No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning. Slutsatser: Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke. Ett varumärke bevarar bäst sin image och identitet genom att hela tiden utgå ifrån dem vid utvidgning mot nya produktkategorier. Varumärken kan göra detta genom att använda en utvidgningsstrategi där de använder sig av sina egenskaper och attribut för att på ett bra sätt förmedla de rätta associationerna till varumärket och på detta vis vara värdeskapande för en produkt. Varumärken som tillämpar en utvidgningsstrategi bör välja en strategi som är lämpad för just det varumärket för att kunna bevara sin identitet och image. Slutligen bör ett varumärke kunna genomsyra dess identitet och image som har byggts upp av kärnvärdena när nya produktkategorier skapas för att bevara sina befintliga konsumenter samt att få nya konsumenter.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke. En teoretisk bakgrund gällande platsmarknadsföring och dess olika kritiska element förklaras för att förstå bakgrunden till studien. Teorin har sedan sammanställts i en undersökningsmodell som består av följande delar; platsmarknadsföringens nivåer, varumärkeskommunikation, uppföljning och löpande arbete, samt komplikationer vid platsmarknadsföring. För att samla in relevant empirisk data för studien har Gotlands kommun, Tillväxt Gotland och Gotlands Turistförening kontaktats. Författarna samlade in primärdata genom telefonintervjuer, e-mail och enkätintervjuer. Studien visade att Gotland har kommit en bit på vägen gällande dess mål för platsmarknadsföringen. Dock har det uppstått en del utmaningar längs vägen och det återstår en del hinder att överkomma innan projektet är i hamn. Rent organisatoriskt har ansvaret delats mellan Gotlands kommun, Gotlands Turistförening och Tillväxt Gotland. Målgrupperna som har identifierats och bearbetas har delats in i följande segment; ”Besöka”, ”Bo & Leva” och ”Etablera & Verka”. Gotlands kommun ansvarar för ”Bo & Leva”, Gotlands Turistförening för ”Besöka” och Tillväxt Gotland för ”Etablera & Verka”. Den främsta och övergripande strategin har varit att förstärka det Gotland redan är känt för men samtidigt vidga den allmänna bilden av Gotland. Målsättningen i mjuka termer är att positionera Gotland som en plats att besöka, bo och verka på över hela året. Detta har man delvis gjort genom konsekvent kommunikation mot målgrupperna där man tagit användning av en gemensam logotyp, slogan och så kallade profilbärare som ämnar stärka Gotlands varumärkesimage. De inblandade aktörerna har också skapat och genomfört en rad skräddarsydda aktiviteter för att nå ut till de tre, ovan presenterade, målgrupperna. Författarnas enkätintervjuer visade att det fortfarande återstår arbete innan den allmänna bilden av Gotland som en turistdestination har förändrats. Komplikationer i arbetet hittas främst i svårigheterna att koordinera och samordna intressen och ansvar bland de inblandade aktörerna.

Miljöproblematiken har länge varit ett omdiskuterat ämne. Hållbarhet är ett ämne somgrundar sig i de problemen som finns i världen vilket innebär att högre krav ställs påföretagen baserat på kunders krav och efterfrågan. Digitala kanaler är ett relativt nyttfenomen som anses vara essentiell för att kunna särskilja sig som företag samt positionera sigpå marknaden utifrån de visioner och mål som företag har. Syftet med studien var att se hurföretag inom skönhetsbranschen använder sig av digitala kanaler för att särskilja sig ochskapa värde för kunden utifrån rätt sorts kommunikation. Uppsatsen genomfördes med enkvalitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats genom att genomföra intervjuer samt attsamla in teori, för att sedan jämföra det med den empiriska data. Författarna valde att göra enkvalitativ studie eftersom intervjuer med representanter från företag möjliggör för fylligabeskrivningar av hur företag är verksamma inom skönhetsbranschen samt har ett aktivthållbarhetsarbete. Genom de kvalitativa intervjuerna bekräftas att värde, särskiljning och rättkommunikation stärker ett företags positionering. Den förmedlade kommunikationen pådigitala kanaler är en bidragande aspekt för att uppnå en högre grad av kundlojalitet samt enstärkt varumärkesidentitet. Genom en tydlig kommunikation som korrelerar med visionerstärks positioneringen inom ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. / Environmental issues have long been a controversial topic. Sustainability is a subject that isbased on the problems that exist in the world, which means that higher demands are placedon companies based on customer requirements and demand. Digital channels are a relativelynew phenomenon that is considered essential to differentiate oneself as a company andposition oneself in the market based on the visions and goals. The purpose of the study was tosee how companies in the beauty industry use digital channels to differentiate and createvalue for the customer based on the right kind of communication. The thesis was carried outwith a qualitative research design with a deductive approach by conducting interviews andcollecting theory and then comparing it with the empirical data. The authors chose to do aqualitative study because interviews with representatives from companies allow for fulldescriptions of how companies are active in the beauty industry and are working activelytowards sustainability. The qualitative interviews confirm that value, distinction, and the rightcommunication strengthen a company's positioning. The mediated communication on digitalchannels is a contributing aspect to achieving a higher degree of customer loyalty andstrengthened brand identity. Through clear communication that correlates with visions, thepositioning within an environmental sustainability perspective is strengthened.

Background: Today, the trademark is the heart of the company and the management of brandimage and identity require certain attention and care. In an increasingly tough business climatewhere the brand today has a central and important role, it is understandable that the companieswant to take maximum advantage of it. In the company the brand is a great resource with analready known identity and established values that can help new products to enter the market. Toextend the brand is a popular growth strategy but it is important to do it properly in order not tofail. J Lindeberg and Peak Performance are two Swedish fashion companies which both havemade brand extensions. They are working or have been working with similar product categoriesbut the brands have a different image.Purpose: The purpose of this report is to investigate, describe and analyze how J Lindeberg andPeak Performance have elaborated their brand extensions. Brand extension within the fashionbusiness is a subject that hasn’t been explored to a wide extent and that is why it feels interestingto find out more about it. Why some brands succeed and others don’t, and the key factors for asuccessful brand extension within the fashion business.Methodology: The thesis is a qualitative study using an abduction methodology where empiricalfindings and frame of reference have been studied parallell. The theoretical framework is basedupon the importance of the brand and it’s structure. It also focuses on strategy for brand extensionand belonging benefits and disadvantages. The empirical findings are based on interviews withemployees from J Lindeberg and Peak Performance.Conclusion: It is noted that both brands have extended their brands with varied results. Both JLindeberg and Peak Performance seem to have learned of their mistakes and today they aremanaging their brand more carefully. Credibility and recognition of the brand are important whenextending, to help the new products when being introduced at the marketplace. The report hasalso revealed that brands based on image and personality, like J Lindeberg and PeakPerformance, have better chance to extend, since image brands doesn’t have such a narrow focus. / Program: Textilekonomutbildningen magister

SAMMANFATTNING Titel: Att marknadsföra med hjälp av nyckelbegrepp Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Louise Strand och Fanny Lind Handledare: Jonas Kågström Datum: 2019 – januari Syfte: Syftet med studien är att analysera influerares användande av nyckelbegrepp i icke-textuellt innehåll. Metod: Studien baseras på en datainsamling av 925 Instagraminlägg från två valda influerare under åren 2015–2018. Studien präglas av en flermetodsforskning där vi samlar statistiska data som bearbetas i SPSS och som sedan analyseras och tolkas. Resultat & slutsats: Resultatet visade att influerares användande av nyckelbegreppet @ har ökat under åren 2015–2018 och att användandet av nyckelbegreppet # har minskat under samma period på Instagram. Resultatet visade också att nyckelbegreppen bör användas enligt vissa restriktioner, för att budskapet i Instagraminlägget ska bli såtydligt som möjligt. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för företagen om hur influerare använder sig av nyckelbegrepp på Instagram och hur det påverkar varumärkespositioneringen. Studien grundas i det gap som tidigare forskninguppmärksammat. Förslag till fortsatt forskning: Forskning bör vidare undersöka den ökade användningen av nyckelbegreppet @ och genom att studera det anser vi att det också skulle kunna bidrag till en tydligare förståelse om varför användningen av # har minskat över tid. Vi tror att detta kan bidra till en djupare förståelse för hur användningen av @ uppfattas av konsumenter och därmed även indirekt påverka uppfattningen av ett företag och dess varumärke. / ABSTRACT Title: To market using key concepts Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Louise Strand och Fanny Lind Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 – january Aim: The aim of the study is to analyze the use of key concepts of influencers in non-textual content. Method: The study is based on a data collection of 925 Instagram posts from two selected influencers during the years 2015–2018. The study is characterized by a multi-method research where we collected statistical data that is processed in SPSS and which are then analyzed and interpreted. Result & Conclusions: The result showed that influencers use of the key concept @ has increased during 2015–2018 and that the use of the key concept # has decreased during the same period on Instagram. The result also showed that the key terms should be used according to certain restrictions, so that the message in the Instagram post should be as clear as possible. Contribution of the thesis: This study contributes to an increased understanding for the companies about how influencers use key concepts on Instagram and how it affect brand positioning. The study is based on the gap that previous research has highlighted. Suggestions for future research: Research should further investigate the increased use of the key concept @ and, by studying it, we believe that it could also contribute to a clearer understanding of why the use of # has decreased over time. We believe that this can contribute to a deeper understanding of how the use of @ is perceived by consumers and thus also indirectly affect the perception of a company and its brand.

En av de mest värdefulla immateriella tillgångarna i ett företag är varumärket. Det är kunders uppfattade bild av ett företags produkter och branding är strategin för att skapa och upprätthålla denna bild. Branding är en värdefull strategi och bidrar bland annat till tillväxt, lönsamhet, kundlojalitet och underlättar för företag att stå emot konkurrens på ett effektivt sätt. Branding kan även bidra till att öka värdet av varumärket, det så kallade varumärkesvärdet. Varumärkes -identitet, -image, -kännedom och -positionering är beståndsdelar vilka tillsammans utgör varumärkesvärdet. Inom dessa beståndsdelar finns utmärkande strategier som syftar till öka detta värde.  Forskning kring branding har främst fokuserat på större företag och små och medelstora företag (SMF), men forskning som berör branding i startups är begränsat. Startups kännetecknas som innovativa, yngre än fem år och med ambition att växa. Eftersom startups anses vara nystartade står de inför flera utmaningar såsom att etablera legitimitet inför finansiärer, kunder med flera. En benämning för detta är liability of newness vilket kan medföra finansieringssvårigheter.  Syftet med denna kandidatuppsats är att få förståelse för hur startups arbetar med branding, deras finansieringsmöjligheter och hur arbetet med branding påverkar dessa. Kandidatuppsatsen bygger på en kvalitativ metod där sju personliga intervjuer genomfördes med startups grundare eller VD.  Resultatet visar att startups i uppstartsfasen främst använder privata medel men säger sig inte uppleva svårigheter att få extern finansiering, Samtliga startups anser att arbetet med branding kan vara en förklaring till att de inte upplevt problem med detta, vilket kan indikera att branding är en bidragande faktor till ökade finansieringsmöjligheter. Resultatet visar även att startups har kännedom om varumärkesidentitetens betydelse, de lägger vikt vid skapandet av visuella element som utvecklas av personer med kunskap inom området De vanligaste marknadsföringsstrategier som nyttjas är sociala medier, rykte, nätverkande, mässor och samarbete.

Brands have grown to become a bigger part in our daily life, brands can be seen wherever we go. Due to growing competition in markets brands have become more keen to find new ways to compete. Purpose marketing is one tool to tackle the growing competition. Purpose marketing have grown to become an effective tool to differentiate in competitive markets. This essay intends to study how companies use purpose marketing in the process of building a brand. The research methodology has semi-structured intervievs with a qualitative approach. All of the respondents work in Swedish companies within the marketing or communication section. The theoretical framework consist of theories about branding, brand positioning and purpose marketing. The result showed a glimpse of similarities in terms of how companies use purpose marketing though no major conclusions could be drawn from the results. / Varumärken har blivit en del av vår vardag, det växande intresset för varumärken visar på hur marknader blivit allt mer konkurrensutsatta där fler aktörer erbjuder likartade varor och tjänster. Ett sätt att differentiera sig på marknaden är att bygga ett varumärke för att ha ett till sätt att konkurrera med. Ett tydligt varumärke kan underlätta för konsumenten i de val som blir allt fler. För att bygga ett starkt varumärke krävs en tydlig strategi och riktning för organisationen. I takt med ett minskat intresse för reklam har syftesdriven marknadsföring blivit vanligare. Allt fler konsumenter väljer varumärken som delar deras värderingar, att skapa en emotionell koppling till kunden blir allt viktigare. Syftesdriven marknadsföring innebär att organisationen använder sig av positiva effekter företaget har på samhället för att marknadsföra sig. I takt med att sociala medier växt till att bli en del av vardagen blir det svårare för företag att förmedla ett budskap och sedan inte leva efter det. Att lyfta företags positiva effekter på samhället är en central del i syftesdriven marknadsföring vilket kan bidra till ökad lojalitet hos kunder samt motivation hos anställda. I denna kvalitativa studie undersöks hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring vid uppbyggnad av varumärket. Syftesdriven marknadsföring som har blivit allt vanligare bland företag att använda sig av men som det inte finns mycket forskning inom. Uppsatsen har för avsikt att försöka bidra med en djupare förståelse kring hur syftesdriven marknadsföring används av företag vid uppbyggnad av varumärket. En kvalitativ forskningsdesign i form av en komparativ studie har tillämpats för att undersöka hur olika företag skiljer sig åt men även om det finns några likheter mellan företag inom olika branscher som använder sig av syftesdriven marknadsföring. Studien omfattar fyra svenska företag med en respondent med beslutsfattande position inom marknadsföring från varje företag. Teorierna som valts är varumärkespositionering, varumärkesbyggande, CSR och syftesdriven marknadsföring som anses vara relevanta för studien. Analys av den empiriska data mot uppsatsens teorier har visat på hur respondenterna använder sig av syftesdriven marknadsföring till vis del men inte bidragit med några generella slutsatser kring hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring. De olika företagen har alla använt sig av syftesdriven marknadsföring på sitt egna vis, däremot har det visat på likheter i grundtankar kring syftesdriven marknadsföring.

Nästan alla stora företag ger kunderna möjlighet att handla genom elektronisk handel, så kallad e-handel. E-handeln har ökat kraftigt senaste åren och under 2013 ökade den svenska detaljhandelns försäljning över internet med 17 procent. I takt med den ökande e-handeln ökar även konkurrensen, vilket leder till att e-handelsföretagen måste särskilja och positionera sig för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt varumärke. E-handelns fraktförpackningar kan användas som en kanal för att kommunicera företagets varumärke. En fraktförpackning bör även utformas på ett sådant sätt att den underlättar för kunden vid returer. Dock är det inte många företag som tar hänsyn till varumärkesbyggande och returanpassning i utformandet utav sina fraktförpackningar. Därför ämnar denna studie att ta fram riktlinjer för hur e-handelsföretagens fraktförpackningar bör designas. Detta för att en ge förpackningarna en ökad konkurrenskraft genom tillämpning av varumärkesstrategi och en anpassning för höga returgrader. Riktlinjerna som tas fram i denna studie är avgränsade till produktsegmentet kläder och skor inom e-handel. Som grund för intervjuguide och analys har teorier om e-handelns returer, förpackningar, varumärke kopplat till förpackningar, kärnvärden och kundbaserat varumärkesvärde använts. Intervjuer hölls med personer som jobbade på e-handelsföretag. Detta gav studien data om hur e-handelsföretagen i nuläget designar sina fraktförpackningar och hur de tror att fraktförpackningar bör designas när de måste ta hänsyn till stora returgrader och när varumärkesstrategin blir en allt viktigare del. Utifrån studiens analys drogs slutsatser som sedan resulterade i riktlinjer. Studien visar att fraktförpackningar bör utformas så de är lätta att öppna och återförsluta. Genom att utforma förpackningar på detta sätt tillfredsställer e-handelsföretagen konsumenternas önskan eftersom de värderar smidiga returer högt. Samtidigt speglar e-handelsföretagen då även sitt varumärke eftersom samtliga respondenter ansåg att det skulle vara lätt för kunder att returnera. Fraktförpackningar bör också kommunicera varumärket tydligt, samt utformas så de skapar uppmärksamhet. Detta för att ge e-handelsföretagen en ökad kännedom och medvetenhet om deras varumärke, vilket i sin tur leder till ett positiv varumärkesvärde och ökad konkurrenskraft. E-handelföretagen bör också visa hur de skiljer sig mot sina konkurrenter. Särskiljningen måste också visualiseras på förpackningen. Det räcker inte att vara annorlunda, det måste även visas utåt mot konsumenterna. Dessa riktlinjer exemplifieras i rapporten genom en referensdesign.

Intresset för delningsekonomi, en affärsmodell baserad på delning av resurser, har ökat i samhället de senaste åren. Denna presenteras ofta som hållbar i jämförelse med traditionellt ägandeskap. Däremot väljer vissa delningsekonomiföretag att inte använda hållbarhet i sin marknadsföringsstrategi. Det saknas forskning på vad det är som påverkar deras beslut att marknadsföra sig som hållbara. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen för vad hållbarhet som marknadsföringsstrategi innebär för delningsekonomiföretag och varför de väljer att marknadsföra sig som hållbara eller inte. Detta görs med hjälp av teorier som beskriver hur företag positionerar och differentierar sig genom marknadsföring. Studien visar att företagen inte marknadsför hållbarhet i större utsträckning. Intervjupersonerna anger att företagen är naturligt hållbara till följd av verksamhetens karaktär men att de är sparsamma med användning av hållbarhet i sin marknadsföring. Detta beror dels på av att de upplever att konsumenter redan är medvetna om delningsföretagens hållbara fördelar, dels på grund av de höga kraven som finns på att upprätthålla trovärdighet i marknadsföring av hållbarhet. Även svårigheter att mäta hur kunderna uppfattar hållbarhet i marknadsföring kan urskiljas, vilket skulle kunna bero på begreppets komplexitet.