Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4-6 i svenska och svenska som andraspråk arbetar med lärarledd högläsning. Detta kopplas samman med övergången från Lgr11 till Lgr22. De teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är de tre ämneskonceptionerna; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, literacy- och läsutveckling samt högläsning i läroplanen. Tidigare forskning utgår från högläsning, läsdidaktiska val och läsning och skönlitteratur i läroplanen. Empirin är insamlad genom ett kvalitativt frågeformulär med 135 respondenter. Resultat och analys grundar sig i ett abduktivt förfaringssätt och utifrån kodning och tematisering av data. Resultatet pekar på att många lärare arbetar med lärarledd högläsning och lässtrategierna får i enighet med Lgr11 en stor plats i undervisningen. Syftena med lärarnas högläsning visar på en stor variation, vilket gynnar elevernas lärande på flera olika plan. Andra slutsatser som kan dras är att skolbiblioteken spelar en avgörande roll i vilken skönlitterär kanon som förmedlas i svenskundervisningen samt att erfarenhetspedagogiska metoder får ett större utrymme i Lgr22, än tidigare.

För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas. Jämställdhet mellan könen är en viktig faktor för tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är dock till stor del könssegregerad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar till stor del väljer gymnasieprogram efter kön (SOU 2015:97). Fortfarande är det väldigt få kvinnor som söker de praktiska mansdominerade yrkesprogrammen på gymnasiet, trots att eleverna i grundskolan ska arbeta normkritiskt enligt skollagen (2010:800). Syftet med vår studie är att, genom intervjuer, undersöka varför kvinnor har valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Vi vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll vid deras val till gymnasiet. Urvalet bestod av sex kvinnor, fyra från Bygg- och anläggningsprogrammet och två från Fordon- och transportprogrammet. Vi har använt den kvalitativa undersökningsmetoden och genomfört semistrukturerade intervjuer. Vid analysen har vi använt en hermeneutisk ansats. För att analysera och tolka det empiriska materialet har vi använt teorierna Careership av Hodkinson och Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser samt Connells (2003) genusteori. Det mest centrala som framkommit i studien är att kvinnornas habitus har haft stor påverkan på valet att studera vid ett mansdominerat yrkesprogram. Det har också framkommit att flera studie- och yrkesvägledare behöver utvidga sin egen handlingshorisont, sina egna yrkespreferenser och yrkesuppfattningar, då de verkar vara fast i en genusklyfta som hämmar dem i samtalen gällande normbrytande val.Nyckelord: gymnasievalet, habitus, mansdominerade yrkesprogram, normbrytande val, studie- och yrkesvägledare / For a country to grow and develop, the knowledge and skills of the entire population must be harsher. Gender equality is an important factor for growth. However, the Swedish labor market is largely gender segregated. Gender segregation in the labor market is effectively maintained by young people largely choosing upper secondary education programs by gender (SOU 2015:97). There are still very few women who apply for the practical male-dominated vocational programs in upper secondary school, despite the fact that pupils in primary school should work norm critical according to the Education Act (2010:800).The purpose of our study is to, through interviews, investigate why women have chosen the male-dominated vocational programs Building and construction and Vehicle and Transport. We also want to investigate if, and if so in what way, the career counsellor played any role in their choice for upper secondary school. The sample consisted of six women, four from the Building- and construction program and two from the Vehicle- and transport program. We have used the qualitative test method and conducted semi-structured interviews. In the analysis we have used a hermeneutic approach. To analyse and interpret the empirical material, we have used the Careership Theory by Hodkinson and Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) Theory of circumscriptions and compromises and Connells (2003) theory of gender. The most central finding in the study is that the women’s habitus has had a major impact on their choice to study in a male-dominated vocational program. It has also emerged that several career counsellors need to broaden their own horizon of action, their own professional preferences and perceptions, as they seem to be stuck in a gender gap that hinders them in their guidance about norm-breaking choices.Keywords: career counsellor, habitus, male-dominated vocational programs, norm-breaking choices, upper secondary school elections

Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sin läsförståelseförmåga för ett livslångt lärande. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka vilka arbetsmetoder lärare i grundskolan använder i sin undervisning med läsförståelse och vilka faktorer som påverkar lärares undervisning. För att kunna ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och observerats under undervisningstillfällen som berör läsförståelse. Vi har utifrån vårt insamlade material granskat och analyserat med hjälp av teoretiskt perspektiv. Resultatet av analysen relateras även till andra studiers resultat. Resultatet visar att lärare använder sig av olika arbetsmetoder där olika påverkande faktorer har effekt på undervisningen med läsförståelse. Slutsatsen vi drog av detta var följande: lärarna använder olika arbetsmetoder i sin undervisning med läsförståelse men under arbetsgången uppstår svårigheter som de försöker lösa genom att ändra i arbetsmetoderna och nivågruppera eleverna. Lärarna upplever också att de påverkande faktorerna lämnar spår på undervisningsupplägget och på elevernas synsätt på läsförståelse.

Barn i behov av särskilt stöd är ett begrepp som uppfattas som svårdefinierat och hur en inkluderande lärmiljö bör anpassas efter varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de definierar och anpassar en inkluderande lärmiljö  för barn i behov av särskilt stöd. Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt sex förskollärares uppfattningar om hur de kan utforma en inkluderande lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet tyder på att förskollärarna uppfattar barn i behov av särskilt stöd som ett brett begrepp och att de kan behöva göra olika didaktiska val för att lärmiljön ska inkludera alla barn. Resultatet tyder också på att det finns olika faktorer som är betydelsefulla när de möter barn i behov av särskilt stöd och att det kan ha en påverkan över förskollärares didaktiska val med lärmiljön. Samtidigt framkommer det i resultatet att förskollärarna upplever att arbetet med barn i behov av särskilt stöd uppfattas som en utmaning, att de kan utvecklas i deras yrkesroll. I diskussionen diskuteras studiens samtliga forskningsfrågor om hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, didaktiska val som är betydelsefulla i en inkluderande lärmiljö och vad som är av betydelse i mötet med barn i behov av särskilt stöd.   barn i behov av särskilt stöd, didaktiska val, förskola, inkludering, lärmiljö / <p>2020-06-08</p>

Bakgrund. Barns matvanor grundläggs tidigt. Kostmönster, ätbeteende och smakpreferenser är exempel på sådant som följer individen genom uppväxten. Under den första tiden i livet är därför föräldrarnas roll för barnets kost viktig, då det är dem som serverar maten. Genom att undersöka föräldrars uppfattning kring kost för yngre barn kan det bidra med insyn i vad barnen äter och hur kosten eventuellt kan förbättras. Syfte. Syftet med studien var att undersöka föräldrars val av livsmedel till barn 1–5 år, för att diskutera dessa utifrån rådande näringsrekommendationer. Även föräldrarnas inställning till vegetarisk kost för yngre barn ämnades undersökas, samt om det förelåg en önskan mer kostinformation bland föräldrarna. Metod. Undersökningen utformades som en webbaserad enkät och spreds i föräldragrupper på Facebook under september 2020. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics 27.0. Analyser gjordes med Chi-två test, Mann-Whitney u test och Fisher’s exact test. Resultat. Totalt 405 personer deltog i studien, majoriteten var kvinnor och högre utbildade. De med högre utbildning hade mer kännedom om näringsrekommendationer jämfört med de med lägre utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivån var också väsentlig för hur ofta barnen serverades frukt och bär. Fler kvinnor än män serverade dagligen sina barn grönsaker och rotfrukter. Åsikterna kring det näringsmässiga innehållet i vegetarisk mat för yngre barn var splittrade. Det fanns en önskan om mer kostinformation för hela gruppen, men förstagångsföräldrar önskade mer kostinformation jämfört med andra respondenter som deltog i studien.  Slutsats. Många av de inrapporterade svaren vittnar om fördelaktigt livsmedelsval för de flesta av barnen utifrån rekommendationerna. Samtidigt krävs fler insatser för att ännu fler ska följa näringsrekommendationerna, framförallt med avseende föräldrars utbildningsnivå och kön. Vården behöver förmedla mer kostinformation till föräldrar, vilket stödjs av en specifikt uttryckt efterfrågan från föräldrarna.

Sammandrag Studien undersöker hur yrkesverksamma lärare i årskurs 1–3 arbetar med det tidiga läs- och skrivlärandet och skrivutvecklingen i undervisningen utifrån tre olika pedagogiska synsätt, samt sex olika skrivdiskurser. Studien avser även att undersöka om de lärare som deltagit utgår från någon specifik beprövad metod och om detta blir ett medvetet didaktisk val i planeringen. För att besvara dessa frågor utgår studien från empiri bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med elva yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien utgår även från två analysmodeller, en del kommer att analyseras utifrån Ludvigsen (1999), som synliggör tre olika lärandeteorier. Den andra delen kommer att analyseras utifrån Ivaničs (2004) analysmodell som utgår från sex olika skrivdiskurser. Vidare används det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk. Den information som framkommit från studiens informanter har sedan kopplats ihop med tidigare teorier och forskning kring ämnet och som berör frågeställningen. Detta har givit ett resultat som visar på att de flesta lärarna gör medvetna didaktiska val men som de själva inte kan koppla till någon specifik pedagogisk grundsyn. Genom att lärarna beskriver sina didaktiska val har det dock tydligt gått att urskilja vilket lärandeperspektiv de didaktiska valen grundar sig i. Vidare påvisar även resultatet att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Analysen visar att de lärare som har en mer specifik pedagogisk syn på lärande använder sig av medvetna didaktiska val i sin undervisning som gynnar elevernas skrivutveckling.

This paper investigates the digitization of the Swedish voting system, focusing on the adoption of i-voting that was deliberated in 2013 but ultimately rejected. The study aims to shed light on the extent to which the Swedish voting system can be digitized, while examining important factors, perspectives, and security concerns associated with e-elections. By analyzing the current state of the Swedish voting system and exploring the potential for digitization, this research provides insights into the feasibility, possibility, and risks of implementing a digital voting system in Sweden. The research begins by assessing the existing infrastructure, processes, and technologies in the Swedish voting system. Strengths and weaknesses are identified, forming the basis for evaluating the potential benefits of digitization. Key factors, such as accessibility, convenience, and efficiency, are examined to understand the potential impact of a digital voting system on voter turnout and participation. Through the synthesis of findings from the analysis of the current system, examination of key factors, and exploration of security concerns, this research provides an overall assessment of the viability and possibility of implementing a digital voting system in Sweden. The paper informs policymakers and stakeholders about the potential benefits of digitization while acknowledging the risks that need to be addressed. This study contributes to the ongoing discourse on i-voting and digital voting systems, offering valuable insights for decision-makers considering the future of the Swedish voting system. By understanding the potential benefits and risks, stakeholders can make informed decisions regarding the adoption of digital voting methods in Sweden. / Digitalisering

Knowing which candidate is the perfect fit for your workplace is not as easy as it seems. Recruitment assessments are becoming more and more complex as organisations evolve and require more flexibility. A qualitative content analysis has been carried out with the aim of investigating which perception and experience recruiters in a decision-making role have during new employment and explore if the recruiter considers aspects in order to create a well-functioning workgroup. A total of seven in-depth interviews were conducted. The distribution consisted of four men and three women between the ages of 45 years to 57 years. Four of the participants worked in the public sector and three worked in the private sector. Twelve categories were identified; Formal frameworks for the recruitment process to take into account, The right formal competence of the candidate is important, Influence of work and knowledge tests, Right personality for the job is important, The impact of similarity-attraction effect, Important that day form does not affect decisions, Objective assessment is important, Other people's input and coherence in decisions is important, Important to create the right group dynamics, The gut feeling is important, Clicking is not necessary and Weighting between personality and formal competence. Finally, it can be stated that participants were keen that the recruitment decision result in the right person being in the right place both with regards to tasks as well as the workgroup. / Att kunna avgöra vilken kandidat som passar bäst in på en arbetsplats är ingen självklarhet. Bedömningarna kring rekrytering blir mer och mer komplicerade i takt med att organisationer utvecklas och kräver mer flexibilitet. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts med syfte att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter rekryterare i beslutsfattande roll har vid rekrytering, samt undersöka hur rekryteraren beaktar aspekter i samband med rekrytering för att skapa en välfungerande arbetsgrupp. Totalt har sju djupintervjuer med beslutsfattare vid rekryteringsbeslut utförts. Fördelningen av deltagare utgjordes av fyra män och tre kvinnor mellan åldrarna 45 år till 57 år. Fyra deltagare arbetade inom offentlig sektor och tre deltagare inom privat sektor. Genom analysen identifierades tolv kategorier; Formella ramar för rekryteringsprocessen att ta hänsyn till, Rätt formell kompetens hos kandidaten är viktigt, Test och arbetsprov påverkar, Rätt personlighet för jobbet är viktigt, Likhetseffekten påverkar, Viktigt att dagsform inte påverkar beslut, Objektiv bedömning är viktigt, Andras input och samstämmighet i beslut är viktigt, Viktigt att skapa rätt gruppdynamik, Magkänslan är viktig, Att klicka är inte nödvändigt och Väga mellan personlighet och formell kompetens. Slutligen kan det konstateras att deltagarna är måna om att rekryteringsbeslutet utmynnar i att rätt person är på rätt plats både med avseende på arbetsuppgifter och arbetsgruppen.

I min profession som bildlärare upplever jag ofta oklarhet bland både lärare och elever kring aktiviteten elevens val. Min egen uppfattning har varit att utöver lärandemålen är målet med aktiviteten elevens val att utveckla skoldemokratin. Den här uppsatsen syftar därför till att fördjupa kunskapen om bildämnet inom ramen för elevens val i bild, undersöka uppfattningar hos lärare och elever i årskursen sju till nio om elevens val i bild och undersöka hur skoldemokratin yttrar sig i elevens val i bild. För att analysera tar jag hjälp av Leo Vygotskijs och John Deweys teorier om lärande samt det sociokulturella perspektivet respektive pragmatismen. Jag undersöker även om olika ämneskonceptioner kommer till uttryck i lärarnas och elevernas uppfattningar. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i tre olika grundskolor. Resultatet visar att lärare och elever har olika uppfattningar om elevens val i bild och om läroprocessen under aktiviteten. I undersökningen framträder också en klyfta mellan lärarnas ambitioner och elevernas vilja att arbeta med skoldemokrati inom ramen för elevens val i bild. Resultatet visar även på brister i undervisningen i relation till styrdokumenten både när det gäller vad aktiviteten ska innehålla och hur det innehållet ska bearbetas. Avslutningsvis framgår det av resultatet behovet av tydligare och mer utökad information i styrdokumenten rörande aktiviteten elevens val.

AbstractKnutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ”Bra Val”School´s Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3:2, Lärarutbildningen, Malmö högskolaI min undersökning har jag försökt ta reda på hur eleverna på ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det är ditt val, hämtat från boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger på att lärarens ledarskap skapa förutsättning för en social utveckling i skolan. Tillsammans med arbetet med veckorapporten i Bra Val skall eleven bli varse och lockas till goda val i undervisningen och lära sig stå för de konsekvenser valen innebär. Jag valde att göra en enkätstudie detta för att få ett så neutralt inflytande över svaren som möjligt. Svaren från enkäten har kompletterats med litteratur studier samt möte och samtal med författaren Mats Edin. Resultatet visar att vi har lyckats skapa positiv utvecklings spiraler hos eleverna. Den främsta slutsatsen är att eleverna upplever att de är hjälpt av arbetssättet med Bra Val i undervisningen, eleverna upplever att de aktivt tänker på att göra goda val i undervisningen och att de känner att de lyckas på lektionerna.