Syftet med avhandlingen var att få fram konkreta förslag på hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka både befintliga och nya kunders varumärkeslojalitet till företaget. Teorikapitlet innehåller teorier kring ämnena varumärke, märkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har även samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier. Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte använder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att använda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stärka sina kunders varumärkeslojalitet. Det handlar om att använda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frågor och funderingar på ett bra och snabbt sätt genom denna nya mediekanal kan en långvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumärkeslojalitet hos kunden. / The purpose of this thesis is to come up with concrete suggestions how Swedish grocery chains can work with Facebook in their marketing to increase both existing and potential costumers brand loyalty towards the company.   The theorysection contains theories concerning following subjects: brand, brand loyalty, communication, Internet, social media and Facebook. Further information has been collected through interviews with three experts in social media marketing to strengthen the theories concerning social media.     The study has shown that Swedish grocery chains at the moment are not using the full potential of Facebook. By using a combination of groups, pages, applications and events the companies can strengthen their customers brand loyalty. It is all about using the available Facebooktools to create a relationship and a dialog with the costumers. If the company is able to answer the questions and thoughts of the customer in a quick and good way a long term relationship can be created. This long term relationship between the customer and the company will open up for brand loyalty.

Title: Brand loyalty in the Swedish beer market: A consumer study about the relations between brand loyalty, perceived quality, brand awareness and brand associations. Authors: Emmelie Gustafsson and Camilla Sjödahl-Essén Supervisor: Ossi Pesämaa Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Purpose: This study aims to study how brand loyalty of three Swedish beer brands is affected by brand associations, brand awareness and perceived quality. The study contributes to explain the differences between the three brands to highlight their strength and weaknesses as well as comparing with each other with the result of this study. Method: Three surveys accounted for the empirical data, which furthermore was statistically analyzed with SPSS and Excel. Results: The result of the three brands show that perceived quality is a closer influencing factor to brand loyalty than brand associations and brand awareness. The three brands also differed where Norrlands Guld proved to be the strongest brand with high brand awareness and brand loyalty.

I takt med den digitala revolutionen som musikindustrin genomgått, har frågor angående hur musikfans online blir lojala mot artister framgått och skapat ämne för diskussion. Syftet med denna uppsats är att utveckla en djupare förståelse för hur musikfans online skapar varumärkeslojalitet genom gemensamt engagemang. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Nio kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp innehållande sju deltagare har genomförts för att ge svar på forskningsfrågorna. Utifrån studiens empiri och analys kunde det fastställas huruvida musikfans är en betydande faktor i marknadsföringen av en artist. Analysen kommer även fram till huruvida musikfans existerar samt beter sig i en online miljö. Studien visar att musikfans genom gemensamma engagemang kan skapa och stärka varumärkeslojalitet. Vilka faktorer som påverkar musikfans interaktioner som leder till engagemang diskuteras i mer detalj i den avslutande slutsatsen. / The rise of social media has given birth to new marketing means and in the music industry different ways to make fans engage with artist content. Thus, marketers are in need to understand the new way fans engage with artists and other fans. The purpose of this study is to examine how music fans online engage with other fans and how this correlates to the creation of brand loyalty towards artists. The study aims to provide new insight from brands and marketers in how they can improve their strategies towards the creation of brand loyalty. The study's empirical data is based on single interviews and a focus group which have been based on qualitative methods. The study indicates that music fans play an important role in how an artist's music is distributed and engaged with. Furthermore, the findings show a correlation between music fans engagement with other music fans and the creation of loyalty towards an artist. Finally the study shows ways a fan is created and what method could be used for future researchers on the subject. We propose that further research needs to be conducted where more specific fan groups are examined as well as how interactions and engagement differs between generations.

Bakgrund: Då ett företags logotyp är kopplad till dess varumärkesvärde kan en förändring av en sådan ha en påverkan på det uppfattade varumärkesvärdet. Därför är det av intresse att undersöka huruvida det uppfattade varumärkesvärdet skiljer sig åt för en logotyp som genomgått en liten förändring jämfört med en logotyp som genomgått en stor. Det vore då även aktuellt att utreda vad som är viktigt vid sådana förändringar. Syfte: Att besvara frågeställningen och genom detta generera ett kunskapsbidrag till redan existerande forskning kring varumärkesvärde, logotyper och logotypförändringar. Metod: Studien har genomförts genom kvantitativ metod. Enkätinsamlingen för studien genererade totalt 305 svar. Det vetenskapliga förhållningssättet för studien är positivistiskt och den har en deduktiv forskningsansats. Bearbetningen och analysen av insamlad data har gjorts med hjälp av programmen Excel och SPSS. Slutsats: Varumärkesvärdet utifrån en logotyp uppfattas som mer positivt hos de respondenter som exponerats för en stor förändring jämfört med en liten. Hur pass engagerade konsumenterna är i varumärket är avgörande för hur väl förändringen tas emot. Även färgvalet är viktigt. Slutligen kräver en logotypförändring mycket reklam och marknadsföring för att den ska ha ett positivt resultat, oavsett engagemang och tidigare uppfattning av varumärkesvärdet. / Background: As a business’ logotype is connected to its brand equity, a change of thelogotype may affect the perceived brand equity. Therefore it is interesting to study whether the perceived brand equity differs for a logotype that has gone through a small change compared to a logotype that has gone through a large change. It is also interesting to evaluate which elements that are important when doing these types of changes. Purpose: To answer the research question and through this generate a contribution of knowledge to already existing research concerning brand equity, logotypes and logotype changes. Method: The study has been made using quantitative research method. In total, 305 answers were collected. The scientific approach is positivistic and it has a deductive research approach. To process the data, the programs Excel and SPSS have been used. Conclusions: Brand equity affected by a logotype is perceived as more positive by the respondents that have been exposed to a large change compared to a small. The respondents’ engagement to the brand is crucial for how well the change is being received. The choice of colour is also important. Finally, a logo change requires a lot of advertising and marketing activities to have a positive effect, regardless of level of engagement and earlier perception of the brand equity.

Denna studie undersöker digital-marknadsförings inverkan i skapandet av konsumentbaserat varumärkeskapital (KBVK) hos klädföretag. I synnerhet fokuserar studien på att undersöka hur konsumenters attityder till reklam, dess frekvens och grad av personalisering påverkar KBVK och dess dimensioner. Studien prövar även hur konsumenters attityd till att motta reklam via SMS, E-mail och internet påverkar dimensionerna. Baserat på en enkätundersökning på 99 konsumenter, som samtliga var Uppsalastudenter, visade studien att konsumenters attityder till reklam har en stark påverkan på varumärkeskapitalets dimensioner. Slutsatserna var således att konsumenters attityder till reklam liksom frekvent och personaliserad reklam bidrog till att stärka KBVK. Vidare visade resultatet att användning av E-mail som reklamkanal bidrog till att positivt öka varumärkeskapitalets dimensioner, och därmed i förlängningen varumärkeskapital. Ingen slutsats kunde dras om huruvida SMS och internet som reklamkanal kan bidra till att öka varumärkeskapitalet. Studien ger implikationer för hur företag kan optimera byggandet av varumärkeskapital och generera ett ökat värde för konsument och företag genom att ta hänsyn till de marknadsföringsåtgärder som påverkar varumärkeskapitalets dimensioner.

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The Swedish clothing imports have increased dramatically and our society has become a society where we “buy and toss” instead of “wear out and toss”. The increase in clothing consumption is a controversial social issue and fashion is a perishable product that is quickly updated. A wide range of clothes together with low prices encourages customers to make impulsive purchase and make it complicated for the customer to do conscious purchase. In this study, we will start from a model of the buying decision process made of Armstrong and Kotler. This model consists of five steps, which includes the entire process. The first step is recognition of a need which is followed by information search and further by evaluation of alternatives. The next step is purchase decision and at last the customers evaluation of the product and post purchase behavior. Observational studies show that many consumers purchase clothes without following the steps that exists in many classic models about the buying decision process.This study clarifies the extent of the contemporary woman's buying decision process when clothing at low pieces is purchased. Links is drawn between different types of buying decision processes and buying habits in the consumption of low-priced clothes. This study suggests that all five steps in the buying decision process by Armstrong and Kotler do not always occur. The majority of the individuals who participated in the survey have gone through a buying decision process in which all of the steps are being followed but only in a little extent. The study shows that the first step in the buying decision process is identified only as a need to consume. The majority of the women who took part of the survey had a need to constantly renew their wardrobe. This change in buying behavior has an important link with the overconsumption of clothing that exists in the contemporary society. / Program: Textilekonomutbildningen

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The work was done in collaboration with the Ka of Sweden where the task was to produce a better fit for the blouses of woven material. The current fit does not have a good bust adjustment and have similar armhole front and back. I chose to work out the theoretical part first and compile lists of measurements and then work out the empirical part of constructions, fittings and finished the first sample. The result of my work was very good and it's been fun working against a company. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand.</p> / <p>Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.</p>

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand. / Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut. Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten. Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet. Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital. Den bekräftar också att alla dimensioner är viktiga att jobba med för att bygga varumärkeskapital. Inom varumärkesassociationer så är trovärdighet och unicitet viktiga aspekter. Det är extra viktigt att jobba med varumärkeskännedom då konsumenter ofta spenderar kort tid då ett köpbeslut tas för snabbrörliga konsumentvaror. Att öka konsumenters involvering i varumärket är viktigt för att skapa varumärkeslojalitet. För upplevd kvalitet är det avgörande att arbeta med de sensoriska delarna då en produkt med dålig kvalitet inte blir långvarig, speciellt, inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Att ha fungerande distributionskanaler är viktigt för snabbrörliga konsumentvaror då dessa bidrar till exponering av varumärket. Studien visar att de fem använda dimensionerna är av högsta vikt för byggande av varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Vidare finner studien att en aspekt av andra varumärkestillgångar, nämligen distribution, istället kan tillhöra varumärkeskännedom i denna kontext. Studien visar också indikationer på att dimensionen upplevd kvalitet är den viktigaste för snabbrörliga konsumentvaror inom varumärkeskapital Dessa är tre viktiga teoretiska bidrag som studien gett. Vidare är studien av praktiskt värde då den ger rekommendationer hur företag inom denna kontext kan arbeta för att bygga varumärkeskapital utifrån de fem använda dimensionerna.