Fotboll är en intermittent sport med både offensiva och defensiva aktioner som kräver ett flertal höghastighetsrörelser (sprint, vändningar) som respons till yttre stimuli vilket betonar betydelsen av att träna och testa agility (kvickhet). Syfte med denna studie var att a) konstruera ett nytt fotbollspecifikt reaktivt agility-test, b) utvärdera reliabiliteten och validiteten av de nya testerna och c) undersöka eventuellt samband mellan fysiska egenskaper (snabbhet, effektutveckling/explosivitet, styrka) och snabbhetstest med riktningsförändringar (CODS) och förmåga till reaktiv agility (RA). Tjugo unga manliga fotbollsspelare (ålder: 17,0 ± 0,9 år; kroppslängd: 1,81 ± 0,03 m; kroppsvikt: 70,0 ± 7,4 kg; kroppsfett 11,3 ± 2,0 %) delades upp i två grupper (10 spelare per grupp) baserat på ålder och fotbollsprestation (U17 &amp; U19). Reliabilitetsdata visade hög tillförlitlighet för de båda CODS och RA-testerna (ICC-koefficienter 0,92 och 0,70-0,88). Within-subject variabiliteten hade en variationsvidd emellan 3,6–5,8 %. Ett moderat samband mellan CODS och RA-protokollen indikerar på en låg samhörighet. Regressionsanalyserna visade att de testade fysiska kvaliteterna inte kunde användas för att förutsäga resultaten i CODS och/eller de andra RA-testerna. Oberoende t-test visade att den högre rankade gruppen var bättre i både CODS och två andra RA-tester. Sammanfattningsvis, påvisade de nykonstruerande testerna god reliabilitet och validitet för test av unga fotbollsspelare. I tillägg, visade sig CODS och RA vara två oberoende kvaliteter och bör tränas och testat separat. / <p>Godkännande datum: 2017-11-07</p>

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på om några lärare anser att bedömning av läsförståelse har betydelse för elevers läsförståelseutveckling, samt belysa hur lärarna ser på sina förutsättningar att bedöma läsförståelse. Lärarnas tankar om ämnet exponeras genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat synliggör exempelvis betydelsen av att använda bedömning i skolan för att främja elevernas lärande. Dessvärre har den målstyrda skolan och kravet att mäta och jämföra elevers kunskaper gjort att den enskilda och formativa bedömningen inte kan prioriteras i så stor omfattning som lärarna önskar. Att använda bedömning mer kontinuerligt i skolvardagen var en åsikt majoriteten av lärarna uttryckte ett flertal gånger. Några förutsättningar lärarna saknar enligt vår studie är bland annat tidsbristen, kraven på det administrativa som ökat och skolans möjlighet att erbjuda extra personal och kollegialt samarbete.

Det svenska skolsystemet och det bedömningsarbete som utförs inom dess verksamheter ska präglas av likvärdighet. Resultaten av senare års bedömningsforskning visar dock på brister. Syftet med denna uppsats är att i relation till tidigare forskning undersöka hur Sfi-lärare beskriver sitt förfarande vid bedömningen av en elevtext. Uppsatsens frågeställningar är 1. Vilka aspekter lyfts fram i lärarnas beskrivningar och hur speglas kunskapskraven i beskrivningarna? och 2. Vilka strategier och stöd för bedömningen uppger lärarna att de använder? För att besvara frågeställningarna och uppnå det uppsatsen syftar till har 8 Sfi-lärare bedömt en och samma elevtext och vid personliga intervjuer beskrivit de tolkningar och avvägningar som ingått i bedömningsprocessen. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat, då lärarnas beskrivningar av sina tillvägagångssätt och resonemang visar variationer gällande såväl vilka grunder lärarna baserar sin bedömning på, vilka strategier och bedömningsstöd som används, samt i betygssättningen av elevtexten.

<p>Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ”femfaktormodellen” inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet. Undersökningsdeltagare var 71 turkisktalande personer bosatta i Sverige och 10 turkisktalande personer bosatta i Istanbul. Resultaten har jämförts med tre andra länder, Sverige, Norge och Finland. Resultatet visar att den turkiska versionen har tillfredsställande inre konsistens (Cronbach alpha) men att de antagna oberoende skalorna är högt korrelerade med varandra. En faktoranalys visar att den antagna faktorstrukturen inte går att replikera i denna studies urval. Den turkiska versionen av instrumentet bör utvärderas ytterligare för att kunna användas vid urvalssammanhang.</p>

<p>Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem. Aktuell forskning stödjer delar av detta men forskning på relationen mellan kund och rekryterare saknas. Fler studier på detta område samt subjektiva upplevelser av svårigheter efterlyses.</p>

<p>The thesis focuses on validation as a process whereby the quality of educational assessments can be evaluated. On the basis of Messick’s (1989) validity concept, which takes consequences as well as inferences of assessment results into account, a model for validation is described. An argument made is that assessment purposes, epistemology, and curricular goals are necessary starting points for validation. Fur-thermore, it is argued that several of the criteria for good assessment proposed as alternatives to validity and reliability can be used together with Messick’s frame-work for validity and make it useful in practice. Four empirical studies, each pre-sented in a separate paper, supply examples of the application of this framework. In paper I it is claimed that reliability is a problem inherent in all educational assess-ments, and it is given a meaningful interpretation through the concept of classifica-tion accuracy. The article examines how the classification accuracy of a Swedish national test in mathematics is affected by changes in the test that are motivated by other validity concerns. The study is based on the results of 1,201 students partici-pating in a Swedish national test in mathematics. The results indicate that there can be a significant trade-off between reliability and other aspects of validity. Paper II presents a study of attainment differences in mathematics related to the grouping of students into different study programmes in the Swedish upper-secondary school. For a sample of 403 students, results from two consecutive national tests in mathe-matics were compared, one at the end of compulsory school and the other at the end of the first mathematics course in upper-secondary school. The results indicate that attainment is, on average, positively affected if students are grouped together with higher-achieving peers. This effect appears to be strongest for low-achievers. Paper III addresses questions concerning how perceptions of competence are formed in school mathematics. The study is based on a questionnaire distributed to a sample of Swedish upper secondary school students (n = 550). The results indicate that an inner feeling of understanding is most highly valued by the students as an indicator of competence, more than external cues like test results and teacher feed-back. Male and female students seem to value cues to perceived competence in similar ways. In paper IV an interview study with six mathematics teachers in upper-secondary school is presented, aiming at exploring the variation in what teachers at their particular school say about ability grouping. In summary, what these teachers express concerning the advantages and disadvantages of ability grouping varies a great deal. There are, however, some things they more or less agree on. They have a basically positive view of the way in which ability grouping has been practised at their school. They identify problems with ability grouping for low-ability groups, primarily related to the mixing of students who have trouble learning with those who primarily have motivational problems. The list of advantages and possibilities is definitely longer for groups of high-achieving students compared to groups of low-achievers.</p>

<p>För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet.</p><p>Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden.</p><p>I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data.</p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

The thesis focuses on validation as a process whereby the quality of educational assessments can be evaluated. On the basis of Messick’s (1989) validity concept, which takes consequences as well as inferences of assessment results into account, a model for validation is described. An argument made is that assessment purposes, epistemology, and curricular goals are necessary starting points for validation. Fur-thermore, it is argued that several of the criteria for good assessment proposed as alternatives to validity and reliability can be used together with Messick’s frame-work for validity and make it useful in practice. Four empirical studies, each pre-sented in a separate paper, supply examples of the application of this framework. In paper I it is claimed that reliability is a problem inherent in all educational assess-ments, and it is given a meaningful interpretation through the concept of classifica-tion accuracy. The article examines how the classification accuracy of a Swedish national test in mathematics is affected by changes in the test that are motivated by other validity concerns. The study is based on the results of 1,201 students partici-pating in a Swedish national test in mathematics. The results indicate that there can be a significant trade-off between reliability and other aspects of validity. Paper II presents a study of attainment differences in mathematics related to the grouping of students into different study programmes in the Swedish upper-secondary school. For a sample of 403 students, results from two consecutive national tests in mathe-matics were compared, one at the end of compulsory school and the other at the end of the first mathematics course in upper-secondary school. The results indicate that attainment is, on average, positively affected if students are grouped together with higher-achieving peers. This effect appears to be strongest for low-achievers. Paper III addresses questions concerning how perceptions of competence are formed in school mathematics. The study is based on a questionnaire distributed to a sample of Swedish upper secondary school students (n = 550). The results indicate that an inner feeling of understanding is most highly valued by the students as an indicator of competence, more than external cues like test results and teacher feed-back. Male and female students seem to value cues to perceived competence in similar ways. In paper IV an interview study with six mathematics teachers in upper-secondary school is presented, aiming at exploring the variation in what teachers at their particular school say about ability grouping. In summary, what these teachers express concerning the advantages and disadvantages of ability grouping varies a great deal. There are, however, some things they more or less agree on. They have a basically positive view of the way in which ability grouping has been practised at their school. They identify problems with ability grouping for low-ability groups, primarily related to the mixing of students who have trouble learning with those who primarily have motivational problems. The list of advantages and possibilities is definitely longer for groups of high-achieving students compared to groups of low-achievers.

Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ”femfaktormodellen” inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet. Undersökningsdeltagare var 71 turkisktalande personer bosatta i Sverige och 10 turkisktalande personer bosatta i Istanbul. Resultaten har jämförts med tre andra länder, Sverige, Norge och Finland. Resultatet visar att den turkiska versionen har tillfredsställande inre konsistens (Cronbach alpha) men att de antagna oberoende skalorna är högt korrelerade med varandra. En faktoranalys visar att den antagna faktorstrukturen inte går att replikera i denna studies urval. Den turkiska versionen av instrumentet bör utvärderas ytterligare för att kunna användas vid urvalssammanhang.

Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem. Aktuell forskning stödjer delar av detta men forskning på relationen mellan kund och rekryterare saknas. Fler studier på detta område samt subjektiva upplevelser av svårigheter efterlyses.