Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella kommunikationsgap som kan finnas i en organisation. Dessa gap kan gälla en organisations profil, organisationskultur och organisationens image. För att studera detta kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Först med Brandmanager på Adidas för att få fram hur Adidas tänker kring sitt varumärke, kärnvärden och kommunikation. Tre säljare på butiksnivå kommer även att intervjuas, då butiker som är återförsäljare av Adidasprodukter. Slutligen kommer fyra konsumenter att intervjuas, konsumenter som inhandlat en Adidasprodukt den senaste månaden. Stämmer konsumenternas bild om varumärket överrens med företaget och återförsäljarnas bild som de vill kommunicera ut? Här kommer eventuella kommunikationsgap in (brist i kommunikationen). Frågeställningarna lyder: Hur(genom vilka kanaler) vill Adidas (ledningen) kommunicera ut sitt varumärke till konsumenterna och butiksäljarna?  Vilken profil/varumärkesidentitet kommunicerar de ut? Uppfattar konsumenterna och butiksälarna varumärkets kommunikation och profil på samma sätt som ledningen önskar? Uppsatsens teoridel består av teorier om varumärkesidentitet, varumärkeskommunikation och kommunikationsgap. Resultatet är att Cornelissens tre kommunikationsgap går att återfinna i Adidas kommunikation.  Kärnvärdet ”lagkänsla” som Adidas vill profilera sig med är något som varken har uppfattats av säljarna på butiksnivå eller utav konsumenterna. Detta täcker in två så kallade gap, ”vision-culture gap”, att de anställda på Adidas inte har accepterat eller förstått budskapet och ”culture-image gap” där kunderna inte riktigt har förstått vad företaget står för.  Ett tredje gap, ”image vision gap” innebär att förtaget inte riktigt tar hänsyn till sina intressenter. Tre av fyra konsumenter kopplade ihop Adidas med kärnvärdet ”professionalitet, vilket är ett kärnvärde som inte Brandmanager på Adidas nämner i intervjun. Slutsatsen är att Adidas, trots dessa ”gap” har lyckats förmedla sin profil väl. De har lyckats skapa en positiv bild av förtaget, anställda hos Adidas identifierar sig med företaget och medievalen stämmer överrens med vad säljarna och konsumenterna anser som bra val.

En ökad användning av sociala medier har riktat intresset mot att kommunicera varumärke direkt till konsumenterna. Mer specifikt har det ökat intresset för forskning på internationell nivå om hur elitklubbar kommunicerar sitt varumärke på sociala medier. Forskning i Sverige om detta ämne är minimalt och denna studie riktar mot att öppna intresset för den svenska forskningsmarknaden.Syftet med denna studie är att belysa hur svenska elitklubbar i Allsvenskan och Svenska Hockeyligan använder sociala medier för att bygga sitt varumärke. Mer precist handlar det om att undersöka såväl varumärkesattributen som varumärkesinnehållet i föreningarnas officiella Instagram och Twitter konton.Studien utfördes genom en netnografisk kvantitativ metod där valda elitklubbar på Instagram och Twitter studerades för att skapa förståelse om hur de kommunicerade sitt varumärke. Sociala medier används som verktyg i både kommersiella syften och för informationsdelning. För att kommunicera varumärke går det att använda kortsiktiga och långsiktiga strategier på sociala medier. Det går även att se vilket varumärkesinnehåll elitklubbar publicerar samt vilken uppmärksamhet dessa inlägg får av följarna.

This Thesis deals with the two concepts branding and position, more precisely how companies with a small marketing budget needs to work with these two concepts. The purpose of this thesis is to understand how these companies are able to assert a position  on their specific market. The thesis treats theories and empirical data to be  able to answer the purposes of the thesis and for the authors to be able to give recommendations of how companies in this situation can improve their marketing strategies. To be able to give these recommendations a more in depth study had been made of a carsharing company, Sunfleet. This to be able to se how a specific company works with branding and positioning as well as what can be improved. The authors have given recommendations on how improvements can be done. / Uppsatsen behandlar ämnet varumärkeskommunikation och positionering. Detta i  relation till företag som befinner sig i en situation där marknadsföringsbudgeten är begränsad. Till uppsatsen har ett fallföretag valts för att få en djupare förståelse av hur det kan se ut i ett specifikt företag, till fallföretag valdes Sunfleet. Sunfleet är ett bilpoolsföretag som idag (2013) har ungefär 23 000 användare, dessa anvädare är både privat- och företagskunder. Sunfleet har ett varumärkeslöfte som lyder “Bil när bara du vill”. De arbetar för att sända ut budskapet “Ett bekymmersfritt bilägande”. Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur företag med lågpris varor och en liten marknadsföringsbudget, som bilpoolsföretaget Sunfleet, hävdar en position på marknaden. Samt lyckas med det. Uppsatsen tar upp teorier och empiriskdata som sammanställts för att visa vad dessa företag bör fokusera på för att lyckas på bästa sätt. Uppsatsen studerar mer ingående bilpoolsföretaget Sunfleet. Hur Sunfleet arbetar med marknadsföring i dagsläget och vad denna genererar till företaget. En intervju har genomfört med biträdande marknadsansvarig på Sunfleet för att få djupare förståelse för detta. För att ta reda på hur Sunfleets marknadsföring uppfattas av omgivningen har även en  enkätundersökning utförts. Vidare har två andra intervjuer gjort för att öka förståelsen och kunskapen inom relevanta teorier och sätt att arbeta på inom det aktuella ämnet. De slutsatser som har dragits i denna uppsats, kring hur Sunfleet arbetar med positionering och varumärkeskommunikation, är att företaget har lyckats bra med detta i Sveriges tre storstadsregioner då företaget har växt mycket här under de senaste åren. Däremot krävs det arbete för att få upp vetskapen om företaget utanför dessa regioner. För att öka vetskapen krävs det att Sunfleet fortsätter att arbeta som de gör men i kombination med andra marknadsföringsstrategier ihop med word-ofmouth. Då författarna anser att enbart word-of-mouth inte är en tillräcklig strategi för att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt öka vetskapen om företaget främst utanför storstadsregionerna. Behandlade teorier och empiriskdata har använts för att kunna arbeta fram rekommendationer på hur Sunfleet, och företag i samma situation, kan utveckla sin marknadsföringsstrategi. Detta för att få en så bra positionering och  varumärkeskommunikation som möjligt. Författarna har arbetat fram rekommendationer på hur Sunfleet kan arbeta för att bättre hävda en position på marknaden. Författarnas rekommendationer är att, word-of-mouth kombineras med pop-up event, co-branding och buzz marketing. Detta främst utanför de städer där företaget redan expanderar men även i de expansiva zonerna för en ytterligare tillväxt.

<p>Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.</p><p>Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.</p><p>Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.</p>

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke. Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin. Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.

I takt med teknologisk utveckling och alltmer homogena produkter ökar konkurrensen mellan företag. Företag satsar på att bygga ett starkt varumärke eftersom detta kan bidra till differentiering samt konkurrenskraft. En alltmer förekommande marknadsföringsstrategi som används i syfte för att öka ett bolags relevans är så kallad rebranding. Detta kan innebära förändringar såsom ny grafisk profil eller bearbetning av företagets värderingar. Att genomgå en rebranding är en riskfylld process där många verksamheter misslyckas eftersom det krävs mycket tid och resurser, och där framgången ligger i mottagarens uppfattning. Trots det implementerar allt fler verksamheter varumärkesuppdateringar, multinationella företag liksom småföretag.   Denna studie har därför som syfte att undersöka vilka moment som kan förekomma i en rebrandingprocess för småföretag. Därmed kommer detta arbete att undersöka hur verksamheten förhåller sig till de sex främsta möjliggörande faktorerna som presenteras av Miller, Merrilees och Yakimova (2014). Undersökningen utgår från en kvalitativ en fallsstudie hos ett bolag som faller inom ramen för småföretag, och intervjuer har genomförts med utvalda respondenter från fallföretaget. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär vilket gav möjlighet att både styra samtalet samt ställa eventuella följdfrågor.   Studien redogör för fallföretagets olika moment i rebrandingprocessen, samtidigt som arbetets slutsats tydliggör att de har lyckats fullfölja en del av de sex främsta möjliggörande faktorerna vid rebranding på företagsnivå som presenteras av Miller, Merrilees och Yakimova (2014). WearColour måste fortsätta att tydliggöra varför man implementerade en varumärkesförflyttning för samtliga aktörer, vilket innebär att företagets rebrandingarbete inte är slutfört. Avslutningsvis, arbetet påvisar brister inom den teoretiska referensramen och huruvida de möjliggörande faktorerna kan appliceras på småföretag. / As a result of technological developments and increasing homogeneous of products, competition is increasing between companies. Corporations are investing their assets inbuilding a strong brand as this can contribute to differentiation and competitive advantages. Amarketing strategy, which is increasing in its popularity, and which enhances a company’s relevance is so called rebranding. This may involve changes such as new graphic profiles or processing of company values. Undergoing rebranding is a risky process where many businesses fail because it takes a lot of time and resources, and where the success lies with the recipient's perception. Nevertheless, more and more businesses are implementing brand updates, multinational companies and small businesses alike.   Thus, this study aims at exploring what eventual stages that might occur during a rebranding process for so-called small enterprises. In addition, this paper will investigate how the stages relate to the six main enablers which are presented by Miller, Merrilees and Yakimova (2014). This work is based on a qualitative one-case case study at a textile company which falls within the framework of small businesses, where interviews have been conducted with selected respondents from the case company. The interviews were of a semi structured nature, which provided us with the opportunity to direct the conversation but also ask any unforeseen follow-up questions.   The study explains the case company's various elements in the rebranding process, as the conclusion clarifies that the case company have succeeded in completing some of the main enablers in corporate rebranding, presented by Miller, Merrilees and Yakimova (2014). WearColour must continue to clarify why a rebranding strategy was implemented for all parties involved with the company, which means that the company's rebranding process have not been completed. Finally, the work demonstrates short comings in the theoretical reference framework and questions if the main enabling factors can be applied to small businesses.

Följande studie granskar kommunikationen från tobaksfria nikotinföretag på Instagram. Syftet är att inom forskningsfältet marknadskommunikation, undersöka den visuella kommunikationen och kompletterande textuella element på Instagram och vilka kommunikativa strategier företagen använder sig av. Vår studie granskar den visuella kommunikationen på Instagram och utgår från företagen Vont, Volt och Zone X 20 senast publicerade bilderna på Instagram. Uppbyggnaden av visuell kommunikation inom tobaksindustrin undersöks för att se vilka komponenter som bidrar till bildens estetiska uttryck och varumärkets identitet. Resultatet från studien önskar bidra med ett nytt perspektiv för att få en bredare förståelse för hur den visuella kommunikationens uppbyggnad kan vara en bidragande faktor till varför konsumtion av tobaksfria nikotinprodukter ökat bland kvinnor. Detta genomförs med hjälp av en semiotisk bildanalys med kompletterande textanalys och med förankring i teorier om identitetsskapande, Symbolic brand strategies, trender och färgpsykologi. Med hjälp av ovanstående metod och teori visar studiens resultat att den visuella kommunikationen innehåller komponenter som kan kopplas till aktuella trender samt till strategier som bygger på att skapa en emotionell anknytning till mottagaren. Resultatet visar även att produkten som marknadsförs porträtteras som en del av ett sammanhang eller som en accessoar. Vidare kunde man se att den visuella kommunikationen var mer grundad i storytelling eller att vara estetiskt tilltalande, istället för att framhäva produktens funktionalitet eller vara informativ. Sammantaget gick det inte att dra några generella slutsatser om att den visuella kommunikationen hos samtliga företag var mer riktad till en kvinnlig målgrupp. / The following study examines the communication of less established tobacco-free nicotine companies on Instagram. The purpose is to investigate, within the research field of marketing communication, the visual communication and complementary textual elements on Instagram and which communicative strategies the companies use. Our study examines visual communication on Instagram and is based on the companies Vont, Volt and Zone X’s 20 most recently published images on Instagram. The structure of visual communication in the tobacco industry is examined to see which components contribute to the aesthetic expression of the image and the identity of the brand. The result wants to contribute with a new perspective to gain a broader understanding of how the structure of visual communication can be a contributing factor to why the consumption of tobacco-free nicotine products has increased among women. This is carried out through a semiotic image and text analysis and anchored in theories of identity creation, Symbolic brand strategies, trends and color psychology. Using the above method and theory, the results of the study show that the visual communication contains components that can be linked to current trends and to strategies based on creating an emotional connection with the recipient. The results also display that the product being marketed is portrayed as part of a context or as an accessory. Furthermore, it appears that the visual communication was more based on storytelling or being aesthetically pleasing, instead of emphasizing the product's functionality or being informative. Overall, it was not possible to draw any general conclusions that the visual communication of all companies was more directed to a female target group.

I dagens samhälle blir det allt viktigare för småföretag att på bästa sätt kunna synas och höras ute på marknaden bland dem stora vargarna. Genom olika kommunikationskanaler kommunicerar butiker med kunder vilket bidrar till den bild och uppfattning kunden får av just den butiken. Då det finns fler kommunikationskanaler idag kommer denna uppsats att undersöka fyra olika kommunikationskanaler skyltfönster, kampanjer, varumärken och webbsida.Syftet med studien är att undersöka var någonstans det brister i Camilla/Malmströms kommunikationskanaler när det kommer till varför den yngre målgruppen inte väljer att handla i deras butiker. Studien behandlar kvalitativ data med kvantitativa inslag. I undersökningen genomfördes två fokusgruppsintervjuer med totalt 6 personer för att få en kvalitativ data om respondenternas tankar och åsikter om Camilla/Malmström olika kommunikationskanaler. De kvalitativa inslagen har behandlats utifrån sannolikhetsfrågor som används i mina enkätpapper. De kvantitativa data som behandlats har resulterat i diagram och finns som bilaga 2. Studien behandlar även två mejlintervjuer med Camilla/Malmströms Visual Merchendiser och marknadskoordinator.Undersökningen visade att det var vissa kommunikationskanaler som hade en positiv samt en negativ påverkan på den yngre målgruppen. Studien visade på att de kommunikationskanaler som hade en positiv påverkan på unga vuxna mellan 18-30 år var Camilla/Malmströms Visuella marknadsföring, kampanjer och skyltfönster. Camilla/Malmströms skyltfönster visade sig vara den kommunikationskanal som väckte mest uppmärksamhet men som också var företagets viktigaste verktyg. Camilla/Malmströms webbsida påvisade negativa tankar och åsikter kring hemsidan utseende men även att hemsidan saknade en webbshop som visade sig vara det primära problemet. / In today's society it is very important for small businesses to be able to be seen and heard in the market, among them large wolves. Shops communicate via various communication channels with their customers afterward contributes to the image and understanding customer receives the particular store. In today's society there is more than one communication channel, therefore, this study will examine the four different communication channels storefronts, promotions, brands and sites.The study aims to investigate where the gaps are in Camilla/Malmströms communication channels and why the younger audience chooses not to shop in their stores. The study deals with qualitative data with quantitative elements. The survey was conducted two focus group interviews with a total of 6 people to get qualitative data about the respondents' thoughts and opinions on Camilla/Malmström different communication channels. The qualitative elements were treated on the basis of probability questions used in my survey paper. The quantitative data that has been processed have resulted in the charts and is available as Appendix 3. The study also addresses two e-mail interviews with Camilla/Malmström Visual Merchendiser and marketingcoordinator.The study's survey revealed some communication channels that were positive and a negative influence on the younger audience. The study showed that the communication channels that had a positive impact on young adults between 18-30 years was Camilla/Malmströms Visual marketing, promotions and storefront. Camilla/Malmströms storefront proved to be the channel of communication that attracted the most attention, but who was also the company's most important tool. Camilla/Malmströms website showed negative thoughts and opinions about the look of the website. The website did not contain a web shop which proved to be the most negative factor among all communication channels.

Systembolaget är ett statligt företag som har i uppdrag att reglera alkoholkonsumtionen i Sverige. I detta ska de informera samhället om alkoholens risker, vilket förmedlas genom deras varumärke. Vi fann ett intresse att undersöka hur konsumenterna uppfattar Systembolaget som varumärke i förhållande till detta uppdrag för att på så vis ge en förklaring till imagen, och genom detta skapa en djupare förståelse för Systembolagets varumärkesidentitet. För att ge svar åt studiens syfte är en kvalitativ fallstudie använd som metod. Vidare undersöktes konsumenternas uppfattningar genom intervjumetodik. Empirin analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats, vilket vidare har satts i förhållande till en analysmodell som framkom ur tidigare forskning. Det teoretiska ramverket grundar sig i de senare årens forskning som menar att konsumenterna kan ses som medskapare av varumärket. Därav är teorin anpassat i enlighet med denna forskning och centrerat kring förståelsen att konsumenternas uppfattningar, det vill säga imagen, även påverkar varumärkesidentiten. Resultatet visar på motstridigheter kring Systembolagets varumärkesimage. Respondenterna har generellt positiva upplevelser i kontakt med Systembolaget, men uppfattningarna är starkt präglade av associationer kopplade till företagets statliga uppdrag. Vi finner en stark koppling mellan de olika aspekter som ingår i vår analysmodell, vilken har till syfte att undersöka de olika delarna av imagen. Det finns ett tydligt förhållande dem emellan, och i enlighet med tidigare forskning kan vi se att de påverkar och påverkas av varandra. / Systembolaget is a state owned company with the assignment to control alcohol consumption in Sweden. As a part of this, they shall inform society about the risks of alcohol, which is mediated through their brand. We found an interest to research and analyze how consumers perceive Systembolaget as a brand in relation to this assignment, and thereby create a deeper understanding of their brand image and thus their brand identity. In order to answer the purpose of the study, we have conducted a qualitative case study. Furthermore, we have examined the consumer perceptions through an interview methodology. The empirical data were analyzed using phenomenographic methodology, which lastly has been compared to an analysis model that emerged from previous research. The theoretical framework is based on the later years of research which states that consumers can be seen as co-creators of the brand. Hence, the theory is adapted in accordance with this research and centered on the understanding that consumer perceptions, i.e. the image, also affects brand identity. The result shows inconsistencies in the brand image of Systembolaget. The respondents generally have positive experiences in contact with the brand, but the perceptions are strongly influenced by associations linked to the company's state assignment. We find a strong link between the different aspects included in our analysis model, which aims to analyze the various parts of the brand image. There is a clear coherence between the aspects, and in line with previous research, we can see that they both affect and are affected by each other.

<p>Bakgrund</p><p>Företags varumärkeskommunikation står idag inför stora förändringar. Det finns allt fler varumärkesinnehavare som vill kommunicera sina varumärken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhälle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utsträckning längre. Samtidigt har konsumenterna även flyttat en stor del av sin uppmärksamhet och tid från traditionella medier till bland annat interaktiva spel. Varumärkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvägar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har därför legat till grund för uppsatsens syfte.</p><p>Syfte</p><p>Studiens syfte är att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumärken samt undersöka vilken syn varumärkesinnehavarna bör ha på varumärket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel.</p><p>Genomförande</p><p>Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den empiriska studien är uppbyggd kring intervjuer med individer som har kunskaper inom varumärken, spelutveckling samt konsumentbeteende.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att interaktiva spel möjliggör att konsumenten kan interagera med det kommunicerade varumärket och därmed erhålla en upplevelse av hur verklig konsumtion av varumärket är. Dessutom tyder denna studie på att varumärket i ett interaktivt spel måste integreras på ett sätt som gör att det fyller en funktion i spelet. För att konsumentens förtroende till varumärket ska bibehållas bör produktegenskaperna inte ligga allt för långt från verklig konsumtion. Det är även betydelsefullt att det kommunicerade varumärkets värderingar stämmer överens med spelets kontext vid varumärkets exponeringstillfälle. Då interaktiva spel genererar en unik upplevelse för konsumenten resulterar detta i att bilden av det kommunicerade varumärket kan skilja sig åt mellan olika individer. Vår studie visar dock på att då konsumenten interagerar med varumärket och blir medskapare av detta indoktrineras även bilden av varumärket djupare, och en starkare relation mellan konsument och varumärke kan skapas.</p> / <p>Background</p><p>Brand communication is facing extensive changes. This is because the numbers of communicated brands on the market are constantly increasing. This abundance of communication has resulted in consumers who are much more selective in what messages they listen to. The consumers are furthermore devoting a greater part of their time and attention to newer medias, such as interactive games. The brand owners’ need for new ways of communication in combination with the consumers’ interest for interactive games has generated this thesis’ purpose.</p><p>Objective</p><p>The objective of this thesis is to investigate interactive games’ potential as a brand communication channel and also to study what view brand owners ought to possess towards their brand.</p><p>Method</p><p>The thesis is an inductive, qualitative study. The empirical material originates from interviews with individuals within three different competences; branding, game development and consumer behaviour.</p><p>Result</p><p>The study shows that interactive games provide an environment where the consumer can interact with the communicated brand, and thereby obtain an experience of real consumption of the brand. Furthermore this thesis states that it is desirable that the communicated brand are integrated in the game in a way that it is serving a purpose. To keep the consumers’ trust for the brand it is essential that the communicated characteristics are not exaggerated in a too large extend. Furthermore, it is important that the communicated brand’s values are coherent with the game’s context at the time of the brand’s exposure. Interactive games generate a unique experience for the consumer, and the perception of the communicated brand can therefore vary between different individuals. This study also shows that when the consumer interacts with a brand, and thereby becomes a co-producer of its values, the image of it are indoctrinated deeper in the consumer’s mind and a stronger relationship between the consumer and the brand can be created.</p>