Sveriges kommuner står inför stora utmaningar i framtiden med att kunna tillhandhålla de välfärdstjänster som förväntas av dem, detta framförallt på grund av en ökande äldre befolkning. För att klara av dessa utmaningar har digitalisering och utnyttjandet av dagens teknik lyfts fram som en lösning, där e-tjänster har en betydande roll för kommuner. Samtidigt har flera kommuner uppgett att de har problem med att hinna med att utveckla e-tjänster i takt med samhällsutveckling samt att befintliga e-tjänster inte används i den utsträckning som förväntas. Syftet med studien är således att utforska fenomenet “införandet av e-tjänster” inom kommuner i Sverige, med fokus på varför kommuner väljer att införa de e-tjänster de gör. En kvalitativ metod har använts där en små-N-studie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av sju semistrukturerade intervjuer där totalt åtta olika kommuner ingått. Respondenterna har valts ut baserat på den information de kunnat förse. En innehållsanalys har sedan genomförts där ett antal kategorier har identifierats genom öppen och axial kodning. Resultat och analysen visar att kommunernas val av e-tjänster påverkas av hur de identifierar och hantera idéer på e-tjänster, en samling av olika hinder för införandet av e-tjänster samt deras samarbeten med andra kommuner och offentliga organ gällande e-tjänster. Studien kan bidra med en ökad medvetenhet för kommunerna om varför de väljer de e-tjänster de gör, vilket kan underlätta och förbättra deras arbete med e-tjänster. Detta kan hjälpa kommunerna att uppnå den potential som finns med e-tjänster och bemöta de utmaningar de står inför i framtiden. / Sweden's municipalities face major challenges in the future to be able to provide the welfare services that are expected of them, primarily due to an increasing elderly population. To cope with these challenges, digitalization and the utilization of today's technology have been highlighted as a solution, where e-services have a central role for municipalities. However, several municipalities have stated that they have problems with developing e-services in step with societal development and that existing e-services are not used to the expected extent The purpose of the study is thus to explore the phenomenon of "the introduction of e-services" within municipalities in Sweden, with a focus on why municipalities choose to introduce the e-services they do. A qualitative method has been used where a small-N study was carried out. The data collection consisted of seven semi-structured interviews in which a total of eight different municipalities were included. The respondents have been selected based on the information they were able to provide. A content analysis has then been carried out where a number of categories have been identified through open and axial coding. The analysis shows that the municipalities' choice of e-services is influenced by how they identify and manage ideas for e-services, a collection of obstacles to the introduction of e-services as well as their collaborations with other municipalities and public bodies regarding e-services. The study can contribute to an increased awareness for the municipalities about why they choose the e-services they do, which can ease and improve their work with e-services. This can help the municipalities to fulfill the existing potential with e-services and meet the challenges they are facing in the future. This study is written in Swedish.

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

Syfte - Studiens syfte var att kartlägga köpprocessen och undersöka vilken betydelse hållbarhet samt andra valkriterier har för företagskunder vid köp av företagsresor. Företagsresa syftar till en konferens eller incentiveresa som inkluderar boende, mat och transport. Metod - För att undersöka studiens syfte skapades en litteraturöversikt. Baserat på litteraturöversikten skapades sedan en intervjuguide som låg till grund för datainsamlingen i form av intervjuer. Åtta företag som genomfört företagsresor intervjuades. Den insamlade datan analyserades sedan genom tematisk analys och jämfördes med litteraturöversikten.  Resultat - Resultatet visade på att företagen följer den organisatoriska köpprocessen som inkluderade stegen problemigenkänning, köpansvar, sökprocess och valprocess. Inköpssituationen liknar ett modifierat återköp då köpet var återkommande. Företagen inkluderade liknande roller i köpbeslutsgruppen och vissa använde en resebyrå. Olika faktorer påverkade köpet. De valkriterier flest nämnde var lokalisering, möjlighet till aktiviteter, hantera allergier, tillgänglighet, restid och pris. Även hållbarhet framkom som ett valkriterium inom boende, mat och transport.  Teoretiskt bidrag - Studien bekräftar befintlig litteratur inom områdena: den organisatoriska köpprocessen, modifierat återköp, köpbeslutsgruppen samt påverkande faktorer. Covid-19 framkom som en faktor som påverkade inköpet av en företagsresa vilket var ett bidrag till teorin. Inom området valkriterier har studien visat på att vissa valkriterier som används vid inköp av andra varor och tjänster även kan appliceras vid inköpet av en företagsresa. Hållbarhet har även identifierats som något som företagen värdesätter vid inköpet, vilket är ett bidrag till den befintliga litteraturen.  Praktiskt bidrag - Besöksnäringen kan använda de identifierade valkriterierna för att utforma sitt värdeerbjudande. Studien har visat på en efterfrågan av hållbara alternativ, vilket är något besöksnäringsföretagen kan erbjuda för att attrahera nya kunder. Besöksnäringen kan använda sina hemsidor och Google annonser för att nå ut till kunder samt samarbeta med resebyråer vid försäljning av större resor.

In the aftermath of a Russian influence operations against the U.S. presidential election of 2016 there was a change in governmental behavior. Since it was not known whether learning processes had caused these behavioral changes, the study aimed to examine the lessons learnedas well as their implementation. By using process tracing as a method, this essay established a causal link between the situation at hand and crisis induced learning by the U.S. Government.The characteristics of lessons were then examined more closely, and explained using the theory of crisis induced learning. It was concluded that the crisis induced lessons were mostly singleloop, as the crisis to a limited extent highlighted flaws in societal premises. They were mainlyaimed at improving crisis response, because focusing on the antagonistic reasons behind the crisis was less fruitful. They were predominantly inter-crisis, because uncertainty, timepressure and stress made intra-crisis learning difficult. Finally, most lessons were distilled (not implemented), due to a shift in the government’s priorities. In the end, not all behavioral changes could be linked to governmental lessons learned, which calls for further research.

Bakgrund: Fler kvinnor efterfrågar planerad hemförlossning. Sverige saknar en verksamhet för detta inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tidigare forskning indikerar att det kan vara lika säkert att föda hemma som på sjukhus vid normal graviditet och förväntad normal förlossning. Kvinnors förlossningsterritorium främjas av hemlik miljö och stödjer den fysiologiska processen. Europadomstolen stadgar att valet av födelseplats är en grundläggande mänsklig rättighet. Syfte: Att beskriva barnmorskors inställning till planerad hemförlossning. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med induktiv innehållsanalys.  Resultat: Barnmorskorna framhöll flera förutsättningar för att planerade hemförlossningar skulle anses säkra, dels att kvinnorna fattade ett informerat val, dels att de var omföderskor med tidigare normal förlossning. Barnmorskorna ansåg att sjukhusmiljön kunde anpassas och efterlikna hemmiljön för att främja trygghet. Barnmorskorna ansåg att bistå kvinnor i hemmet var ansvarsbetungande men kunde överväga detta om planerade hemförlossningar integrerades i offentlig hälso- och sjukvård. Slutsats: Barnmorskornas inställning till planerad hemförlossning var mångbottnad och tudelad. De värnade om kvinnans rätt till val av födelseplats, samtidigt som de uttryckte oro och såg risker i samband med planerade hemförlossningar, på grund av bristande medicinska och kollegiala resurser jämfört med sjukhus. Denna delade syn speglar balansen mellan att stödja kvinnors valfrihet och samtidigt säkerställa en säker förlossning. / Background: An increasing number of women desire the option of a planned home birth. As of today, Sweden lacks guidelines and infrastructure to support this. Previous research indicates that birthing at home may be equally safe compared to hospital birth in cases of normal pregnancy and expected normal births. The statutes of the European Court of Human Rights affirm that the choice of birthplace is a fundamental human right. Aim: To describe midwives’ attitudes toward planned home birth. Method: A qualitative interview study using an inductive approach with eleven midwives' interviewed. Results: The midwives emphasized several prerequisites for planned home births to be considered safe, including women making informed decisions and being multiparous with a history of previous normal deliveries. They believed that hospital environments could be adjusted to promote security and emulate home settings. While the midwives considered assisting women at home to be demanding, they were open to reconsidering this if planned home births were integrated into public healthcare. Conclusion: The midwives’ attitude towards planned home births was multifaceted and conflicted. They advocated for women’s autonomy and choice of birthplace, while simultaneously expressing concerns and seeing risks associated with planned home births due to inadequate resources and security compared to hospitals. This split perspective reflects the balance between supporting women’s autonomy while ensuring a safe delivery.

Syftet med undersökningen är att göra en “modell” över hur bronsålderns strandlinje på Gotlands östra kust kan ha sett ut samt att undersöka var rösen finns placerade i landskapet. Undersökningen har haft två teoretiska utgångspunkter, seascape och platsval. Materialet som undersökts i uppsatsen är 508 rösen och 14 gravfält där rösen förekommer, samt de kartor med strandlinjerekonstruktionen som gjorts inom ramen för undersökningen. För att kunna rekonstruera strandlinjen och analysera rösenas placering har en rumslig analys genomförts i QGIS.  Den sydligaste delen av ön rekonstruerades till 7,5 m.ö.h. och den nordligaste delen, det vill säga Fårö, rekonstruerades till 12 m.ö.h. vilket gjorde att det var en skillnad på 4,5 meter mellan nord och syd. Studien visade att en majoritet av rösena placerades invid någon form av vatten, att i de norra delarna av ön var frekvensen av mindre rösen större samtidig som östkusten hade flest rösen med en diameter över 20 meter. / The purpose of the thesis is to make a "model" of what the Bronze Age shoreline on Gotland's eastern coast might have looked like and to investigate where the cairns are located in the landscape. The survey had two theoretical starting points, seascape, and site selection. The material examined in the essay is 508 cairns and 14 burial fields where the cairns occur, as well as the maps with the shoreline reconstruction made within the framework of the survey. To reconstruct the shoreline and analyse the location of the cairns, a spatial analysis has been carried out in QGIS. The southernmost part of the island was reconstructed to 7.5 m.a.s.l. and the northernmost part, i.e. Fårö, was reconstructed to 12 m.a.s.l. which meant that there was a difference of 4.5 meters between north and south. The study showed that most of the cairns were placed next to some form of water. It was also seen, that in the northern parts of the island, there were generally smaller cairns, while the east coast had the most cairns with a diameter of over 20 meters.

I den här studien utforskas möjligheter och utmaningar kring utomhuspedagogik ur en lärares perspektiv i årskurs 4–6. Syftet med studien var att undersöka implementering av utomhuspedagogik samt att utforska lärarens didaktiska val i lektionsplanering och genomförande. Metoderna som använts är en kvantitativ metod genom enkäter samt en kvalitativ analysmetod där elva lärares svar har sammanställts med teoretisk koppling till pragmatism och sociokulturell teori. Resultaten visar att utomhusundervisning har många fördelar för elevernas lärande och engagemang. Fler hinder identifierades så som tidsbegränsningar och väderförhållanden. Trots att ett flertal lärare såg fördelar med utomhuspedagogik, implementerades det mindre frekvent på grund av utmaningarna. Förbättringsfaktorer för implementering av utomhuspedagogik inkluderar bland annat stöd och resurser för lärare. För att motivera och svara på de didaktiska frågorna i lärarens användning av undervisning utomhus skulle vidare forskning gynnas av en jämförande studie kring implementering av utomhuspedagogik. / This study explores the possibilities and challenges regarding outdoor education from a teacher's perspective in grades 4–6. The aim of the study was to investigate the implementation of outdoor education and to explore the teacher's didactic choices in lesson planning and implementation. The methods that have been used include a quantitative approach through surveys and a qualitative analysis method where the responses of eleven teachers were compiled with connections to pragmatism and sociocultural theory. The analysis of the responses revealed numerous benefits of outdoor teaching for students' learning and commitment. Several obstacles were identified, such as time constraints and weather conditions. Despite recognizing the advantages of outdoor education, it was implemented less frequently due to these challenges. Improvement factors for implementing outdoor education include support and resources for teachers. To address the didactic questions in teachers' use of outdoor education, further research would benefit from a comparative study on the implementation of outdoor education.

The purpose of this study is to map the ethical arguments presented in the Church of Sweden Bishops’ letter of "The Beginning and End of Life: Tools for Orientation in Ethical Choices", and to analyse and discuss these in relation to Sören Kierkegaard's philosophical concepts of choice, freedom and anxiety. The research questions focus on understanding Kierkegaard's view of choice, identifying the ethical arguments in the Bishops’ letter and investigating how Kierkegaard's concepts can contribute to a deeper understanding of the ethical arguments therein. The method includes conceptual analysis to clarify Kierkegaard's ideas and argumentation analysis to discuss the ethical arguments that appeared in the bishops’ letter. The study's questions are answered through the essay's two methods of a analysis, followed by a summary and conclusions. The study has shown that there are arguments in Sören Kierkegaard that contribute to deepening the Bishops’ letter. In particular, a) potential risks of allowing communities to participate in decision-making, b) the anxiety as an opportunity in decision-making and c) call to see ethically difficult choices as the possibility of the meeting with God. The result shows that Kierkegaard's philosophy of choice, freedom and anxiety offers a deeper perspective to the ethical reasoning behind the Bishops’ letter, based on Lutheran theology and a Christian view of humanity Keywords: Søren Kierkegaard, choice, freedom, anxiety, Bishops' letter, Church of Sweden,ethics, ethical arguments, ethical principles, Christian view of humanity.

Le niveau croissant d’automatisation des exploitations minières souterraines vise à en accroitre l’efficacité et s’appuiera sur la venue d’une myriade de dispositifs électroniques au sein des corridors souterrains. Dans d’autre environnements confinés, par exemple les opérations militaires dans les cavernes, ces dispositifs peuvent engendrer un avantage tactique fort important aux utilisateurs. Notre travail de recherche s’inscrit dans la perspective du développement d’un système de communications à haut débit binaire pour les applications comme la surveillance et le transfert de donnée vidéo en temps réel dans la mine. Cette étude est focalisée sur la performance du système de communications sans fil à ondes millimétriques dans une mine souterraine. La première contribution de notre étude consiste à étudier tous les problèmes reliés au déploiement de ce système dans la mine. Comme il n’existe pas de travaux qui traitent ce genre de sujet, nous avons commencé notre étude par une caractérisation du canal à ondes millimétriques dans la mine CANMET à Val-d’Or située à 500 km au nord de Montréal, Canada. Nous avons mis en oeuvre un montage expérimental de mesures basé sur un robot Velmex. Les mesures ont été effectuées dans la plage fréquentielle du standard IEEE802.15.3c, soit 57.24-59.4 GHz. Nous sommes parvenus à une caractérisation du canal de propagation à ondes millimétriques dans deux galeries de la mine, au niveau 40 et au niveau 70 m et selon plusieurs combinaisons d’antenne, directive-directive, directive-omni et omnidirective et pour deux polarisations, soit verticale-verticale et horizontale-horizontale. Dans le but de comparer les résultats, le même montage est utilisé pour effectuer des mesures dans un milieu interne, soit le laboratoire CANMET. La deuxième contribution de notre étude consiste à calculer la capacité du canal selon les scénarios des mesures. La formule classique de la capacité de Shannon est obtenue pour les canaux ayant des réponses fréquentielles plates. Cette formule ne s’applique pas directement dans notre cas à cause de la sélectivité de la réponse en fréquence du canal. Nous avons divisé la bande de fréquences en un nombre très grand de petites bandes, considérées comme des sous-canaux à réponse plate dans le domaine fréquentiel. Ensuite, nous avons distribué la puissance d’une manière optimale sur les sous-canaux plats. Les résultats obtenus sont comparés aussi avec les résultats obtenus si une distribution uniforme est adoptée à l’émission. Les résultats prouvent la pertinence de la méthode optimale dans ces type des canaux ; cette méthode donne une amélioration importante de la capacité lorsque le SNR est faible. Les deux méthodes donnent les mêmes résultats lorsque le SNR est grand. La troisième contribution de notre étude vise à utiliser les paramètres obtenus de la compagne de mesures, comme la bande de cohérence et l’étalement maximal du canal pour les différents scénarios, pour calculer les paramètres du système OFDM à ondes millimétriques. Dans le but de rendre notre travail plus pertinent, nous avons calculé la limite de Shannon en posant le débit binaire du système OFDM égal à la capacité optimale ou à la capacité uniforme du canal. Plusieurs simulations ont été faites en fonction de la distance, de la longueur du préfixe cyclique et du nombre de sous-porteuses. Nous avons utilisé un code LDPC avec un taux égal à 0.75 pour améliorer le taux d’erreur binaire et aussi s’approcher de la limite de Shannon. Les résultats obtenus montre que les systèmes OFDM avec une combinaison d’antennes directive-directive et une polarisation verticale-verticale ont une meilleure performance aux niveaux 40 m et 70 m et dans le laboratoire CANMET. / The increasing level of automation in underground mining operations in order to improve their efficiency will bring a myriad of electronic devices into the mine shafts. In other confined environment situations, e.g. military operations in caverns, electronic devices can yield a significant tactical advantage. Our research is in the perspective of developing a system of high bit rate communications for applications that require high throughput such as monitoring and transfer of video data in real time in the mine. This thesis is focused on the study of the performance of a wireless communications system in the millimeter wave range in an underground mine. The contribution part of the study is to examine all issues related to the deployment of this system in the mine. As there is no work dealing with this kind of topic, we started our research by a characterization of the millimeter-wave channel in the CANMET mine in Val-d’Or, located 500 km north of Montreal, Canada. We implemented a breadboard measurement system based on a Velmex robot table. The measurements were performed in the frequency range of the standard IEEE802.15.3c or 57.24-59.4 GHz.We have obtained a characterization of the millimeter wave propagation channel in two galleries of the mine, at 40 and 70 m, according to several combinations of antennas, directive-directive, directive-omni and omni-directive and for both vertical-vertical and horizontal-horizontal polarizations. In order to compare the results, the same measuring setup was used to perform measurements in an internal environment in the CANMET laboratory. The second contribution of the thesis was to compute the channel capacity according to the measurement scenarios. The classical formula for the Shannon capacity is used for flat channels. This formula does not directly apply in this case because of the selectivity of the channel frequency response. Thus, we divided the whole frequency band into many sub-bands, in which the sub-channel can be considered frequency-flat. Then we distributed the power optimally on the flat sub-channels. The results were also compared with the results obtained if a uniform distribution was adopted. The results prove the relevance of the optimal method in these types of channels. This method gives a significant improvement of the capacity when the SNR is low. Both methods give the same results when the signal to noise ratio is high. The third contribution of this thesis focused on how to use the parameters obtained from the measurement campaign such as the coherence bandwidth and the maximum spread of the channel for the different scenarios, to calculate the parameters of the OFDM millimeter wave system. In order to make our work relevant, we calculated the Shannon limit by setting the bit rate of the OFDM system equal to the optimal capacity or to the uniform channel capacity. Many simulations were made based on the distance between the antennas, the cyclic prefix length and the number of sub-carriers. We used an LDPC code with a rate equal to 0.75 to improve the bit error rate and hence to approach the Shannon limit. The results show that the OFDM millimeter wave system with D-D combination and VV polarization has better performance at 40 m, 70 m and in the CANMET laboratory.

Dagens system har blivit allt mer komplexa och därmed även processen att utveckla systemen. Det finns många olika tillvägagångssätt för systemutvecklare att arbeta och flera olika verktyg att använda sig av. Den utvecklingsmiljö en utvecklare använder sig av kan därmed ha en påverkan på hur utvecklingsprocessen ser ut. Utvecklingsmiljön är ett viktigt verktyg i dagens utvecklande samhälle och vilka för- och nackdelar olika verktyg för med sig diskuteras flitigt mellan utvecklare på olika nätforum. Från dessa forum framkommer det att vissa utvecklare föredrar att använda textredigerare istället för integrerade utvecklingsmiljöer och vice versa. Tidigare forskning har exempelvis undersökt hur kännedom kring verktyg sprids effektivt mellan utvecklare (Murphy-Hill & Murphy, 2011), men denna uppsats syftar till att förklara varför utvecklare använder olika utvecklingsmiljöer och bakomliggande faktorer till detta. För att åstadkomma detta har respondenter med bred kunskap inom ämnet intervjuats och nämnt faktorer som påverkat deras val av utvecklingsverktyg. Samtliga intervjupersoner har arbetat i både integrerade utvecklingsmiljöer och textredigerare och har därmed åsikter om båda miljöerna. Enligt vår studie finns inga tydliga indikeringar för vilken utvecklingsmiljö som är att föredra i alla lägen. En utvecklare använder det verktyg som passar dess arbetsprocess bäst, men kan ibland använda andra verktyg för att komplettera sin verktygslåda. Vad som styr utvecklaren har att göra med personliga preferenser, hur utvecklaren har påverkats av utbildning och erfarenheter samt potentiella restriktioner inom organisationer. / Today's systems have become more complex and thus the process of developing systems. There are many different approaches for developers to work and several tools that can be used. The environment a developer uses can therefore have an impact on how the development process proceeds. The development environment is an essential tool in today’s evolving society, and what advantages and disadvantages different tools bring are being discussed frequently between developers on various online forums. From these forums, it appears that some developers prefer to use text editors instead of integrated development environments and vice versa. Previous research has shown, for example, how knowledge about the tools is spread effectively between developers (Murphy Hill & Murphy, 2011). But this paper seeks to explain why developers are using different development environments and the factors behind this. To achieve this, we interviewed respondents with broad knowledge about the subject that stated the factors that influenced their choice of development tools. All the interviewees have worked in both integrated development environments and text editors and therefore have opinions about both environments. According to our study, there are no clear indications that a specific development environment is preferred in all situations. A developer is using the tool that fits their work process best, but sometimes uses other tools to complement their toolbox. In choosing a tool the developer is influenced by personal preferences, how surroundings have influenced the developer through education and experience, and potential constraints within organizations.