Syfte: Att beskriva vilka faktorer som uttryckt i generella termer har betydelse för tandläkarens beslut gällande koronal restaurering av en rotfylld tand.    Material och metod: Fjorton allmäntandläkare (27–64 år) valdes ut strategiskt med avseende på kön, ålder, utbildningsort i Sverige, verksamhet (privat/folktandvård) och yrkeserfarenhet. Semistrukturerade djupintervjuer genomfördes där informanterna ombads att beskriva de två senaste fallen där en direkt restaurering valdes efter rotbehandling av en tand och de två senaste fallen då en indirekt restaurering valdes. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Ett mönster identifierades och, för att åskådliggöra det manifesta innehållet, klassificerade dessa i tre kategorier, inklusive två subkategorier för respektive kategori. Den första kategorin var Professionens inflytande med subkategorierna (i) individuella preferenser och (ii) klinisk erfarenhet. Den andra kategorin var Klinisk situation med subkategorierna (i) iakttagbart status och (ii) bedömning inför framtiden. Den tredje kategorin Ekonomiska förutsättningar hade subkategorierna (i) patientrelaterade och (ii) samhällsrelaterade.    Konklusion: Beslutet vid val av koronal restaurering på rotfyllda tänder, och uttryckt i generella termer, påverkades av tandläkarens preferenser och teoretiska kunskap samt kliniska erfarenhet tillsammans med olika kliniska faktorer och ekonomiska förutsättningar, där stödet från både Försäkringskassan och patientens privata ekonomi också ingick. / Aim: To describe which factors expressed in general terms that are important for the dentist's decision regarding coronal restoration of a root-filled tooth.   Material and method: Fourteen general dental practitioners (27-64 years old) were strategically selected according to gender, age, location of undergraduate education in Sweden, professional activities (private/public dental care) and professional experience. Semi-structured in-depth interviews were conducted where the informants were asked to describe the last two cases where a direct restoration was chosen after a root canal treatment of a tooth and the last two cases when an indirect restoration was chosen. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis.   Results: A pattern was identified and, to illustrate the manifest content, these were classified into three categories, including two subcategories for each category. The first category was the Influence of the Profession with subcategories individual preferences and clinical experience. The second category was Clinical situation with subcategories observable status and assessment for the future. The third category Economic conditions had subcategories patient-related and community-related.     Conclusion: The decision to choose coronal restoration on root-filled teeth, and expressed in general terms, was influenced by the dentist’s preferences and theoretical knowledge as well as clinical experience together with various clinical factors and financial conditions, where the support from both the Swedish Social Insurance Agency and the patient’s private finances were also included.

När lärare ska välja skönlitteratur att använda i sin undervisning står det inte explicit uttryckt i kursplanen vilken litteratur lärare bör skapa sin undervisning kring. Utöver kursplanen har skolan en värdegrund som ska genomsyra all undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som påverkar lärares didaktiska val av skönlitteratur och vilka syften de har med sina litteraturval. Studien kommer även belysa hur ofta lärare väljer skönlitteratur med syftet att elever ska utveckla en tolerans och förståelse för kulturell mångfald. Analysen av materialet kopplas till Schoenfelds (2011) beslutsteori samt Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Litteraturen som analyseras består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar lärares didaktiska val och att dessa faktorer kan delas in i fyra olika kategorier: professionella faktorer, personliga faktorer, texternas språk och längd samt ramfaktorer. Det framkommer även att lärare kan välja litteratur utifrån flera syften, till exempel att utveckla elevernas språk eller att de ska kunna identifiera sig i handlingen eller med karaktärerna. Resultatet visar även att lärare anser att det är viktigt att eleverna utvecklar en förståelse för andra men samtidigt framkommer att värdegrundsfrågorna får stå tillbaka för andra mål och syften. Sammanfattningsvis fastslås att lärares val av litteratur är en komplex process.

Arbetslivet har genomgått en förändring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriärutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hålla sig anställningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhällsförändring krävs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvägledning, för att hjälpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mål är att ta fram ett verktyg, i form av karriärråd, i syfte att hjälpa individer att nå deras uppsatta karriärmål. I den här studien handlar karriärråd om att lära av de som gått före, för att se om det finns något i deras sätt att utveckla sin karriär som skulle kunna fungera även för andra. Det handlar om att ha andra människor som förebilder, inte att bli deras avbild. Utifrån studiens mål, är syftet att undersöka individers karriärutveckling, för att hitta gemensamma faktorer i hur de har tänkt och agerat i val och förändringar, vilka drivkrafter och egenskaper de har samt vilket stöd de har haft från andra och hur det stödet har påverkat dem. Våra intervjuer och vald teori har inspirerat oss till att utveckla ett verktyg i form av karriärråd. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex intervjuer har genomförts. Teorier som beskriver beslutsfattande och karriärutveckling har valts för att få en djupare förståelse för informanternas berättelser om den egna karriärutvecklingen. Studien har resulterat i åtta karriärråd som talar om vikten av självinsikt, öppenhet, risktagande, anpassningsbarhet, nyfikenhet, optimism, målfokusering, olika beslutsfaktorer samt andras betydelse för den enskildes karriärutveckling.

Under åren 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i Mönsterås kommun val till gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken från varje år. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhället haft någon betydelse för ungdomarna då de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som påverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att föräldrar som kulturbärare haft en inverkan på eleverna då de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar även att fast skolan och samhället har förändrats under dessa år, så är den sociala reproduktionen fortfarande svår att bryta.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet. Lärarna tycks medvetna om vilka värderingar de vill förmedla till eleverna men tycks inte ha problematiserat dessa utifrån sig själva som person. Man verkar också göra en åtskillnad inte bara mellan skola och fritid, utan också mellan lust och lärande, där populärkulturella texter enbart står för lust.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet. Jag har också arbetat med frågeställningen utifrån två intervjuer, det viktiga har då varit att skapa en förståelse för strategierna och förutsättningarna i empirin. Metodologiskt har uppsatsen utgått från en kvalitativ ansats, närmare bestämt ett hermeneutiskt perspektiv. Det innebär i stora drag att uppsatsen relaterar delar och helhet för att nå förståelse. När det gäller metod har jag använt mig av två stycken djupintervjuer, dessa har sedan transkriberats och tolkats i enlighet med hermeneutiken. Intervjuerna skapar en bild där strategier och förutsättningar vävs samman, det vill säga ett gemeinschaft val/det naturliga valet görs i en gemeinschaft miljö och på liknade sätt görs gesellschaft valen. Intervjuerna skapar också en bild av svårigheten att hålla isär gemeinschaft och gesellschaft inom ramen för hemarbetet, men intervjuerna ger också en bild som visar på möjligheterna att kombinera gemeinschaft och gesellschaft. / The purpose of this essay/composition is to create a greater sociological understanding of the choice. I will use the dichtomy Gemeinschaft and Gellschaft in order to create such an understanding. The theoretical part tries to answer how the strategies and conditions of the choice can be seen in a more metaphorical view. While the qualitative part focuses on how the strategies and conditions of the choice are made within a career framework. The result shows the difficulty of keeping gemeinschaft and gesellchaft apart, but it also gives a picture of the possibility of how the indvidual could combine gemeinschaft and gesellschaft.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation på hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer från hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien är att ta reda på varför eleverna har sökt sig till en så pass udda utbildning samt vad de tycker påverkar deras motivation till lärande i skolan. För att nå detta mål genomförde vi en intervjustudie baserad på sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan. Slutligen diskuterar vi resultaten av intervjun där eleverna har uttalat sig om vad som ligger till grund för deras gymnasieval samt vilka faktorer de anser är motivationshöjande i skolan. Resultatet från intervjuerna och litteraturstudierna visar att intresse är den faktorn som främst är avgörande vid elevers val av gymnasieprogram. Hälften av eleverna hade varit säkra på sitt val från barnsben medan den andra hälften var genuint intresserat av hantverk och hade hittat glashantverket under sitt sökande efter en hantverksutbildning. Det alla eleverna påpekade gällande deras motivation i skolan var det nära lagarbetet glasskolan kräver. Några elever ansåg att deras lärande blev bromsat av andra i gruppen men fler tyckte att allt samarbetet var motivationshöjande. Det var också olika meningar om hur högt kraven på eleverna skulle vara dock var alla eniga om att en lärare måste kunna sänka sig till elevens nivå och kunskap i en lärandesituation.

Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: "varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet?Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som jobbar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor. / This is a study to examine what drum teachers think about why there is so few females that shoes to study and play the drum set. What do the think the difference is between how girls and boys approach the drum set and how do they get received in the school? The foundation of this work is a series of interviewees with drum teachers that work in gymnasieskolor and music schools and there thoughts and reflections on the subject.The results of our interview study show that teachers believe that it is gender patterns and traditions that prevent more girls from choosing to play the drums. Our study shows that girls are not in any way less gifted than boys at playing the drums. However, usually girls lack the driving force and motivation compared to boys. The lack of female role models who play the drums is a problem

På senare tid har det politiska intresset ökat för att locka fler män till förskolan. Forskning har gjorts om manliga förskollärare, men lika mycket fokus har inte lagts på de män som lämnar yrket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera mäns val att avbryta studierna på det kvinnligt dominerade förskollärarprogrammet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta män som gjort studieavbrott från programmet. I analysen utgör Gottfredsons teori Circumscription and Compromise ett ramverk för att förklara de processer som lett fram till avbrottet. Här blir begreppen kompromiss, självbild och zon av acceptabla alternativ viktiga. För en fördjupad förståelse av dessa processer används även begreppen normer, attityder, genusprojekt, maskuliniteter samt könskodade arbetsuppgifter och informella praktiker. Resultatet visar att studieavbrottet beskrivs som en process och en komplex samverkan mellan olika faktorer. Upplevda hinder i utbildningen och på praktiken kan leda till en kompromiss om yrkesvalet trots att yrket beskrivs passa självbilden. Dessa hinder kan både vara tydligt genusrelaterade eller mer subtila och inbäddade i hur verksamheten är uppbyggd utifrån genusnormer. Studieavbrottet kan även handla om en växande känsla av att yrket inte passar självbilden, där yttre faktorer fungerar förstärkande. Männen i studien utgör en högst heterogen grupp, vilket visar på en mångfald av maskuliniteter som ofta kombinerar feminina och maskulina egenskaper. Männen lever i spänningsfältet mellan förväntningar och krav på maskulinitet. Studien ger inga entydiga svar, vilket också kan ses som dess viktigaste resultat. Intervjupersonerna måste förstås individuellt. Studien visar att männen är begränsade av samhällets genusstruktur. Samtidigt införlivar de inte bara genusnormerna, utan förhandlar aktivt om femininitet och maskulinitet.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola.Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Hur ungdomarna i undersökningen har upplevt kontakten med studie- och yrkesvägledaren har övervägande varit positiv. De har uppfattat denna person som snäll och hjälpsam och även stöttande i vissa fall. Men det är mindre framkommande i undersökningen hur mycket hon betytt i själva valprocessen.