Microproduction, also called distributed generation, is something that has become more and more popular in the electric grid. Microproduction can however lead to unacceptable performance if several units are installed in the same low voltage network. It is therefore good to know a limit where the performance of the low voltage network becomes unacceptable based on given parameters. This limit is usually called hosting capacity. In this report the hosting capacity with respect to voltage and current have been studied in three low voltage networks which are located in Falu Elnäts concession area. This has been done by simulations in a GIS-program where critical times of the grid have been simulated. When the hosting capacity had been decided attempts have been made to increase the hosting capacity with four different measures. The measures examined are line gain, tap changer, reactive compensation and voltage regulation in the form of MPV. For the investigated network the hosting capacity varied virtuously. For all three grids were too high voltage during low load with maximum power production however the reason that the performance of the grid became unacceptable. The reasons that the voltage became unacceptable at different amounts of microproduction depends mainly on four things. These were the voltage in the substation, the amount of customers in the grid, the quality of the lines and the line length between the customer and substation. The best measure to increase the hosting capacity in a net is line gain in the most of the cases. Tap changer and the voltage regulator MPV are however two other measures that are recommended, but mainly as temporary solutions. Reactive compensation on the other hand is something that isn’t recommended based on this report.

Diss. (sammanfattning) Sundsvall : Mittuniversitetet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Översvämningar är en naturkatastrof som uppkommer vid stor variation i vattentillförsel, exempelvis vid regn eller snösmältning. Detta är ett problem som man länge har bekämpat genom att bygga upp barriärer för att hålla vattnet borta. Tidigare har barriärerna vanligen byggts av sandsäckar, men under de senaste decennierna har många alternativ utvecklats för att göra uppbyggandet enklare och effektivare. Geodesign Barriers AB är ett företag som utvecklat mobila vattenbarriärer med syftet att vara snabba och enkla att montera samt platseffektiv när den inte används. Barriären är utvecklad för att kunna klara stora vattentryck, men vissa markförhållanden ställer högre krav på konstruktionen. Därför har man utvecklat två komplement som ökar barriärens kapacitet. Det ena är förankringsstag som förankras i marken och det andra är en skopa som monteras på barriärens undersida. Syftet har varit att med hjälp av tester i fält, ta reda på när respektive komplement bör användas på den undersökta modellen EUR125.

Denna studie undersöker förslaget att kombinera utökade kantzoner med nyckelbiotoper med en matrix av hyggesfri skog. Om det här förslaget hade varit framgångsrikt i praktiken hade det medfört många fördelar för biodiversiteten i skogar och vattendrag. Genom analys med GIS-program analyserar studien ifall nyckelbiotoper har en tendens med att ligga nära vatten, och hur mycket skog och nyckelbiotop hade inkluderats i ett antal hypotetiska utökade kantzoner. Studiens resultat visar dock att det inte finns ett kausalt samband med att nyckelbiotoper skulle ligga nära vatten, och mängden skog och nyckelbiotop som skulle ha inkluderats i de hypotetiska kantzonerna är försumbart.

No description available.

Arbetet behandlar en möjlig lösning på bostadsbristen, för dagens Studenter i form av flytande studentbostäder på vatten i ett modulkoncept. Vilket betyder att bostäderna kan förflyttas där bostadsbristen befinner sig. Utifrån metoden, System Development, har ett utformningsförslag av en flytande studentbostad lagts fram, baserat på Compact Living. Undersökningen baseras på litteraturstudier, observationer och intervjuer. Resultatet visar ett koncept, på hur flytande studentbostäder skulle kunna sättas samman i en modulenhet.

Denna rapport syftar till att granska gällande bransch- och myndighetsregler för kök och våtrum och ta reda på varför vattenskadorna i kök på senare år har kommit att öka. Rapporten syftar också till att ta reda på hur bostadsrättsförening och försäkringsbolag kan jobba förebyggande i dessa frågor. Studien utgår från hypotesen att det idag finns för få branschregler gällande kök och att det förebyggande arbete som bedrivs av bostadsrättsföreningar och försäkringsbolag är bristfällig i Stockholmsområdet. Denna uppsats bygger på empiriska undersökningar i form av intervjuer, granskning av litteratur, tidigare studier inom ämnet och vattenskadestatistik. Tidigare studier visar att vattenskadorna i kök har ökat i det totala fastighetsbeståndet medan vattenskadorna i våtrum minskat. Rapporter från Länsförsäkringar visar att vattenskadorna år 2014 var uppe i 29 000 läckage per år i Sverige. En ökning med 45 procent på 10 år. Utifrån intervjusvaren kan det konstateras att det finns ett problem med vattenskador i kök och denna tes bekräftas när man studerar skadestatistik från Länsförsäkringar och Vattenskadecentrum. Den tekniska utvecklingen har medfört en förändring och det är idag i kök som man hittar flest trycksatta vattenledningar vilket är en utveckling som dagens branschorganisationer inte hängt med i. De styrande regler som finns i Boverkets byggregler för kök är utformade så att boende snabbt ska upptäcka läckande vatten vid ett läckage. Det förfaller angeläget att lösa det problem som uppstår när boende är på resande fot och då det inte finns möjlighet att upptäcka vattenläckan oavsett om bransch- och myndighetsregler följs. Detta problem i kombination med att försäkringsbolagen och branschorganisationerna länge fokuserat på skador kopplade till våtrum har medfört en okunnighet hos konsumenter, byggare och fackmän när det kommer till vattenskador i kök. Branschen har under senare år emellertid börja förstå att vattenskadorna bytt karaktär men detta till trotts ökar fortfarande antalet vattenskadorna i kök. Att framtida kök utrustas med golvbrunn samt att man har ett tätskikt på golv med uppvik skulle minska skadeomfattningen vid vattenskador. Fram till dess bör man som fastighetsägare installerar läckagebrytare som vid läckage direkt stänger av vattentillförseln i kranar och ledningar. Läckagebrytare minskar inte bara skadeomfattningen utan löser också effektivt problemet med det läckande vattnet. För bostadsrättsföreningarna och försäkringsbolag är det av vikt att börja kräva mer av boende och försäkringstagare. Man måste jobba med att få ut rätt information, vid rätt tidpunkt till rätt person. Lyckas man det detta kommer man ha kommit en lång väg i det skadeförebyggande arbetet. / This report aims to review the current industry and government regulations for kitchen areas and wet rooms and to find out why water damages in kitchen areas in recent years have increased. The report also aims at finding out how housing association and insurance companies can work preventively on these issues. The study is based on the hypothesis that there are currently few industry rules regarding the kitchen and the prevention work undertaken by housing cooperatives and insurance companies is insufficient in the Stockholm area. This essay is based on empirical studies in the form of interviews, review of literature, previous studies in the subject and water damage statistics. Previous studies show that water damage in kitchens has increased in the total property stock while water damage in wet rooms has decreased. Reports from Länsförsäkringar show that water damages in 2014 were up to 29,000 leaks per year in Sweden. An increase of 45 percent in 10 years. Based on the interview replies, it can be found that there is a problem with water damages in the kitchen areas and this is confirmed when studying injury statistics from Länsförsäkringar and Vattenskadecentrum. The technological development has brought about a change and today it is in the kitchen you find most pressurized water pipelines, which is a development that today's industry organizations have not understood. The governing rules contained in Boverket's building regulations for kitchens are designed to allow residents to quickly detect leaking water from a leakage. It is a matter of urgency to solve the problem that occurs when residents are away from home and there is no possibility of detecting water leakage regardless of whether industry and government regulations are followed. This problem, coupled with the fact that insurance companies and industry organizations have long focused on damages related to wet rooms, has led to ignorance among consumers, builders and professionals when it comes to water damage in kitchens. However, in recent years, the industry has begun to understand that water damage has changed nature, but despite this the numbers of water damages are still increasing in the kitchen. If kitchen floors in the future will be equipped with floor wells and upturned waterproofing layer, it will reduce the amount of damage from a water leakage. Until then, as a property owner, a waterfuse should be installed which, in case of a leakage, immediately closes the water supply in taps and water pipes. Waterfuses do not only reduce the amount of damage, but also effectively solve the problem of leaking water. For housing cooperatives and insurance companies it is important to start demanding more from residents and policyholders. They have to work towards getting the right information to the right person at the right time. If insurance companies and housing cooperatives succeed in doing this they will have already done a lot in the prevention work.

Denna rapport beskriver vattenskador i kök. Statistik har tagits fram som visar orsaker och fördelningar av vattenskador i kök. Intervjuer har hållits med köksleverantörer och ett platsbesök på ett pågående husbygge har genomförts. Studien har undersökt hur köksleverantörer följer branschregler och även hur branschregler följs ute på byggplats samt hela processen från leverantör till slutkund har studerats och förslag till åtgärder har redovisats. Målet med studien är att öka medvetenhet kring problem med vattenskador i kök och syftet är att ta fram underlag för vattensäkra kök. Vid uppkomst av vattenskada kan flera problem uppstå. Mögel och bakterier kan börja växa vilket påverkar människans hälsa, samt att dyra kostnader kan uppstå vid renovering och sanering. Dagens kök kräver fler vattenanslutna apparater och trots detta krävs inga höjda krav på vattensäkerhet. Lösningar som finns idag på hur man skyddar köket har studerats och de olika lösningarna har utvärderats och även alternativa lösningar tagits upp.

Uppsatsen är en fallstudie utförd på uppdrag av Arla ostmejeri i Kalmar med syfte att undersöka om en minskning av den höga vattenförbrukningen på anläggningen är genomförbar. För att svara på studiens frågeställning har samtal med systemtekniskt kunnig personal på mejeriet tillsammans med egen efterforskning och studiebesök utförts. Fokus har lagts på att undersöka möjligheten att öka användningen av biprodukten produktkondensat som vattenresurs, vilket redan används till en nyttjandegrad upp till ca 50%. Ökningen är tänkt att ske bland annat genom att använda produktkondensatet i ostrecepten vilket gör att kondensatet måste vara fritt från bakterier och orenheter. Tanken är att det ska uppnås med hjälp av avancerad filterteknik, så som omvänd osmos och ultrafiltrering. Även undersökning kring fullständig vattenåterföring genom total vattenrening har undersökts som alternativ, det visade sig vara ett kostsamt projekt med behov av större utbyggnader. Arbetet är aktuellt då många kommuner i Sverige kämpar med att hålla vattenförsörjning till invånare och industrier under särskilt torra somrar. / This is a case study commissioned by Arla cheese dairy in Kalmar, Sweden, with the purpose to examine if a decrease of the high water consumption on the dairy is possible. To answer the question formulation of the study dialogues with experienced personnel of the dairy together with research and visit at an adjacent water treatment plant. The research has focused on the possibility to increase the use of the bi product ”product condensate” as a water resource, which is used up to 50% today. The increase is supposed to be achieved with the use of product condensate in the cheese recipes which means that the condensate needs to be free from bacteria and impurities. To reach this cleanliness of the water advanced filter technique like reversed osmosis and ultrafiltration must be used. Total water recirculation with no water discharge in the factory was examined but it showed to be an expensive project with the need of big investments.This study is important today since a lot of areas in Sweden is struggling with high water consumption, especially warm and dry summers.

The purpose of my investigation is to shed light on why people chose to settle in a specific location during the Bronze Age, in this instance Lund municipality. I have restricted my investigation to eight settlements as these are the ones that have written sources. Many Bronze Age settlements are situated by the sea, although not the 8 I have highlighted in my investigation. The settlements in Lund municipality were therefore not dependent on the sea for their livelihood or transport routes. The selected source material includes written sources in the form of archaeological reports, course books and dissertations.        My investigation reveals significant similarities in the factors determining the choice of settlement. The theories to be tested were the key factors I have set out as probable reasons for settling here. The settlers came to be dependent on having access to water and fertile soil as well as shelter from the wind. Almost without exception, the settlements were close to one another, at most 1.5 kilometres from the nearest neighbour. These clusters suggest cooperation in providing daily food supplies and also indicate a peaceful coexistence. It also seems that areas for socialising have been important. Another common factor is that people chose a settlement that had been previously occupied. The reasons for this may have been twofold: the very favourable conditions and the presence of ancestral graves that people felt the need to visit.