Konsumenter tenderar att välja varumärken efter en kombination av personlighet och presentation där butikskoncept är den optimala kanalen för ett företag att sprida detta. Ett koncept utvecklas från ett företags varumärkesprofil och varumärkesimage och det är därför väsentligt att de stämmer överens med varandra, men det krävs även högt varumärkeskapital, varumärkeslojalitet och en tydlig positionering i konsumentens medvetande för att vara ett starkt varumärke. Ett företag vars inkonsekventa aktioner bidragit till en otydlig varumärkesprofil som skadat dess varumärkesimage är Glitter och det har även sargat målgruppens varumärkeslojalitet när dessa delar är oeniga. Därför är syftet med denna rapport att ta fram ett nytt butikskoncept åt Glitter med ambitionen att vända den negativa trenden. Arbetet använde en kvalitativ metod med en induktiv synvinkel och ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom det insamlade materialet inte skulle generaliseras utan tolkas. Då intresset låg i att skapa en förståelse för hur konsumenten uppfattar Glitter var således en kvalitativ metod att föredra för detta examensarbete. Därav måste läsaren även vara medveten om att resultatet av detta arbete kunnat se annorlunda ut om det utförts av andra författare. För att skapa en objektiv bild av företaget och dess konkurrentsituation togs en nulägesanalys fram och tillsammans med teori och empiri om koncept ligger den som grund för framtagningen av det nya butikskoncept för Glitter. Slutsatsen visar att Glitter måste arbeta för att höja konsumentens uppfattade kvalitet av varumärket vilket hade bidragit till en konkurrenskraftig position. Genom utförandet av ett enhetligt koncept till företagets butiker skapas en tydlig varumärkesprofil och om detta utförs korrekt kommer det att skapa en positiv varumärkesimage och varumärkeslojalitet hos Glitters målgrupp.

Det är vanligt att modevarumärken efter en längre tid på marknaden uppfattas olika hos kund. Genom en stark varumärkespersonlighet och varumärkesidentitet uppfattar kunden modevarumärken i identitet och image, genom vad företagen levererar och utlovar i association och värderingar genom sina varumärken. I förhållande till vad en kund upplever och uppfattar, är det dessa preferenser som styr vid varumärkespreferenser. Uppsatsen har i syfte att undersöka hur ett modeföretag, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ”yngre mogen kvinna”? Litteratur har studerats kring vilka olika delar av varumärkesidentitet och image som kan skapa medkänslor och tilltro till varumärke. Detta har kompletterats med en företagsprofil som genom ett välkänt modevarumärke, skapat starka medkänslor hos en yngre målgrupp av kunder. För att kunna presentera hur ett modevarumärke, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ”yngre mogen kvinna” måste uppfattningen och upplevelsen av denna klargöras genom vad ett varumärke levererar och utlovar i verklighet. Undersökningen kommer därför att ske ur ett kundperspektiv. Resultaten ska visa på hur ett modevarumärke i verkligheten uppfattas av kunder. Genom att undersöka hur ett modevarumärke, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer ”mentalt” kan uppfattas och upplevas av en annan kategori kund. Vilka nya kärnvärden, värderingar och personligheter måste kommuniceras för att ge varumärket en ny associativ kraft? Efter redovisad process är syftet att denna undersökning ska visa på vilka element ett varumärke ska tänka på vid kommunikation av varumärke i identitet och image genom företagsprofilering. Hur en redan starkt associerad varumärkesidentitet “mentalt” kan ställas om för att tilltala en annan typ kategori kund för att nå ökad positiv medkänsla och tilltro av företagsprofil. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur den mobila marknadsföringen via SMS kan påverka köp och varumärkeslojaliteten hos konsumenterna, det vill säga återkommande köp samt om den leder till att lojaliteten till varumärket ökar på grund av detta. Vid undersökningen använde vi oss av en kvalitativ och en kvantitativ studie. Vi skickade ut enkäter till cirka 1500 personer via mail, dessa enkäter innehöll några frågor som det fanns svarsalternativ på medan de övriga av frågorna var öppna. Frågorna behandlade den mobila marknadsföringen via SMS där de fick svara på vad de tyckte om den, om det gjort något inköp efter att ha mottagit ett reklam-SMS och om de gjort återkommande inköp. De fick även svara på om de mottagit något positivt eller negativt reklam- SMS och vad som gjorde att det var detta. Svarsfrekvensen på enkäterna var dock låg med tanke på hur många som vi skickade ut den till. Det var 305 stycken som svarade på enkäten medan det endast var 230 stycken som svarade på hela enkäten. Då vi fick väldigt mycket svar på de öppna frågorna sammanställde vi empirin genom att i matriser komma fram till begrepp som ofta förekom i texten. Många tyckte att reklam-SMSet borde vara kort, intressant och innehålla ett bra erbjudande. På de stängda frågorna ska vi göra en statistisk analys för att se om ett samband finns. Det vi kom fram till vid denna studie, efter att ha analyserat teorin och empirin, var att det var ganska många som gjort inköp till följd av ett reklam-SMS men det var väldigt få som hade gjort återkommande inköp på grund av detta. Det var fler som aldrig hade gjort återkommande köp. Varumärket tog en större plats i medvetandet hos vissa men vi anser att den mobila marknadsföringen via SMS leder till att många konsumenter blir missnöjda då de tycker att det känns kränkande mot integriteten och irriterade att få reklam-SMS för ofta.

No description available.

Datum: 2022-01-13   Nivå:            Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för ekonomi, samhälle, teknik, Mälardalens Högskola   Författare: Gustav Blomqvist             Oliver Hedman                 Alexander Nordström Käll                                                                                                                Titel: Event som marknadsföringsstrategi - En kvantitativ studie om hur eventmarknadsföring påverkar varumärken   Handledare: Rana Mostaghel   Nyckelord: Eventmarknadsföring, mässor, varumärkeskapital, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, varumärkesattityd.   Frågeställning: Vad har event för påverkan på ett företags varumärkeskapital? På vilket sätt påverkar varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet ett företags varumärkeskapital efter ett event?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om eventmarknadsföring som en marknadsföringsstrategi påverkar företags varumärkeskapital. Studien avser även att undersöka om varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet har en påverkan på varumärkeskapital.    Metod: Kvantitativ metod, webbaserad enkät   Slutsats: Studien visar att eventmarknadsföring har en positiv effekt på företags varumärkeskapital. Varumärkesattityd, varumärkeslojalitet samt varumärkeskännedom är faktorer som har en positiv påverkan på varumärkeskapital. Däremot konstateras det att varumärkesattityd och varumärkeslojalitet har en större påverkan än varumärkeskännedom på varumärkeskapital. Eventmarknadsföring är en effektiv marknadsföringsstrategi för att stärka varumärkeskapital.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för konsumentens beslutsresa inom svensk dagligvaruhandel. Detta genom att undersöka hur konsumentens beslutsresa ser ut samt effekten av varumärkeslojalitet och prisbild i valet av matbutik. Metod: Denna studie har genomförts med en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den primära datan är insamlad med en online-enkät som baseras på sekundärdata i den teoretiska referensramen. Därtill analyserades insamlad data från 290 respondenter med hjälp av deskriptiv analys. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att konsumentens beslutsresa inom svensk dagligvaruhandel antar en icke-linjär struktur. Vidare indikerar studien att hög varumärkeslojalitet leder till att steg i processen kan exkluderas och till följd blir beslutsresan av kortare karaktär. Resultatet visar även att priset inte är det mest avgörande i konsumentens val av matbutik, däremot är den övergripande prisbilden av större vikt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för konsumentens beslutsresa inom dagligvaruhandeln i Sverige genom att påvisa att beslutsresan är flexibel och icke-linjär till följd av effekterna av varumärkeslojalitet och prisbild. Förslag till fortsatt forskning: Författarna har formulerat tre förslag till vidare forskning. Det första förslaget är att studera beslutsresan ur ett företags perspektiv, det andra är att inkludera produktval i butiken till forskningen och det tredje är att undersöka hur demografiska skillnader kan påverka beslutsresan.

<p>Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.</p><p>Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”.</p><p>Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons.</p><p>ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att söka djupare förståelse för Gen-Z konsumenters lojalitet i form av hur deras attityder och beteende skiljer sig mot Fast Fashion handel och hur sambandet mellan dem kan se ut. Vidare syftar denna studie att identifiera konsekvenserna av de olika uppfattningarna i form Word of Mouth. Forskningsfrågor: <ul type="disc">Hur ser konsumenternas bild ut av ett varumärke inom Fast Fashion och vad beror detta på? Hur ser skillnaden ut mellan konsumenters attityd och beteende gentemot ett Fast Fashion varumärke? Hur ser konsumenters lojalitet ut i helhet till ett Fast Fashion varumärke baserat på attitydmässiga samt beteendemässiga faktorer? Metod: Studien är av kvalitativ ansats och datan har samlats in med hjälp av fokusgrupper samt djupintervjuer i form av semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: De teorier som används i denna studie är Varumärkesbild, Varumärkesattityd, Varumärkeslojalitet, Lojalitetsmodell samt Lojalitetsindelning av Dick och Basu (1994), Lojalitetspyramiden av Aaker (1991) och slutligen Word of Mouth. Slutsatser: Slutsatserna är att respondenterna har en negativ varumärkesbild av H&amp;M som varumärke. Det identifierades även en motsägelse mellan respondenters attityder och beteenden då de skilde sig åt markant. Respondenternas lojalitet till varumärket visade sig vara väldigt svag. De negativa attityderna visade sig även ha stor påverkan på Word of Mouth som sprids konsumenter emellan. / Aim: The aim of this study is to search for a deeper understanding of Gen-Z’s consumer loyalty in the form of their attitudes and behaviour towards Fast Fashion and how the relationship between these factors can look like. Furthermore this study aims to identify the consequences of the the different perceptions in the form of Word of Mouth. Research questions: <ul type="disc">What does consumers brand image look like when it comes to a Fast Fashion brand and what does it depend on? What are the differences between consumers attitudes and behaviour towards a Fast Fashion brand? What does consumers loyalty look like in its whole to a Fast Fashion brand based off attitudinal and behavioural factors? Method: This study is based on a qualitative approach and the data has been collected through semi-structured interviews. Both focus groups and individual interviews have been conducted. Theoretical framework: The theories that have been applied are Brand Image, Brand Attitude, Brand Loyalty, Loyalty Model and Loyalty Classification by Dick &amp; Basu (1994), Loyaltypyramid (Aaker 1991) and finally Word of Mouth. Conclusions: The conclusions are that the respondents has got a negative image of H&amp;M as a brand. A contradiction was also identified between the respondents attitudes and behaviour considering they were very different. The loyalty towards the brand was not very strong. The negative attitudes of the respondents had an significant influence on the brands Word of Mouth.

Sammanfattning Funktionella drycker är den dryckeskategori som ökat sin försäljning mest de senaste åren. Kategorin energidryck har sett en ökning i försäljningen med hela 44 procent från år 2014 till år 2017. Med den stora ökningen har också antalet varumärken ökat. Det betyder att konkurrensen ökat och företagen måste jobba hårdare för att ta marknadsandelar. Det gäller då att veta hur man ska nå ut till potentiella kunder. Företagen bör därför nå konsumenten tidigt under köpprocessen för att locka till sig potentiella konsumenters uppmärksamhet. Köpprocessen som gjordes av Engel et al. (1968), bestod av fem steg som konsumenten går igenom när ett köp görs. Det börjar med att ett behov eller ett problem som uppstår, efter det görs en informationssökning för att senare jämföra bland de alternativ av varumärken som finns. Konsumenten beslutar därefter om ett köp ska genomföras, och sedan inleds ett efterköpsbeteende. Denna reviderades sedan av Court et al. (2009) som la till steget lojalitets-loop, som sista steg och består därefter av sex steg. Vi har utgått från den utgick sedan från den reviderade köpprocessen för att undersöka om den gick att applicera på energidryckesbranschen. Syftet är att ta reda på hur konsumenter beter sig när de köper energidryck och vilka attribut som är viktiga för dem. Vi ska därför undersöka vad det är som påverkar köpprocessens olika steg vid köp av energidryck, samt vad som gör att en konsument väljer ett varumärke framför ett annat. Studien har en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv ansats. Den valda forskningsmetoden är kvantitativ med objektivism som ontologisk inriktning. Vidare för att besvara syftet med studien är den objektivistiska verklighetssynen lämplig att tillämpa. Vårt mål är att vara distanserade från de studerande och ska använda oss av ett objektivt ställningstagande. En webb-enkät med ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har genomförts på respondenter med ålder 18–35 som motiverades genom att det är åldersspannet som är den mest köpkraftiga åldersgruppen av energidryck. Enkäten genererade 240 svar som analyserats. Analysen och resultatet genomfördes genom att göra regressionsanalyser samt att titta konkret på de svar som getts av respondenterna, samt att vidare koppla de resultat vi fått till relevanta teorier vi valt att ta med i studien. Slutsatsen som framkommer syftar till att ge en bättre bild av vilka faktorer som påverkar den moderna köpprocessen vid köp av energidryck samt att förklara vad det är som gör att konsumenter väljer en energidryck framför en annan. Det framkommer att den moderna köpprocessen till viss del kan appliceras vid köp av energidryck samt att innehållet och smaken är det viktigaste attributen för konsumenten. Vidare köper många konsumenter energidryck på impuls i butiken, samt att konsumenterna som köper energidryck oftast är väldigt lojala och har ett vanebaserat köpbeteende.

I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential. Det framgår i vår undersökning av Kappahl, att CSR-arbete kan skapa synergieffekter längs med värdekedjan. Med stöd av erkända teorier kan vi i vår forskning påvisa att så är fallet inom mode/textilbranschen. Vi kan då med största säkerhet påstå att CSR- konceptet har potential att bli ekonomiskt lönsamt om det hanteras på ett korrekt sätt. Vår forskning har påvisat att det är väldigt viktigt att inledningsvis implementera CSR centralt i organisationen, och först därefter låta det grena ut i resten av värdekedjan. Vi har genom vår forskning utvecklat en modell för att åskådligöra sambandet, genom att med Kappahl som exempel illustrera det. Resultatet av vår forskning visar att CSR måste tas på allvar av företag världen över. En orsak till att det ännu inte har skett, är att begreppet fortfarande är för stort och omfattande. Vi vill se att framtida forskning skall se över möjligheten att utveckla branschspecifika recept, såsom vi försökt med mode/textilbranschen.