Bakgrund Företags varumärkeskommunikation står idag inför stora förändringar. Det finns allt fler varumärkesinnehavare som vill kommunicera sina varumärken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhälle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utsträckning längre. Samtidigt har konsumenterna även flyttat en stor del av sin uppmärksamhet och tid från traditionella medier till bland annat interaktiva spel. Varumärkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvägar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har därför legat till grund för uppsatsens syfte. Syfte Studiens syfte är att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumärken samt undersöka vilken syn varumärkesinnehavarna bör ha på varumärket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel. Genomförande Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den empiriska studien är uppbyggd kring intervjuer med individer som har kunskaper inom varumärken, spelutveckling samt konsumentbeteende. Resultat Studien visar att interaktiva spel möjliggör att konsumenten kan interagera med det kommunicerade varumärket och därmed erhålla en upplevelse av hur verklig konsumtion av varumärket är. Dessutom tyder denna studie på att varumärket i ett interaktivt spel måste integreras på ett sätt som gör att det fyller en funktion i spelet. För att konsumentens förtroende till varumärket ska bibehållas bör produktegenskaperna inte ligga allt för långt från verklig konsumtion. Det är även betydelsefullt att det kommunicerade varumärkets värderingar stämmer överens med spelets kontext vid varumärkets exponeringstillfälle. Då interaktiva spel genererar en unik upplevelse för konsumenten resulterar detta i att bilden av det kommunicerade varumärket kan skilja sig åt mellan olika individer. Vår studie visar dock på att då konsumenten interagerar med varumärket och blir medskapare av detta indoktrineras även bilden av varumärket djupare, och en starkare relation mellan konsument och varumärke kan skapas. / Background Brand communication is facing extensive changes. This is because the numbers of communicated brands on the market are constantly increasing. This abundance of communication has resulted in consumers who are much more selective in what messages they listen to. The consumers are furthermore devoting a greater part of their time and attention to newer medias, such as interactive games. The brand owners’ need for new ways of communication in combination with the consumers’ interest for interactive games has generated this thesis’ purpose. Objective The objective of this thesis is to investigate interactive games’ potential as a brand communication channel and also to study what view brand owners ought to possess towards their brand. Method The thesis is an inductive, qualitative study. The empirical material originates from interviews with individuals within three different competences; branding, game development and consumer behaviour. Result The study shows that interactive games provide an environment where the consumer can interact with the communicated brand, and thereby obtain an experience of real consumption of the brand. Furthermore this thesis states that it is desirable that the communicated brand are integrated in the game in a way that it is serving a purpose. To keep the consumers’ trust for the brand it is essential that the communicated characteristics are not exaggerated in a too large extend. Furthermore, it is important that the communicated brand’s values are coherent with the game’s context at the time of the brand’s exposure. Interactive games generate a unique experience for the consumer, and the perception of the communicated brand can therefore vary between different individuals. This study also shows that when the consumer interacts with a brand, and thereby becomes a co-producer of its values, the image of it are indoctrinated deeper in the consumer’s mind and a stronger relationship between the consumer and the brand can be created.

Kondomer är ett preventivmedel som både skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet, det kan användas av alla och är enkelt att få tag på. Ändå är Sveriges ungdomar bland de sämsta i Europa på att använda kondomer. Det är pinsamt, säger många. Pinsamt att prata om, pinsamt att inneha och pinsamt att köpa. Den här studien syftar därför till att undersöka hur ett kondomvarumärke kan se ut för att det ska kännas mindre pinsamt för ungdomar att köpa i butik och istället ge positiva associationer. Genom designforskning togs en kondomförpackning fram, vars utseende baserades på trendspaning, designanalyser och enkätundersökningar som ledde fram ett antal värdeord. Designen värderades på 15 ungdomar utifrån överensstämmande med associationer och hur den skulle kännas att köpa i butik. Utifrån det kunde det konstateras att en ljus förpackning med en avslappnad tonalitet och ett diskret uttryck uppskattades av målgruppen och var att föredra över de kondomvarumärken som fanns idag. Ett humoristiskt namn, mjuk typografi, sparsam information och en lugnande färganvändning tillsammans ett ljust uttryck och en rak-på-sak-tonalitet i text blev beståndsdelarna i det fiktiva kondomvarumärket “NAJS”.

As customer segments age and technologies advance, many brands realize that they have to do something in order to survive and appeal to younger consumers. Oscar Jacobson, a brand that has existed since 1903, had experienced decreasing sales due to an aging customer base. A rebranding process was started when ownership of the company was shifted. The rebranding resulted in a renewed assortment, new concepts, ways of working with brand communication and adopting new communication tools. The purpose of this study is to examine what reasons underlie a company’s decision to rebrand, what strategies they use to do so, as well as further understanding how a new image from rebranding is communicated to customers. Research and analysis has been conducted on how internal values can be communicated externally, and how a brand can rebrand whilst keeping their heritage. The study focused on the case study company, in our case Oscar Jacobson, where facts and opinions regarding the rebranding process have been collected from the company’s management. To conclude the study, we found that when rebranding, brand elements that are weighing down the company need to be eliminated and focus should be shifted to modernizing these elements. For Oscar Jacobson, internal brand elements such as assortment needed to be evolved and changes need to mediate to the market through cohesiveness in all communication channels in order to transmit the right message to the customers. The design of the study is a case study, empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews with representatives within management positions of Oscar Jacobson. In the theoretical framework, different concepts regarding the subjects of branding, rebranding and brand communication have been discussed, in order to help us understand the concepts and to present and analyze the findings as accurate as possible. / I och med en åldrande kundgrupp och mer avancerade teknologier på marknaden, tvingades många varumärken ändra på delar av varumärket för att hålla märket vid liv och för att vara iögonfallande för en yngre målgrupp. Oscar Jacobson har existerat sedan 1903, men i början av 2000-talet minskade försäljningen på grund av en åldrande kundgrupp. En omstrukturering startade efter att företaget sålts till ett investmentbolag. Omstruktureringen har resulterat i nya koncept inom företaget samt nya sätt att arbeta med kommunikationen om varumärket, nya kanaler och att erbjuda nya och fler produkter i sortimentet. Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker som ligger till grunden av att starta en omstrukturering och vilka strategier man använder för att tillämpa förändringarna. Detta kommer studeras utifrån ett företagsperspektiv med en fokusering på företag som vill omstruktureras men ändå behålla delar av sina arv. Forskning och analys har även gjorts på hur interna värden kommuniceras till omvärlden när omstruktureringen är genomförd. Studien har tillämpats på ett fallföretag, i vårt fall Oscar Jacobson, där fakta och åsikter om omstruktureringsprocessen samlats in ur företagets perspektiv. Som sammanfattning av resultaten har vi kommit fram till att när ett företag omstrukturerar sig är det viktigt att eliminera de gamla faktorer i varumärket som inte längre är till någon nytta och håller tillbaka varumärkets nya image. Istället ska fokus ligga på att utvecklas och röra sig framåt. Interna komponenter som t.ex. sortiment måste utvecklas och förändringar behövs förmedlas till marknaden genom en röd tråd i marknadsföringskanaler för att sända rätt budskap till kunderna. Studien är utförd som en fallstudie och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts på representanter på chefspositioner inom Oscar Jacobson. I det teoretiska ramverket diskuteras olika begrepp inom märkesprofilering, varumärkes rekonstruktion och varumärkeskommunikation i syfte att ge en grund till oss och till läsaren. I detta avsnitt presenteras också olika teorier från tidigare forskning som diskuteras utifrån forskningsresultatet i analyskapitlet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de privata och offentliga vårdcentralerna i Hallands län hanterar sina varumärken. Genom denna studie kan vi se hur vårdcentralerna utmärker sig från varandra i vårdmarknaden samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två olika verksamhetsformernas, de privata och de offentliga, hantering av varumärke.Studien är baserad på en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sex vårdcentraler, varav tre offentliga och tre privata, från Hallands län har deltagit i undersökningen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och relevanta begrepp inom områdena varumärkesuppbyggnad och varumärkeskommunikation.Resultatet visar att varumärkesarbete är något som både de offentliga och de privata vårdcentralerna, medvetet och omedvetet, arbetar med. Vissa vårdcentraler anser att varumärkesarbete är något som är viktigt för deras verksamhet medan andra vårdcentraler ser det som mindre viktigt. Det som dock framkommer tydligt är att samtliga undersökta vårdcentraler vill associeras med värdeorden gott bemötande, hög kvalitet och god tillgänglighet.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka hur västerländska företag har konstruerat sin varumärkeskommunikation i samband med Black Lives Matter-rörelsen. Utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik, visuell retorik och postkolonialism granskar studien retoriska strategier i reklamfilmer för att utläsa de myter företagen kommunicerar. Genom att respondera på samhälleliga förändringar kan företag skapa positiva associationer till sig själva, vilket utgår från den kulturella kontexten kommunikationen verkar inom. Varumärken har möjligheten att preservera, förvandla och utmana rådande maktstrukturer genom den reklampåverkan de har på mottagaren. Studien belyser således den problematik gällande hur företag kommunicerar värderingar och budskap utifrån en annan kultur. Genom en jämförelse av Gillettes hyllade respektive Pepsis kritiserade reklamfilm möjliggörs även förståelsen för hur mottagarnas reaktioner kan förstås i relation till Black Lives Matter utifrån ett postkolonialt perspektiv.    Analysenheterna granskas genom en kombinerad semiotisk och kritisk visuell analysmetod med relaterade verktyg. Studien visar hur Pepsis myt inte faller naturligt inom den kulturella kontexten, där den verkar förminskande mot Black Lives Matter-rörelsen. Varumärket sätts i centrum, då produkten blir en symbol för myten och tydliga maktrelationer kan avläsas. Gillettes retoriska strategier svarar istället på de kulturella koder som rörelsen utgår från, där varumärket tas ur fokus och reklamfilmen kommunicerar jämlika förhållanden. / This qualitative study intends to examine how western companies have constructed their branding communication in conjunction with the Black Lives Matter movement. From a theoretical framework based on semiotics, visual rhetoric and postcolonialism reviews the studies rhetorical strategies in commercials to read out the myths the companies communicate. By responding to societal changes can companies create positive associations to themselves, which is based on the cultural context the communication operates within. Brands have the opportunity to preserve, transform and challenge the current power structures through the advertising impact they have on the receiver. The study illustrates the issue concerning how companies communicate values and messages from a different culture. By comparing Gillette’s praised, respectively Pepsi’s criticized commercial, makes it possible to understand how the recipient's reaction can be understood in relation to Black Lives Matter from a postcolonial perspective.    The units are examined through a combined semiotic and critical visual analysis method with related tools. The study shows how Pepsi´s myth does not fall naturally within the cultural context, where it has a diminishing effect on the Black Lives Matter movement. The brand is placed in the center, as the product becomes a symbol of the myth and clear power relations can be read. Gillette's rhetorical strategies instead associate with the cultural codes that the movement conveys, where the brand is taken out of focus and the commercial communicates equal conditions.

Visuell kommunikation är en stark marknadsföringsstrategi för att exponera ett varumärkes identitet därav är sociala medier är därför en väsentlig marknadsföringsplattform för att förstärka varumärkets distinkta idé om deras identitet. Den visuella interaktionen från varumärket genererar skapandet av tankar, kopplingar och minnesvärda upplevelser för konsumenterna som kommer påverka deras relation till varumärket. Studien granskar därför inledningsvis hur tre modeföretag belyser sina varumärkesidentitet genom sin marknadsföring på Instagram genom en semiotisk analys som studerar tecken av bakomliggande meningar och betydelser. Varumärken som marknadsför sig på sociala medier når en publik som sträcker sig globalt och därför är det essentiellt att distribuera en relevant varumärkeskultur som ska anpassa sig efter varje lands kultur vilket visar sig vara ett område som är en utmaning för varumärken. Därför granskar studien dessutom hur modeföretagens identitet uppfattas av konsumenter utifrån interaktioner och reaktioner via kommentarsfältet. Studiens resultat kopplas samman med Kapferer´s brand identity prism tillsammans med resterande begrepp från teoretiska referensramen. / This research reviews three fashion companies and how they shed light on their brandidentity through their marketing on Instagram. This will be done through a semiotic analysis thatstudies signs of underlying meanings and the study is based on a theoretical frame of reference withKapferer identity prism. The results of the study are linked to Kapferer's brand identity prism togetherwith the remaining concepts from the theoretical frame of reference. The brands are analyzed separately.

Problembakgrund: Sportorganisationer, lag och atleter har allt mer börjat ses som varumärken. Precis som att ett varumärke anses vara den absolut mest värdefulla tillgången för ett företag, är det en minst lika värdefull tillgång för sportorganisationer. Dock verkar många sportorganisationer ändå underskatta styrkan i deras varumärke. Problematiken i den tidigare varumärkeslitteraturen är att det verkar finnas ett kunskaps gap i hur man stärker en hel sports varumärke.  Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur marknadskommunikationen idag ser ut hos en sportorganisation, där den huvudsakliga finansieringen kommer från spelmarknaden. Dessutom belysa vilka kommunikationsverktyg en sport effektivast kan använda i förhållande till resurser och maximal spridning. Slutligen beskriva hur en sportorganisation kan bygga upp ett starkare varumärke.  Metod: Studien är baserad på en fallstudie, där en kvalitativ metod valts och ett deduktivt angreppsätt. Undersökningens empiriska material utgörs av tre djupgående intervjuer med sportorganisationens marknadsavdelning och tre stycken fokusgrupper vilka representerades av hästspelare, sportspelare och neutrala individer, som utgör galoppsportens passiva målgrupp.  Slutsats: Studiens resultat visar att en sportorganisation kan stärka sitt varumärke genom att fokusera på den unika emotionella koppling som individer har till sporter, samt att strategiskt välja kommunikationskanaler som passar väl ihop med organisationens resurser och möjligheter. Slutligen måste en integrerad varumärkeskommunikationsplan integreras i alla sportens avdelningar, för att kunna koordinera budskap och kanaler på ett effektivt sätt. / Sport organizations, teams and athletes have increasingly begun to be seen as brands. Just like a brand is considered to be by far the most valuable asset for a company, it is just as valuable to sport organizations. However, many sport organizations still seem to underestimate the strength of their brands. The difficulties in the previous brand literature is that there seems to be a lack of knowledges about how to strenghten an entire sport.   The purpose of this study is to identify how the market communications today looks like for a sport organization, where the main funding comes from the gambling industry. Then identify which communication tools a sport can use moste effectively in relation to resources and maximum awareness. Finally, decribe how a sport organization can build a stronger brand.  The study is based on a case study, where a qualitative method is chosen, with a deductive approach. The empirical evidence of the survey consists of three interviews with the selected sport organization’s marketing departement and three focus groups which were represented by the horse racings passive taget group, which consist of horse gamblers, sport gamblers and neutral individuals.  The results of the study shows that a sport organization can strengthen it’s brand by focusing on the unique emotional connection that individuals have to sports, and to strategically choose communication channels that fit well with the organization’s resources and options. Finally, an integrated brand communication plan must be integrated throughout all the divisions within the sport, in order to coordinate messages and channels in the most effective way.

Den ökade globaliseringen och digitaliseringen har resulterat i en hård konkurrens på marknaden. För att ett företag ska lyckas driva igenom sitt budskap till potentiella kunder krävs det att företagets budskap är kort, koncist och slagkraftig. En företagslogotyp har möjligheten att skapa varumärkeskännedom och konkurrensfördelar samtidigt som den är enkel att lägga på minnet. Företagslogotypen kopplas till kärnan i företaget och består av olika designelement som färg, form, symboler och typsnitt. Syftet med studien var att undersöka de olika designelementen i svenska modeföretags logotyper för förstå hur dom uppfattas och hur dom påverkar varumärkeskommunikationen. Studien använder sig utav en kvantitativ forskningsmetod och är baserad på en enkätstudie där respondenterna hade möjlighet att utvärdera svenska modeföretags logotyper. För att undvika tidigare associationer hos respondenterna innehöll enkäten även fabricerade logotyper, framtagna för studien. Resultaten visade att designelement har en viss påverkan på varumärkeskommunikation. Färg var det designelement som visade sig ha störst påverkan i resultatet. / Due to the increased globalization and digitalization, companies face greater market competition. In order for a company to succeed, they need to be able to communicate with their potential customers. As the market is saturated, the message needs to be short, concrete and powerful. A company logotype carries the ability to create brand awareness and competitive advantages whilst being easy to absorb. It is connected to the core of the company and consists of different visual elements such as colors, shapes, symbols and font. The aim of this study was to examine the different design elements in Swedish fashion companies’ logotypes in order to understand how they are perceived by consumers and what they communicate. The study used a quantitative research method and was based on a survey in which respondents were asked to examine Swedish fashion companies’ logotypes. In order to avoid previous associations, the survey also contained fictitious logotypes invented for the survey. The results of the study presented that design elements impact brand communication to a certain limit. The impacts of the design elements differ from each other, and the influence of color had the most distinct result.

Social media is dependent on society, and society is dependent on social media. The internetbased platforms have today taken the world by storm. Words like "comment", "like" and "post" are central concepts on social media that have come to be new communication tools. In the development of social media, the social network has been strengthened in such a way that people turn to these platforms in order to create relationships with others. The increased popularity has resulted in several binding to the social network, which the companies have also noticed. As the consumer is constantly in focus for the companies, it becomes important to find the needs of consumers. Research shows that relationships and close contact are highly valued by the consumer, which the companies also try to live up to. Brand communication on social media has also come to be developed, as the companies use influencers as an intermediary, which has led to the new concept of influencer marketing being expanded. However, there are disagreements about how consumers perceive the companies' direct brand communication and influencing marketing. Hence, the study finds relevance in examining how consumers perceive the different brand communications on social media. Based on the theories, three variables are regarded as a basic explanation for how consumer experience may be unfolded. The three variables explain the study as attitudes, credibility and purchase intentions. In order to investigate this, the study has used a qualitative approach with focus group interviews as a relevant tool. The study is limited to the social platform Instagram, with respondents consisting of women. A further demarcation of the study was to examine only the fashion related brands. The study concluded that influencers are perceived as more real, also defined as sources of inspiration. While companies, with their direct brand communication, may be perceived as more commercial and less real. Also defined as artificial. However, it is important that the consumer can identify with the influencer and value his/her opinions highly, in order for the brand communication to be perceived as real and credible. In addition, the result showed that consumers may experience influencers as sources of inspiration, while companies' direct brand communication can instead be perceived as a source of information. Furthermore, the study also concluded that the three variables attitudes, credibility and purchase intention were related to each other. Consumers first turn out to create an attitude that builds the credibility, which finally gave a purchase intention. A common conclusion in the study was that influencer marketing and the companies' direct brand communication came to be experienced in different ways. But regardless of the outcome, both sources of information were considered vital. The conclusion is that both of these brand communications should complement each other instead of excluding each other. / Sociala medier är beroende av samhället, och samhället är beroende av sociala medier. De internetbaserade plattformarna har idag tagit världen med storm. Ord som ”likea”, ”inlägg” och ”kommentera” är centrala begrepp på sociala medier som har kommit att bli nya sätt att kommunicera genom. Vid utvecklingen av sociala medier, har det sociala nätverket förstärkts på så sätt att människor vänder sig till dessa plattformar i syfte att skapa relationer med andra. Den ökade populariteten har resulterat i att flera binder sig till det sociala nätverket, vilket även företagen har uppmärksammat. Eftersom konsumenten är ständig fokus för företagen, blir det alltmer viktigt att finna konsumenternas behov. Forskning visar att relationer och närkontakt värderas högt av konsumenten, vilket även företagen försöker att leva upp till. Varumärkeskommunikationen på sociala medier har dessutom kommit att utvecklas vidare, då företagen använder sig av influencers som en mellanhand, vilket har lett till att det nya konceptet influencer marketing myntats. Det råder däremot oenigheter kring hur konsumenter upplever företagens direkta varumärkeskommunikation och influencer marketing. Därav finner studien relevans i att undersöka hur konsumenterna upplever de olika varumärkeskommunikationerna på sociala medier. Med teorierna som grund, anses tre variabler som en grundläggande förklaring till hur konsumenters upplevelse kan komma att utspelas. De tre variablerna förklarar studien som attityder, trovärdighet och köpintentioner. För att kunna undersöka detta, har studien använt en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som verktyg. Studien är avgränsad till den sociala plattformen Instagram, där respondenterna bestod av kvinnor. En ytterligare avgränsning för studien, var att endast undersöka varumärken relaterat till modebranschen. Studien kom fram till att influencers upplevs som mer verkliga, även definierade som inspirationskällor. Medan företagen, med sin direkta varumärkeskommunikation, kan komma att upplevas som mer kommersiella och mindre verkliga. Nästintill konstgjorda. Det är dock viktigt att konsumenten kan identifiera sig med influencern samt värdera dennas åsikter högt, för att varumärkeskommunikationen ska upplevas som verklig och trovärdig. Dessutom uppvisade resultatet, att konsumenter kan komma att uppleva influencers som inspirationskällor, medan företagens direkta varumärkeskommunikation kan istället upplevas som informationskälla. Vidare kom även studien fram till, att de tre variablerna attityd, trovärdighet och köpintention förhöll sig till varandra. Konsumenterna visar sig först skapa en attityd som i sig bygger vidare på trovärdigheten, vilket gav en köpintetion. En gemensam slutsats i studien, var att influencer marketing och företagens direkta varumärkeskommunikation, kom att upplevas på olika sätt. Men oavsett utfallet, ansågs båda informationskällorna som vitala. Slutsatsen ligger i att båda dessa varumärkeskommunikationerna bör komplettera varandra istället för att exkludera varandra.

Servicelandskapet och dess utformning där företagets tjänst produceras och konsumeras har kommit att bli allt viktigare ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta då platsen kan användas för att skapa positiva upplevelser för slutkunderna, och samtidigt fungera som en effektiv kommunikationskanal för att förmedla varumärket. Syftet med studien är därmed att generera kunskap till ämnesområdet varumärkeskommunikation, genom att undersöka hur arkitekt-och designbyråer, på uppdrag av tjänsteföretag, strategiskt planerar utformningen av servicelandskap för att stärka kundens varumärke. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att en grundförutsättning för att arkitekt-och designbyråerna ska kunna förmedla en representativ bild av varumärket är att de bildar sig en förkunskap kring företaget och dess varumärke. Det har även framkommit att flera strategier kombineras vid planering av servicelandskapets utformning. Där upplevelsen och dess påverkan genom stimulering av sinnen, samt upprepning av företagets visuella uttryck och budskap i den rumsliga miljön visat sig vara viktiga strategier för att kunna stärka ett varumärke i servicelandskapet. / The servicescape and its design, where the company's services are produced and consumed, have become increasingly important from a marketing perspective. One reason is that the place can be used to create positive experiences for the guests, while also serving as an effective communication channel to communicate the brand. The aim of the study is therefore to generate knowledge in the field of brand communication, by exploring how architect-and design agencies, on behalf of service companies, strategically plan the design of the servicescape to strengthen the customer's brand. To explore this, a qualitative approach has been applied in form of semi-structured interviews. The results of the study show that one essential condition for the architect-and design agencies to be able to communicate a representative image of the brand, is that they gain an informed understanding of the company and its brand. It has also been found that several strategies are combined when planning the design of the servicescape. The experience and its influence through stimulation of the senses, as well as repetition of the company's visual expressions and messages in the spatial environment, have been found as important strategies for strengthening a brand in the servicescape.