How and what companies publishes on social media have become more important. Different types of post generate different type of effects and if companies want to create brand loyalty and brand trust they must take this in consideration. Consumers want to be reached by content that is personal, they also want to feel that the companies deliver something of value. Content marketing deals with this aspect and focus on helping, informing and entertaining the recipients. This study examines informative, personal and entertaining posts and how they affect brand trust and brand loyalty. A quantitative method have been used in this study and a survey was used to gather data. 150 respondents answered the survey and the data was analysed with a bivariate and multivariate method in the statistic programme SPSS. The result of the study show that all three types of posts are important to use if companies publish posts on social media. The study contributes with knowledge of informative, personal and entertaining post and what effect they have on brand trust and brand loyalty. Informative and personal types of post have a significant and positive effect on brand trust. Brand loyalty is affected by all three types of post and the effects is positive. / Hur och vad företag publicerar på sociala medier har blivit allt viktigare. Olika typer av inlägg genererar olika effekter och vill företag skapa varumärkestillit och varumärkeslojalitet måste de ha detta i beaktande. Konsumenter vill bli nådda av innehåll som känns personligt och känna att företagen levererar något värdebringande. Innehållsmarknadsföring behandlar denna aspekt och fokuserar på att hjälpa, informera och underhålla mottagarna. Denna studie undersöker typerna av inlägg, informerande, personliga och underhållande och hur de påverkar varumärkestillit och varumärkeslojalitet. I studien har en kvantitativ metod använts och en enkätundersökning användes för att samla in data. 150 respondenter besvarade enkäten och data analyserades därefter med en bivariat analys samt multivariata analyser i statistikprogrammet SPSS. Studiens resultat visar att alla typerna av inlägg är viktiga att använda om företag publicerar inlägg på sociala medier. Studien bidrar med kunskap om vilka effekter informerande, personliga och underhållande inlägg har på varumärkestillit och varumärkeslojalitet. Informerande och personliga inlägg har en signifikant och en positiv effekt på varumärkestillit. När det gäller varumärkeslojalitet anses alla tre typerna av inlägg vara signifikanta samt att de har en positiv effekt på varumärkeslojalitet.

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv. Det finns dock oklarheter i hur detta värdeskapande faktiskt sker. Uppsatsens syftar därför till att analysera hur TeliaSonera och Tele2 hanterar brand equity samt vilka synergieffekter som kan uppnås av att använda sig utav två varumärken. Vidare har empirin frambringats genom en metodtriangulering bestående av en kvantitativ webbenkät för privatpersoner med ett kvalitativt inslag som är baserad på viktiga variabler relaterade till brand equity, djupintervjuer med företagsrepresentanter för TeliaSonera och Tele2, samt intervju med en marknadskommunikatör. Uppsatsen visar att de studerade företagen använder sig av två varumärken på olika sätt, där TeliaSonera skiljer sina operatörer i syfte att nå olika kundsegment, medan Tele2 skiljer dessa genom att fördela dem mellan kontantkort och abonnemang. Överlag visade sig branschen svag på att förmedla budskap till kunderna, vilket kan ses som en brist då det är viktigt för att kunden ska kunna identifiera sig med varumärket. Då operatören Halebop konkurrerar med Tele2 och Comviq om priskänsliga kunder, samtidigt som Halebop har ett högre kundupplevt värde gällande flera centrala variabler är detta något som Tele2 och Comviq måste hantera strategiskt. Då de båda företagen har flertalet ansvariga inom olika avdelningar som arbetar med olika typer av brand equity bör de inrätta en roll för en brand equity manager som kan integrera dessa olika personer och avdelningar, vilket kan skapa en högre effektivitet och synergieffekter för företaget och dess varumärken. / The Swedish telecommunications market is characterized as an oligopoly, where the four largest firms represent 97.5 percent of the market, and the main competition takes place regarding existing customers. TeliaSonera is the market's largest company who promotes the two operators Telia and Halebop, while Tele2 is the second largest company who promotes Tele2 and Comviq. Due to the Swedish telecom operators have relatively similar offerings, it is important to create a strong brand which differentiates itself from the crowd and helps to create synergies for companies that have two brands. A brand can be used to create value for both consumer and companies, and establish a relationship between these parties. The value that the company creates with the brand is referred to as brand equity, which could be viewed from a customer based or financial perspective. However, there is ambiguity in how this value creation is actually occurring. Therefore this paper regard to analyze how these companies handle brand equity, and study the synergies that can emerge from using two brands. Furthermore the empirical data has been generated by method triangulation, consisting a quantitative online survey with a qualitative element for consumers, that is based on key factors related to brand equity, along with interviews with representatives of the companies TeliaSonera and Tele2, and also with a market communicator. The study shows that the two companies are using two kinds of brands in separated ways, where TeliaSonera distinguish their operators in order to meet different customer segments, while Tele2 distinguishes them by distributing them between prepaid cards and subscriptions. Overall the industry was weak in transmission messages to customers, which can be seen as a weakness because it is important for customers to identify themselves with the brand. The operator Halebop competes with Tele2 and Comviq to price-sensitive customers, and regarding to that Halebop has a higher customer perceived value regarding several key factors, this is something that Tele2 and Comviq have to manage strategically. The two companies have multiple people in different departments working with brand equity, and they should therefore establish a role for a brand equity manager who can integrate the assignments, which can create greater efficiency and synergies for the company and its brands.

Denna studie har undersökt cancelkulturen på sociala medier och hur detta påverkar företag respektive influencers. Syftet var att identifiera och skapa bättre förståelse för konsumenters interaktioner efter en varumärkesskandal och således jämföra konsekvenserna för de olika typerna av varumärken. Genom dessa insikter ämnar studien att öka kunskapen kring hur företag och influencers borde förebygga och hantera kriser. I undersökningen användes metoder av både kvalitativt och kvantitativt slag. En enkät med 200 respondenter genomfördes, där frågor kring användandet och agerandet på sociala medier samt deras inställningar till olika typer av skandaler besvarades. Efter insamlat material från enkäten skapades en fokusgrupp med sex respondenter, där kompletterande frågor ställdes och djupare diskussioner hölls. Resultaten från undersökningarna analyserades och kategoriserades för att belysa likheter och skillnader, dels mellan respondenternas interaktion gentemot varumärken efter en skandal, dels hur konsekvenserna ser ut för företag respektive influencers. Vi kunde utifrån resultatet identifiera att influencer drabbas hårdare av skandaler. De ansågs enklare att byta ut, då deras innehåll främst är underhållningsbaserat och utbudet av underhållning redan är stort. Företag, till skillnad från influencers, visade sig svårare att ta avstånd från, då motsvarigheter i utbud upplevdes besvärligt att finna, vilket ledde till att deras vanor övervann moralen. Influencer marketing som marknadsföringsmodell har börjat ifrågasätts på grund av misstro och brist på genuinitet, vilket hotar hållbarheten av affärsmodellens och branschens framtid. / This study has investigated the cancel culture on social media and how this affects companies and influencers respectively. The aim was to identify and create a better understanding of consumer interactions after a brand scandal and thus compare the consequences for the different types of brands. Through these insights, the study aims to increase knowledge about how companies and influencers should prevent and manage crises. Both qualitative and quantitative methods were used in the investigation. A survey with 200 respondents was conducted, where questions about the use and actions on social media as well as their attitudes to different types of scandals were answered. After collecting material from the survey, a focus group was created with six respondents, where supplementary questions were asked and deeper discussions were held. The results from the surveys were analyzed and categorized to highlight similarities and differences, partly between the respondents' interaction with brands after a scandal, partly how the consequences affect companies and influencers respectively. Based on the results, we could identify that influencers are more negatively affected by scandals. They were considered easier to replace, as their content is mainly entertainment based and the range of entertainment is already large. Companies, unlike influencers, proved more difficult to disassociate from, as equivalents in supply were perceived as difficult to find, which led to their habits overcoming morality. Influencer marketing as a marketing model has begun to be questioned due to distrust and lack of authenticity, which threatens the sustainability of the business model and the future of the industry.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.