Enligt Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” ska alla inom skolan bidra till att eleverna gör väl underbyggda studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolåldern för att bredda elevernas handlingshorisont och kännedom om flera yrken. Tidigare forskning visar att det finns brister inom den breda vägledningen och att nya lärare inte får den information de behöver för att klara av uppgiften. Då dagens elever känner oro inför sina gymnasieval har vi valt att studera hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Totalt har sex lärare intervjuats med kvalitativ metod och resultatet har analyserats med hjälp av Careership teorin och Social learning theory of career decision. Studien bygger dels på frågan vad lärarna känner till om begreppet bred vägledning och vad de själva gör för att bidra till att det blir hela skolans ansvar. Vidare ämnar studien besvara hur rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar för att implementera den breda vägledningen på skolan. Resultaten som framkom av studien var att två av sex lärare inte visste vad begreppet bred vägledning innebar trots att de hade jobbat på skolan i många år. Det framkom även att de lärare som jobbar med de praktiska undervisningsämnena på skolan ansåg att de hade mer utrymme inom kursplanen att bedriva den breda vägledningen.

Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse kring vad som ligger till grund för föräldrarnas val av en I Ur & Skur-förskola. Vi undersöker vilka föreställningar och idéer om relationen mellan barn, utveckling och natur som finns hos föräldrarna. Vår utgångspunkt till denna studie är att dessa föreställningar och idéer påverkar utformningen av verksamheter och präglar vilken barnomsorg som är aktuell idag. I vårt teoretiska ramverk har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet där John Dewey, Lev Vygoskij och Friedrich Fröbel är tre centrala teoretiker. Det teoretiska ramverket tillsammans med begrepp och tidigare forskning hjälper oss att analysera vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte samlade vi in empiri genom att intervjua sju föräldrar på en I Ur och Skur-förskola. Analysen av empirin resulterade i tre övergripande teman, den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur. Analysen genomfördes med hjälp av vårt teoretiska ramverk och den tidigare forskning vi studerat kring ämnet. Slutsatsen av studien är att betydelsen för föräldrars val av I Ur och Skur-förskola är föreställningar om naturens positiva effekter på barnets välmående samt att naturen ses som en pedagogisk lärmiljö. Det finns även föreställningar om naturen som god i den bemärkelse att naturen ses som fridfull och bekymmerslös. Denna syn blir problematisk då uppfattningen att sociala förutsättningar får mindre betydelse i naturen vilket i sin tur kan leda till en omedvetenhet kring genus, klasstillhörighet, etnicitet etcetera.

SammanfattningSom blivande Studie- och yrkesvägledare har författaren velat undersöka, vaförungdomar väljer omvårdnadsprogrammet (OP). Syftet med studien är att undersökavarför de som går på OP valt att göra det och besvara ovanstående genom frågor ommotiv, påverkan samt förhoppningar inför framtiden? Syftet och forskningsfrågorna harundersökts utifrån ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Giddens struktureringsteorioch Webers handlingsteori. Författaren har valt en kvantitativ ansats och som metodvalt att konstruera en enkät om 29 strukturerade frågor samt en öppen fråga.Undersökningsmaterialet bestod av 77 omvårdnadselever på två strategiskt utvaldaskolor med OP i sitt gymnasieprogram, fördelade på tre klasser. Studiens resultatbaseras på 30 enkätfrågor och visar att det som fått eleverna att välja OP är ett intresseav att arbeta med människor i ett vård och omsorgsrelaterat arbete. Av resultatet attdömma önskade eleverna fler samtal med Studie- och yrkesvägledaren trots att de varnöjda med den information de fått. Eleverna var också mycket nöjda med sittgymnasieval, vilket de ansåg vara intressant och spännande. Resultatet visade även attungdomarna ansåg att de själva valt utan påverkan av andra. Eleverna hade ocksåönskemål om att media visade fler positiva sidor av vården. Lönen, var ett argument föratt inte vilja arbeta i vården men hos de som svarat att de kan tänka sig ett arbete där varlönen varken viktig eller oviktig. Angående framtida arbetsplats pekar resultaten iföreliggande studie på att de som gått OP är beredda att stanna i ett vårdrelateratarbetsområde samt att de flesta vill vidareutbilda sig inom sitt område. Ett interssantfynd i denna undersökning är att socialbakgrund inte verkade ha betydelse förprogramvalet vilket annan forskning hävdar.

Valfriheten har ständigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vad som krävs för att hantera valfriheten. Metoden som användes för att besvara frågorna var kvalitativ metod, där studie- och yrkesvägledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen är att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och ångest. Här finns det en tro på det rationella valet och att det är en viktig del i valfriheten. Författaren resonerars också om förmågor som krävs för att hantera valfriheten, vilket enligt studier inte utvecklats i samma takt som valfriheten. Inför valet till gymnasiet finns det många val för ungdomar. Studie- och yrkesvägledare är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer och har en uppfattning och upplevelser kring vad valfriheten kan innebära. Resultatet visar på en stor komplexitet och kluvenhet kring valfrihet. Respondenterna upplever att valfriheten kan medföra stress och ångest. Det finns också motiverande faktorer vilket valfriheten medför. Det läggs stor tonvikt vid att ungdomarna är engagerade och själva tar sig tid till att söka information om olika val. Här visar resultatet också på en upplevd skillnad mellan de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Resultatet visar också att de förmågor som ryms i begreppet valkompetens anses vara av vikt för att hantera valfriheten.

Sammanfattning:För att kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval behöver vägledningen i grundskolan bidra till att utveckla elevers förmåga att sätta sig själv i relation till olika valalternativ. Anders Lovéns tidigare forskningsresultat påvisar att elever upplever en osäkerhet inför deras gymnasieval. Vårt problemområde behandlar därav studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att förbereda elever inför deras gymnasieval. Examensarbetet belyser även hur väl underbyggda val kan gynna både samhälle och individ utifrån ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Examensarbetet utgår från en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har intervjuat tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 1 och tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 7. Examensarbetet har sin utgångspunkt i följande frågeställning: Hur kan studie- och yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval? Studien riktar sig till yrkesverksamma professioner inom skolväsendet, framför allt studie- och yrkesvägledare. Centrala begrepp som är återkommande i undersökningen är: Studie- och yrkesvägledning, väl underbyggda val, gymnasieval, självkännedom samt grundskola. Analysen utgår ifrån Gottfredsons psykologiska val- och beslutsteori Theory of circumscription & compromise, Hodkinson och Sparkes sociologiska karriärteori Careership, samt Anders Lovéns vägledningsmodell Fyrstegsmodellen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att samtliga respondenter som medverkat i studien arbetar med att öka elevers självkännedom, samt vidga elevers perspektiv gällande valalternativ och lära eleverna att reflektera över sig själva i relation till olika yrken. Respondenterna arbetar med att elever inte ska begränsa sina gymnasieval utifrån normer, status och etnicitet.

En studie om gymnasieelevers upplevelser kring valen inom Samhällsvetenskapsprogrammet under vårterminen 2001.

Syftet med detta examensarbete är att klargöra vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen som lärare i årskurs F-3 väljer att förlägga utanför klassrummet samt vad dessa val grundar sig på. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar.Frågeställningarna vi har för avsikt att besvara är: Vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen väljer lärare i årskurs F-3 att förlägga utanför klassrummet och varför? och Vilka faktorer påverkar lärarnas val av arbetsområden och dess omfattning? Den insamlade empirin har analyserats och vidare strukturerats i en tematisering med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet visar att lärare framförallt förlägger arbetsområdena Årstiderna, Närmiljön och Kraft och rörelse utanför klassrummet. Dessa arbetsområden väljer lärarna att förlägga utanför klassrummet då de ser betydelsen av att verklighetsanknyta klassrumsundervisningen, en möjlighet att förena teori med praktik för ett mer bestående lärande, gruppens betydelse för lärandet samt att eleverna får lära genom praktisk handling. Resultatet visar även att lärarnas kunskaper i och om utomhuspedagogik samt vilket material lärarna ämnar använda påverkar i vilken omfattning lärarna väljer att förlägga undervisning i NO- och teknik utanför klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat. Den slutsats som vi drar av resultatet är att det som lärare är viktigt att ha kännedom om elevernas fritidsläsning, vad det gäller läsvanor och litterära preferenser, framför allt om man vill anlägga ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på svenskundervisningen.

Högläsning är en viktig pedagogisk metod som möjliggör barns möten med litteratur i förskolan. Tidigare studier visar högläsningens stora betydelse i barns utveckling och lärande i tidig ålder, speciellt på deras språk- och literacy utveckling, men också som ofta förekommande användning av högläsning i förskolan som en icke-lärorik disciplinerande aktivitet. I och med att läroplanen för förskolan, lpfö 18, explicit framhäver förskollärares särskilda ansvar för undervisningsuppdrag samt högläsningens vikt, är det högst aktuellt att studera högläsning i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Planering är en del av förskollärares undervisningsuppdrag där de kan göra reflekterade val utifrån sina teoretiska och praktiska kunskaper och förbereda undervisningen. Föreliggande studies syfte är att synliggöra sex förskollärares uppfattningar om de olika didaktiska val och ställningstaganden som de gör vid planering av högläsning i förskolan. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts och insamlade data transkriberats och analyserats med stöd av en fenomenografisk ansats. I resultat urskiljs och kategoriseras förskollärarnas gemensamma och skilda uppfattningar om högläsningens syfte, påverkande faktorer samt de didaktiska frågor som kom till uttryck i förskollärarnas utsagor. Den komplexitet av förskollärares planeringsarbete för högläsning samt de komplexa och sammanflätade relationerna mellan de didaktiska frågorna och de påverkande faktorerna synliggörs. Studiens resultat indikerar en viss obalans mellan de tre grundkomponenterna i den didaktiska triangeln, det vill säga förskollärare, barn och innehåll. Förskollärarna visar en hög institutionell medvetenhet i sina didaktiska val och ställningstaganden vid planering av högläsning med sin professionella roll som förskollärare i relation till barnens intressen och behov. Studiens resultat visar även att förskollärares individuella medvetenhet, med andra ord förskollärarnas egna preferenser, inte reflekteras över i relation till högläsningens innehåll och andra didaktiska frågor på ett lika utvecklat sätt. I diskussionen framhålls ett behov av ökad medvetenhet och kritisk reflektion kring påverkan av förskollärares egen relation till innehållet, samt att synliggöra de organisatoriska och kollegiala förutsättningarnas påverkan i förskollärares didaktiska val och ställningstaganden vid planering av högläsning.

Illaria Pescini's book provides a detailed inventory of the communal archive of San Casciano Val di Pesa, which contains documents relevant to a territory traditionally under the control of Florence and located southwest of the city. These documents contain information on both local rule and the relationship of the area with the central administrative authority in Florence. Pescini provides a historical summary of the archive and the territory related to it with particular emphasis on its institutional history.