Previous research has shown that children with multiple disabilities have been able to learn to make choices. Practising choice making is a good way to introduce an intervention using Alternative and Augmentative Communication (AAC). Choice making with objects should then be trainded before choice making with pictures. The present study is a single subject experimental design and was accomplished at a center for children with disabilities in Tanzania during 12 weeks. The primary purpose was to examine if the number of choices made by two boys with cerebral palsy increased after communicationintervention with objects and pictures. The participants were trained to make choices over two intervention phases and the staff were given lectures on two occasions and through tuitions. The number of choices made by the participants as well as the choices offered by the staff, were measured continuously at predetermined activities. The results show that the number of choices with objects and pictures increased in both participants. It was also observed that the interaction between the children and the staff increased. Aspects that are discussed are whether the staff’s ability to offer choices affects the result and that the factors which separate what a “none-choice” is could be defined more clearly.

The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching. / Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.

<p>The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience<strong> </strong>matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching.</p><p> </p> / <p>Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.</p>

Dagens samhälle kräver att varje enskild individ måste ta beslut över alla de val som vi ställs inför. När det gäller val som antingen gynnar eller missgynnar vår hälsa är möjligheterna idag oändliga. På grund av detta finns det många som ökar i vikt och därmed kan behöva hjälp med att göra en livsstilsförändring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förändringar som följer efter den typen av livsstilsförändring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet skrevs fram med tre huvudkategorier: Livet innan operationen, Faktorer som påverkat och motiverat till att välja gastric bypass samt Livet efter operationen. Detta visade att informanterna motiverades av deras oro inför den framtida hälsan samt deras förhoppningar om en förändrad framtid, det visade också att deras val påverkades av omgivningen. Sinnesstämningen och den sociala tillhörigheten hade förbättrats efter operationen och livskvaliteten hade ökat. / Today's society requires that each individual has to take decisions on all the choices that we face. When it comes to choices that either benefit or disadvantage our health the possibilities are endless. As a result of this there is a large part of the population that has increased in weight and might need help in making lifestyle changes. The purpose of this study was to investigate the factors that may have influenced and motivated the choice of going through a gastric bypass surgery, and to discern which changes following that kind of lifestyle change. Semi-structured interviews with the four participants were conducted, data were analyzed using qualitative content analysis. The result was partitioned into three main categories: Life before surgery, Factors that influenced and motivated to choose gastric bypass and Life after surgery. The findings displayed that the participants were motivated by their concern for the future health and their hopes for a changed future, the findings also showed that their choice was influenced by the surroundings. The surgery led to an improvement in mood and social life as well as an increase in quality of life for the participants.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet. Den första delen gestaltar mitt agerande i mötet med barns frågor om tid i relation till en förändrad dagsstruktur. Den andra delen gestaltar min upplevelse av att jag och en kollega har olika syn på barns delaktighet i en valsituation. Utifrån berättelsen försöker jag att svara på frågor som, hur uppfattar och lär sig barn tid? Förmår förskolebarn ta rationella beslut? Kan demokrati i förskolan handla om mer än att barnen ska få välja? Jag har använt mig av skrivande och reflektion som metod. Ihop med studentkamrater och handledare har jag reflekterat utåt genom dialog. Jag har även haft en inre dialog med mig själv och reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och bygger på upplevelser, tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i människans medvetande. Reflektionen och dialogen med människor och texter har varit viktig i min process för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och kritiskt granska mig själv. Ett av de huvudsakliga resultaten är att demokrati i förskolan förutsätter pedagoger som vågar stanna kvar i tvivlen och de kritiska tankarna, som vrider och vänder på de egna föreställningarna om delaktighet, inflytande, tid, barn, vuxna och kunskap. Demokrati kan inte läras ut till barn utan det är en process som ständigt pågår och levs i vardagen. Resultaten kan inte generaliseras till alla pedagogers arbete utan det är mina egna tankar och kunskaper som har blivit fördjupade.

This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard’s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs. The argument for this suggestion is that it’s not possible to decide the truth in Kierkegaard’s metaphysical claims and therefore is it more fruitful to take an epistemic position. This paper claims that for the aesthetic person an argumentation on an epistemic level should be enough to choose the ethic way of life. / Denna uppsats behandlar Sören Aabye Kierkegaards (1813-1855) filosofi med avseende på förhållandet mellan det estetiska och etiska stadiet. Resultat av uppsatsen faller ut i ett förslag till modifiering av Kierkegaards lösning på det estetiska problemet. Förslaget till modifiering går ut på att istället inta en epistemisk hållning till de metafysiska sanningsanspråk som görs i Kierkegaards filosofi. Med en epistemisk hållning menas en position som bygger på stipulativa välgrundade trosföreställningar. Argumentet för detta är att vi inte kan avgöra sanningsvärdet i Kierkegaards metafysik och därför är den epistemiska positionen mer fruktbar. Uppsatsen hävdar att för estetikern borde en argumentation på epistemisk nivå räcka för att välja det etiska.

The main purpose of this study is to examine if variations in voter turnout for the European Parliament elections in each member state is affected by the rate of national party polarization on the EU-dimension of party politics. The theoretical background assumes that a high level of polarization generates higher voter turnout since more alternatives are presented to the electorate. This makes it easier for the electorate to find a party that represents their preferences. This will, in turn, increase the likelihood that they will participate in the election.This study uses a research design based on a quantitative analysis with data from each member state, except those with compulsory voting, in the European Parliament elections of 2004 and 2009. The results of the analysis indicate a relationship between high levels of party polarization and lower turnout in the European Parliament election. There seem to be a tendency that in systems where there is greater polarization, the voters tend to participate less in the European Parliament elections.

Magistro darbe yra analizuojamas viena iš Lietuvos Respublikos baudžiamajame kodekse įtvirtintų nusikalstamų veikų valstybės tarnybai ir viešiesiems interesams - piktnaudžiavimas. Visų pirma, siekiama pateikti išsamią piktnaudžiavimo sampratą, akcentuojant, jog tai yra viena tų nusikalstamų veikų, kurių subjektas turi specialiųjų požymių - yra valstybės tarnautojas arba jam prilygintas asmuo. Šiuo nusikaltimu yra kėsinamasi į tarnybos interesus ir (arba) viešuosius interesus, taip pat į kitus teisinius gėrius. Aprašoma piktnaudžiavimo reglamentavimo baudžiamuosiuose įstatymuose istorinė raida, pabrėžiant, kad atsakomybė už šį nusikaltimą buvo numatyta jau Lietuvos statutuose, Rusijos imperijos 1903 m. Baudžiamajame statute, 1940 m. RTFSR baudžiamajame kodekse, 1961 m. Baudžiamajame kodekse. Išsamiai analizuojami piktnaudžiavimo objektyvieji požymiai: atskiriamas piktnaudžiavimas tarnybine padėtimi ir įgaliojimų viršijimas, aptariamas didelės žalos, savanaudiškumo ir kiti būtinieji požymiai. Taip pat nemažą darbo dalį užima nusikaltimo subjekto aprašymas ir subjektyviųjų požymių analizė. Remiamasi Lietuvos Aukščiausiojo Teismo praktika. Atskiroje darbo dalyje piktnaudžiavimas lyginamas su kai kuriomis kitomis Baudžiamojo kodekse įtvirtintomis nusikalstamomis veikomis, siekiant pateikti pagrindinius kriterijus, leidžiančius baudžiamojo įstatymo taikytojui tinkamai pasirinkti, pagal kurį Baudžiamojo kodekso straipsnį padaryta veika turi būti kvalifikuojama. Palyginimui... [toliau žr. visą tekstą] / The Master‘s paper provides analysis of one of the criminal actions in respect of the public service and public interest, which is defined in the Criminal Code of the Republic of Lithuania, namely the abuse. First of all, the author strives to present a detailed notion of the abuse and stress that this is one of the criminal activities, which has the subject with special characteristics – he is a public servant or a person with equal powers and obligations. By such activity one intends to infringe the interests of the public service and/or public interests, as well as other legitimate benefits. The paper describes a historical course of development of regulation of the abuse by criminal laws and stresses that liability for such actions was established as early as in Lithuanian Statutes, Criminal Statute of the Russian Empire of 1903, Criminal Code of the Russian Social Federal Republic of 1940, and Criminal Code of 1961. The detailed analysis of the objective features of the abuse is submitted. Abuse of the office is separated from the exceeding of powers; grave harm, self interests and other compulsory features are described. Moreover, a great part of the paper is attributed to a definition of the subject of the crime and analysis of subjective characteristics. The arguments are based on the practice of the Supreme Court of Lithuania. In a separate part of the paper the abuse is compared to certain other criminal activities that are described in the Criminal Code. Hereby the... [to full text]

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer lärare i svenska som andraspråk anser vara viktiga när de väljer läroböcker. Verksamma lärare i svenska som andraspråk fyllde i ett webbaserat frågeformulär där de rangordnade givna faktorer som valts ut baserat på tidigare forskning och teoretiska perspektiv nämligen det sociokulturella perspektivet och läsbarhet. Datan analyserades därefter kvantitativt. Resultatet visade att faktorer som rör innehållet i läroböcker, närmare bestämt att de är språkutvecklande och tar eleverna till nästa steg, rankades som viktigast. Hänsyn togs även i hög grad till läsbarheten. Samspelet mellan text och bild och layouten rankades högre än autentiska texter. De tre faktorer som bedömdes minst viktiga var rekommendationer ifrån kollegor, kostnad samt reklam/mässor. Resultatet kan tolkas som att lärare utgår från ett sociokulturellt perspektiv när de väljer, men att även att faktorer relaterade till läsbarhet, exempelvis layouten och samspelet mellan bild och text, spelar en viss roll.

Bakgrunden till studien härrör i att allergiska sjukdomar ökar i samhället och utgör exempel på funktionsnedsättning/ funktionsvariation. I relation till att studie- och yrkesvägledning ska utgå från enskilda behov, förutsättningar och kunskap om bland annat funktionsnedsättningar är syftet ta reda på hur medicinsk studie- och yrkesvägledning fungerar idag med fokus på individer med allergiska sjukdomar. Om det finns specifika hälsofaktorer som bör beaktas vid allergiska sjukdomar och karriärval samt konsekvenser vid utebliven vägledning. Målet är vidare att föreslå förbättringsområden för medicinsk studie- och yrkesvägledning. De teorier som tillämpas i studien är stigmatisering, strukturell stigmatisering, anställningsbarhet samt CIP- teorin. I arbetet intervjuas tre individer med allergiska sjukdomar, tre studie- och yrkesvägledare samt en professionell representant från ett arbets- och miljömedicinskt centrum. Resultatet visar på att medicinsk studie- och yrkesvägledning är viktigt då det påverkar förutsättningarna för hållbara karriärval. Påverkande faktorer för dessa val är bland annat risk- och friskfaktorer och konsekvenserna av utebliven medicinsk vägledning kan bli stora för både individ och samhälle. Samtidigt råder det en kunskaps- och medvetenhetsbrist inom ämnet hos både studie- och yrkesvägledare samt individer med allergiska sjukdomar. Medicinsk vägledning behöver lyftas upp på agendan och förbättringsområden finns.