) du district minier de Val-d’Or (Québec, Canada) ont été investiguées à la microsonde électronique (EPMA) et par ablation laser et spectrométrie de masse à plasma à couplage inductif (LA-ICP-MS) afin de déterminer leur signature chimique et d’évaluer leur potentiel en tant que minéraux indicateurs pour l’exploration aurifère. Les tourmalines de Type I provenant de dépôts aurifères de type orogénique encaissés dans des roches felsiques et intermédiaires calco-alcalines montrent de faibles teneurs en V, Cr, Mn, Fe, Co, Ni, Zn et Sn et une teneur élevée en Mg par rapport aux tourmalines de Type II provenant de dépôts aurifères de type orogénique encaissés dans des roches mafiques tholéiitiques. Les tourmalines de Type III provenant de dépôts aurifères de type orogénique situés au contact entre des roches mafiques volcaniques et métasédimentaires montrent une chimie similaire aux tourmalines de Type I avec des teneurs en Li, Mn et Pb légèrement plus élevées. Les tourmalines des gisements aurifères de type orogénique sont caractérisées par des teneurs en Zn, Cu, Sn et Pb plus faibles que les tourmalines associées aux miniéralisations de type Cu-Zn, Pb-Zn-Cu et Sn. Les tourmalines récupérées dans le till portent la signature chimique des tourmalines provenant des gisements aurifères de type orogénique avec une majorité portant la signature des tourmalines de Type I. Les scheelites provenant de dépôts aurifères de type orogénique encaissés dans des intrusions calco-alcalines de composition intermédiaire sont caractérisées par des teneurs en Na, ÉTR et Y plus élevées que les scheelites provenant de dépôts aurifères encaissés dans des roches sédimentaires ou mafiques. Les scheelites récupérées dans le till portent la signature chimique des scheelites provenant des gisements aurifères de type orogénique. Les magnétites sont rare dans les dépôts aurifères de type orogénique du district de Val-d’Or. Les magnétites d’origine hydrothermale provenant des veines aurifères sont caractérisées par des teneurs plus élevées en Cr, Zn, Mn, K, Ca, Ti et Al que les magnétites d’origine magmatique retrouvées dans les roches encaissantes de composition dioritique ou gabbroique. Les magnétites associées à la minéralisation aurifère forment des grains fins disséminés (< 0,05 mm), ce qui suggère que les magnétites grossières récupérées dans le till ne proviennent probablement pas des veines de quartz aurifères. / Tourmalines, scheelites and magnetites from orogenic gold deposits (n=22) and glacial sediments (n=5) of the Val-d’Or mining district (Québec, Canada) were investigated by Electron Probe Micro-Analyzer (EPMA) and Laser Ablation Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry (LA-ICP-MS) in order to determine their chemical signature and to assess their potential as indicator minerals for gold exploration. Type I tourmalines from orogenic gold deposits hosted in felsic and intermediate calc-alkaline rocks have low contents of V, Cr, Mn, Fe, Co, Ni, Zn, and Sn and a high content of Mg compared to Type II tourmalines from orogenic gold deposits hosted in mafic tholeiitic rocks. Type III tourmalines from orogenic gold deposits located at the contact between mafic volcanic and metasedimentary rocks show a chemistry similar to Type I tourmalines with slightly higher Li, Mn, and Pb contents. Tourmalines from orogenic gold deposits are characterized by lower contents of Zn, Cu, Sn, and Pb than tourmalines associated to Cu-Zn, Pb-Zn-Cu, and Sn mineralizations. Till tourmalines carry the chemical signature of tourmalines from orogenic gold deposits with a majority carrying the signature of Type I tourmalines. Scheelites from orogenic gold deposits of the Val-d’Or district hosted in calc-alkaline intrusions of intermediate composition are characterized by high Na, REE, and Y contents compared to scheelites from sediment- or mafic-hosted gold deposits. Till scheelites carry the chemical signature of scheelites from orogenic gold deposits. Magnetites are rare in orogenic gold deposits of the Val-d’Or district. Magnetites of hydrothermal origin occuring in gold veins are characterized by higher contents of Cr, Zn, Mn, K, Ca, Ti, and Al than magnetites of magmatic origin found in the dioritic or gabbroic host rocks. Magnetites associated to the gold mineralization form fine disseminated grains (< 0.05 mm), which suggests that the coarse magnetites recovered in the till probably do not originate from the gold-bearing quartz veins.

Detta arbete fokuserar på elevernas upplevelse av att använda sig av självreglerat lärande, som enligt forskning ska vara ett effektivt sätt att lära sig nya saker. Just denna studie tittar på hur elever upplevt studier i franska språket med självreglerat lärande som inlärningsmetod. Arbetet beskriver även definitionen av vad självreglerat lärande är, hur det kan användas i skolan och vilka studier som visat att det är ett effektivt sätt att lära sig på. Resultatet av detta arbete kunde fås fram genom intervjuer av elever i årskurs 7, 8 och 9. Intervjumaterialet bestod uteslutande av s k öppna frågor för att kunna få mer fördjupade svar. Resultatet av detta arbete visar att självreglerat lärande är både ett effektivt sätt att lära sig på, samt att eleverna uppskattar den frihet under ansvar som självreglerat lärande innebär. Denna slutsats överensstämmer också med tidigare forskning som gjorts i ämnet. Framtidens forskning i ämnet kan med fördel inrikta sig på hur denna inlärningsmetod ska spridas mer och implementeras i skolorna i större utsträckning.

Denna studies syfte är att undersöka hur lärare i F-3 väljer skönlitterära texter till sin undervisning och vilka kriterier och faktorer som påverkar deras val. Studien baseras på ett webbaserat frågeformulär som skickades ut via sociala medier till olika lärare som undervisar i årskurserna F-3. Resultatet visar att lärarna är aktiva i sitt val av skönlitteratur och att de prioriterar texter som engagerar eleverna, är anpassade för deras elevgrupp och har en koppling till elevernas vardag och verklighet. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan äldre och yngre lärare i hur de värderar språk, stil och kvalitet i skönlitteraturen och hur de får inspiration till att välja texter. Studien diskuterar hur dessa skillnader kan ha samband med de läroplaner som lärarna har utbildats och arbetat efter. Studien slår fast att de flesta lärare som deltog i studien är medvetna om skönlitteraturens roll för elevernas lärande och väljer därför litteratur som berikar elevernas språk, språkförståelse, läsförståelse och läsglädje. / The purpose of this study is to investigate how teachers in grades F-3 choose fictional texts for their teaching and what criteria and factors influence their choices. The study is based on a web-based questionnaire that was sent out via social media to different teachers who teach in grades F-3. The results show that the teachers are active in their choice of literature and that they prioritize texts that engage the students, are adapted for their student group, and have a connection to the students' everyday life and reality. The results also show that there are differences between older and younger teachers in how they value language, style, and quality in literature and how they get inspiration to choose texts. The study discusses how these differences may be related to the curricula that the teachers have been educated and worked according to. The study concludes that most of the teachers who participated in the study are aware of the role of literature for the students' learning and therefore choose literature that enriches the students' language, language comprehension, reading comprehension and reading enjoyment.

Musik anses vara ett av de hundra språk som ett barn har möjlighet att uttrycka sig på inom Reggio Emiliafilosofin. Forskning visar att musiken har betydelse för inlärning men att förskollärare känner sig begränsade i sin kunskap när det gäller att planera för och använda sig av musik i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av musik och uppfattningar om musikens betydelse i Reggio Emiliainspirerade förskolor. De centrala frågeställningarna är: Hur används musik som uttryckssätt i undervisningen på förskolan? Vilka didaktiska val gör förskollärare när undervisningen i musik planeras? Vilka utmaningar och möjligheter identifierar förskollärare i musikundervisningen? I studien används kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare från åtta förskolor i olika delar av Sverige, som hämtar inspiration från Reggio Emilias filosofi. Resultatet genererades genom en tematisk innehållsanalys där empirin sorterades in i mönster och teman. Resultatet visar att en ämnesöverskridande och transdisciplinär undervisning är utmärkande – musiken integreras eftersom olika ämnen inte delas upp. Det visar sig också att det saknas kunskap om musik och musikundervisning i förskolan och därför har musiken inte det utrymme i utbildningen som är önskvärd enligt deltagarna i studien, vilket även uppmärksammas i tidigare forskning. Det skulle behövas framtida forskning för att påvisa om dessa resultat är generella oavsett förskolors profil och synsätt på lärande, och utifrån den forskningen komplettera med satsningar på musik i förskollärarutbildningen samt fortbildning för redan verksamma förskollärare. Det skulle även vara relevant och intressant att studera om, och på vilket sätt, förskollärares didaktiska val kring transdisciplinär undervisning har betydelse för musiken i förskolan.

Inledning och syfte  Förskollärarutbildningen betonar vikten av den fysiska lärmiljön i förskolans verksamhet och arbetet med att utforma fysiska lärmiljöer som en betydande del av yrket. En tidigare kunskapsöversikt visade på en brist på nationell forskning vilket har ökat intresset för att undersöka utformningen av förskolans fysiska lärmiljöer. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska val och erfarenheter som ligger till grund för förskollärares utformning av fysiska lärmiljöer i förskolans verksamhet.  Metod  Studien har utgått från den kvalitativa datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare inom samma kommun deltog, var av samtliga arbetade på olika förskolor med olika förutsättningar. Som grund till intervjuerna fanns en intervjuguide vilket innehöll en presentation av studien, kärnfrågor och en avslutningsfråga. Dessutom ställdes individuella följdfrågor under varje intervju.   Resultat  Deltagarna arbetar på olika förskolor och har där med olika inriktningar, projektarbeten och profiler. Resultatet visar att samtliga pedagoger betonar att de fysiska lärmiljöerna ska vara utformade efter barnens intressen och aktuell barngrupps behov. För att det ska möjliggöras visade det sig att flexibilitet var av stor vikt vid utformandet av de fysiska lärmiljöerna då pedagogerna framhävde betydelsen av föränderlighet. Resultatet visar även pedagogers syn på material utifrån olika infallsvinklar så som; aspekten mångfald och mängden av material samt utmanande och okodat material. I resultatet kan det även utläsas att skapa en harmonisk stämning i de fysiska lärmiljöerna är en framträdande aspekt. Motgångar som belystes av deltagarna i relation till utformandet av fysiska lärmiljöer var dels tidsbrist, dels huruvida de befintliga rummen var utformade.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

No description available.

1970-talet var en tid av förändring. Oljekriser, industrikriser och strukturkriser var alla aktuella under perioden och detta innebar nya utmaningar för politiker på alla plan.  Den tredje industriella revolutionen gav utökade möjligheter men den innebar också att många tidigare svenska industrijobb försvann eller flyttade annanstans. Det var även en brytpunkt politiskt, 1976 fick Sverige sin första icke socialdemokratiska regering på flera decennier och början av Socialdemokraternas nedgång har av flera daterats till just 1970-talet. Socialdemokraterna förlorade även makten på kommunal nivå i flera delar av landet, till exempel i Nyköping där de tidigare haft en egen majoritet i kommunen innan 1976. I grannkommunen Oxelösund å andra sidan behöll Socialdemokraterna makten.  Både Nyköping och Oxelösund är små, sörmländska kommuner som historiskt präglats av industri, industri som i stor utsträckning började försvinna under perioden. Varför var det så då att de fick två så olika utfall? Var det slump eller kan vi hitta anledningar i kommunernas olika förutsättningar och Socialdemokraternas agerande i respektive kommun?