This project presents a cost-benefit analysis for a water and sewage pipeline project in north  Hisingen, Sweden, with a focus on the climate impact of the project. Specifically, the project examines the emissions in carbon dioxide equivalents from the project per invested Swedish krona, using a climate calculation. The results of the analysis provide important information about the cost-benefits of the project, and can be used to guide decision-making regarding pipe network investments in the future. Overall, the project highlights the importance of considering both the financial factor and greenhouse emissions in infrastructure planning and investment. The study analyzes the difference between fossil and bio-based PE-pipes and construction with open excavation and directional drilling. The results of this study gave the following conclusions: The production phase of materials in the construction stage of the life cycle has the biggest impact on the climate in water and sewage construction projects.Switching material from fossil-based to biobased has a bigger positive impact on the emissions than switching construction methods from construction with open excavation to construction with directional drilling in water and sewage construction projects. Of the four cases analyzed in this project, the case with fossil-based PE-pipes and directional drilling has the least amount of invested Swedish krona per ton carbon dioxide reduction. It is possible to reduce costs and decrease emissions simultaneously during the construction phase of a water and sewage project by switching the construction method from open excavation to directional drilling. These findings highlight the importance of considering the environmental impact of  infrastructure projects in decision-making and prioritizing sustainable solutions for future investments. In particular, the results suggest that material choice has a greater impact on emission reduction than construction methods.

Today, information concerning disposition rights in public water areas is not reported in any official register. The reason for this is that the general water area is not included in the property division. Public water area is not owned by anyone and the Legal, Financial and Administrative Services Agency(Kammarkollegiet) has become its representative.The purpose of the master thesis is to investigate and report how disposition rights in public water areas are to be reported in a property register and toexamine Finland’s system för reporting disposition rights in public water areas. The study method takes place with discussions in focus groups and qualitative interviews with experts. The focus groups and interviews were held with officials from the National Land survey of Sweden (Lantmäteriet), National Land Survey of Finland (Lantmäteriverket) and the Swedish Maritime Administration (Sjöfartsverket. Furthermore, the project presents a literature study and illustrates certain problems the entail that disposition rights in public water are not registered. The master thesis examines a brief comparison with the conditions in Finland, where public water is state-owned. The comparison is based on information obtained from interviews with representatives of the Finnish authorities and the results are used to find out if it is appropriate to apply the Finnish system in Sweden. The conclusion of the thesis is that legislation on public water areas is unclear. There is also uncertainty about the ownership of public water areas. The study concludes that it is not possible to define disposition righets in public water areas in legislation because public water is not owned by anyone and does not constitute a property. More research is needed in the subject to get at better system for reporting disposition rights regarding public water areas. The comparison with Finland concluded that Sweden and Finland have similar legislation regarding the property register. The biggest difference between the countries is that in Finland water is generally owned by the state. / Idag redovisas inte information rörande dispositionsrätter i allmänt vattenområde i något officiellt register. Anledningen till det är att allmänt vattenområde inte ingår i fastighetsindelningen. Allmänt vattenområde ägs inte av någon och Kammarkollegiet har blivit dess företrädare. Syftet med examensarbetet är att undersöka och redovisa hur dispositionsrätter i allmänt vattenområde ska redovisas i ett fastighetsregister samt undersöka Finlands system gällande redovisning av dispositionsrätter i allmänt vattenområde. Studiens metod sker med diskussioner i fokusgrupper och kvalitativa intervjuer med experter. Fokusgrupperna och intervjuerna hölls med tjänstepersoner från Lantmäteriet i Sverige, Lantmäteriverket i Finland och Sjöfartsverket. Vidare redovisar examensarbetet en litteraturstudie och åskådliggör vissa problem det medför att dispositionsrätter i allmänt vattenområde inte registerförs. Examensarbetet granskar en kort jämförelse med förhållandena i Finland därallmänt vattenområde är statlig egendom. Jämförelsen bygger på uppgifter inhämtade vid intervjuer med representanter för finska myndigheter ochresultatet används för att utröna i fall det är lämpligt att applicera det finländska systemet i Sverige. Slutsatsen i examensarbetet är att lagstiftning kring allmänt vattenområde är oklar. Oklarhet sker även kring äganderätten till allmänt vattenområde. Studien drar slutsatsen om att det inte går att definiera dispositionsrätter i allmänt vattenområde i lagstiftning för att allmänt vatten inte ägs av någonoch inte utgör en fastighet. Det krävs mer forskning inom ämnet för att få ett bättre system kring redovisning av dispositionsrätter avseende allmänt vattenområde. Jämförelsen med Finland gav slutsats om att Sverige och Finland har en liknande lagstiftning kring fastighetsregistret. Den största skillnaden länderna emellan är att i Finland ägs allmänt vatten av staten.

No description available.

Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka möjligheter ger laborativ undervisning för lågstadieelevers förståelse för vattenmolekylens egenskaper? har åtta artiklar, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling analyserats. I datainsamlingen användes slutligen två databaser: ERIC och Swepub, samt tidsskriften Nordina. Systematiska sökningar skedde utifrån framarbetade söksträngar, inkluderings- och exkluderingskriterier samt enstaka manuella sökningar. Resultatet av litteraturöversikten visar att den laborativa undervisningen ger möjlighet för elever att interagera med varandra. Elever kan i interaktionen med andra lära tillsammans och konstruera kunskap genom praktiska arbetsformer där multimodalitet utnyttjas. Ytterligare ett resultat som framkommit är hur möjligheten till lärande genom den laborativa undervisningen påverkas av lärarens roll. Utifrån detta lyfts vikten av att lärare bör ta i beaktande att kommunikation och stöttning i undervisningen påverkar elevernas lärande och utvecklande av förståelse för vattenmolekylen.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling.

Vi har tittat på hur förstaklasselever lär sig naturvetenskapliga begrepp kring området vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda på elevernas förförståelse, för att sedan observera två lektionstillfällen. Efter dessa intervjuade vi eleverna på nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvändning.Vårt resultat visar att elevernas förförståelse inom området vatten ligger på en vardaglig nivå. Resultatet visar också att läraren använder sig bristfälligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vårt resultat att även eleverna använder sig av begreppen bristfälligt efter undervisningen. Vi har även kommit fram till att brister i det svenska språket kan försvåra förståelsen för och användningen av det naturvetenskapliga språket.

Tungmetallförorenat vatten har ansetts vara ett av de största globala miljöproblemen och att hitta en hållbar miljövänlig lösning är en stor utmaning. Många glasbruk i södra Sverige fortsätter att vara källor för metallföroreningar. Växtbaserade flytande våtmarker (FTW) är en relativ ny och miljövänlig metod för att rena metallförorenade vatten. FTW med hundstarr (Carex nigra) och strandlysing (Lysimachia vulgaris) installerades i Ljungbyån nedströms Orrefors och i Kalmar Dämme i maj och hämtades efter 8 veckor. Halterna av arsenik, bly, kadmium, koppar och zink i växter, ytvatten och sediment analyserades med Inductively coupled sector field mass spectrometry (ICP-SFMS). Halterna av bly (2,42 µg/l), kadmium (0,017 µg/l) och zink (4,93 µg/l) var högre i Ljungbyåns vatten medan högst halter av arsenik (0,77 µg/l) och koppar (9,64 µg/l) fanns i Kalmar Dämme. Ljungbyåns sediment innehöll högre halter av samtliga metaller jämfört med Kalmar Dämme. Strandlysing hade kortare rötter, lägre biomassan och förhöjt förhållande torrvikt: färskvikt i Ljungbyån jämfört med Kalmar Dämme medan tillväxten hos hundstarr inte var negativt påverkad i Ljungbyån. Hundstarr tenderade att ackumulera mer av metallerna med undantag av kadmium i Ljungbyån medan strandlysing tenderade att ackumulera mer av metallerna med undantag av bly i Kalmar Dämme. Nettoackumulering och translokering av kadmium skiljde mellan arterna (27% och 22% för hundstarr jämfört med 7% och 4% för strandlysing) medan nettoackumulering och translokering för bly skiljde mellan vattendragen (76% och 43% för Ljungbyån jämfört med 10% och 12% för Kalmar Dämme). Translokering var störst för den metall som hade högst vattenhalt medan vilken metall som translokerades minst skiljde mellan växterna. Fallstudien indikerar att fytoremediering med flytande våtmarker kan vara ett intressant miljövänligt alternativ för sanering av lokala vattendrag. / Heavy metal contaminated water has been recognised as one of the major global environmental problems and finding a sustainable environmentally friendly solution is a major challenge. Many glassworks in southern Sweden continue to be sources of metal pollution. Plant-based floating treatment wetlands (FTW) are a relatively new and environmentally friendly method to treat metal contaminated water. FTWs with Carex nigra and Lysimachia vulgaris were installed in Ljungbyån downstream of Orrefors glassworks and in Kalmar Dämme in May, 2023 and retrieved after 8 weeks. The concentrations of arsenic, lead, cadmium, copper and zinc in plants, surface water and sediment were analysed by inductively Coupled Plasma Sector field mass spectrometry (ICP-SFMS). The levels of lead (2,42 µg/l), cadmium (0,017 µg/l) and zink (4,93 µg/l) were higher in Ljungbyån, while the highest levels of arsenic (0,77 µg/l) and copper (9,64 µg/l) were found in Kalmar Dämme. Sediment from Ljungbyån contained higher concentrations of all metals compared to Kalmar Dämme.  L. vulgaris had shorter roots, lower biomass and an elevated dry weight: fresh weight ratio in Ljungbyån compared to Kalmar Dämme, while the growth of C. nigra was not negatively affected in Ljungbyån. C. nigra tended to accumulate more of the metals except for cadmium in Ljungbyån, while L. vulgaris tended to accumulate more of the metals except for lead in Kalmar Dämme. Net accumulation and translocation of cadmium differed between species (27% and 22% in C. nigra compared to 7% and 4% in L. vulgaris) whilst net accumulation and translocation of lead differed between sites (76% and 43% in Ljungbyån compared to 10% and 12% in Kalmar Dämme). Translocation was greatest for the metal with the highest water concentration while the least translocated metal differed between plants. The study indicates that phytoremediation with FTW may be an economic and sustainable potential option for the remediation of water bodies in a eco-friendly ways.

Invasiva främmande arter (IFA) har negativa effekter på biologisk mångfald och inhemska ekosystem. Parkslide (Reynoutria japonica Houtt.)  är en svårutrotad IFA som har fått stor spridning i delar av Europa, och även i södra och mellersta Sverige, framförallt i kustområden. Den konkurrerar ut inhemska arter, framför allt genom att begränsa tillgången av ljus och näringsämnen för andra växter. Syftet med denna studie var att undersöka tillväxten hos parkslide med vattentillgång som parameter, för att förstå mer om arten och förutsäga hur förändring av denna abiotiska faktor kan påverka dess framtida spridning. Sex grupper med sticklingar och sex grupper med rhizomer analyserades vid olika bevattningsbehandlingar under 21 dagar, mellan kontrollbehandlingen 0 ml H2O/3e dag till 50 ml H2O/3e dag. Före plantering mättes vikt, längd och antal blad och noterades för sticklingarna - för rhizomer mättes vikt och antal groddögon. Överlevnaden bland sticklingar var 13.3% och bland rhizomer 95.0%. För rhizomerna skilde sig kontrollbehandlingen (0 ml H2O /3:e dag) med en genomsnittlig tillväxt på 3.0 cm signifikant i längdtillväxt från behandlingen med 15 ml H2O /3:e dag med en genomsnittlig tillväxt på 26.3 cm, i övrigt fanns inga signifikanta skillnader i längdtillväxt mellan de andra behandlingarna för rhizomerna. För tillväxt av massa bland rhizomer fanns det en signifikant skillnad mellan kontrollbehandlingen 0 ml H2O /3:e dag (29,4 % viktminskning) och all annan behandling utom 5 ml H2O /3:e dag. Behandlingen med 5 ml H2O /3:e dag hade också en signifikant skillnad mot 40 ml H2O /3:e dag (83,9 % viktökning), som var gruppen med högst viktökning bland rhizomer. Överlevnadsgraden var totalt sett låg för sticklingarna, och alla behandlingar hade 0 % levande sticklingar i slutet av experimentet, förutom behandlingen 25 ml H2O /3:e dag, 40 ml H2O /3:e dag och 50 H2O /3:e dag som hade en överlevnadsgrad på 30, 40 respektive 10 %. Studien visar att parkslide har mycket god förmåga till överlevnad vid varierande tillgång till vatten, då den grupp som inte alls vattnats under perioden var den enda som väsentligen särskilde sig från de andra. På grund av den höga överlevnaden bland rhizomer bör man iaktta stor försiktighet vid förflyttning av jordmassor för att begränsa denna spridningsväg och förebygga framtida nyetablering av parkslide. / Invasive alien species (IAS) have negative effects on biodiversity and native ecosystems. Japanese knotweed (Reynoutria japonica Houtt.) is an IAS that is difficult to eradicate, and it has become widespread in Europe and in the coastal and south-central Sweden. It outcompetes native species primarily by limiting the light and nutrients availability. The aim of this study was to investigate growth of Japanese knotweed under different watering conditions, to understand more about the species and if change of this abiotic factor can impact its future spread. Six groups of shoot cuttings and six groups of rhizomes fragments were planted and analyzed under different watering treatments for 21 days with water amount ranging from 0 ml H2O/3rd day for the control treatment up to 50 ml H2O/3rd day. Before planting, weight, length and number of leaves was measured for the shoot cuttings; for the rhizomes weight and number of sprout nodes was measured. The survival for the shoot cuttings was 13.3% and for the rhizomes 95.0%. For the rhizomes, the control treatment (0 ml H2O/3rd day) with an average of 3.0 cm growth differed significantly in length growth from the treatment with 15 ml H2O/3rd day with an average of 26.3 cm growth. There were no significant differences in length growth between the other rhizome treatments. For the mass growth of rhizomes, there was a significant difference between the control treatment 0 ml H2O/3rd day (29.4% weight loss) and all other treatment except 5 ml H2O/3rd day. The 5 ml H2O/3rd day treatment was also significantly different from the 40 ml H2O/3rd day (83.9% weight gain), which was the group with the highest weight gain. Survival rates were overall low for the shoot cuttings, and all treatments had 0% living shoot cuttings at the end of the experiment, except for the treatment of 25 ml H2O/3rd day, 40 ml H2O /3rd day and 50 ml H2O/3rd that had a survival rate of 30%, 40%, 10% respectively. The study shows that Japanese knotweed has a very good ability to survive with varying access to water, as the group that was not watered at all during the period was the only that essentially differed from the others. The high survival of the rhizomes calls for caution when moving soil masses in order to prevent further spread of the Japanese knotweed.

Vid skapandet av Folkets hus i Sandviken var det viktigt för mig att utgå från behovet av mötesplatser och att göra vattnet tillgängligt för alla boende och besökande i området. Ångbåtsbryggan som Sandviken i sin tid växte fram utifrån fick bli utgångspunkt och en rektangulär mötesplats som sträcker sig ut i vattnet blev skapad med inramningen av sex huskroppar. Gestaltningen är utarbetad med inspiration från de gamla tegelbruken som fanns här tidigare, men även den fragmentariska bebyggelse som härskar i Sandviken på grund av den begränsande detaljplanen. Det var även viktigt för mig att inte skapa en för stor byggnad som skulle ta över det pittoreska utseendet på platsen, istället ville jag skapa möjlighet för besökarna att själva kunna använda vissa funktioner utan att huset är bemannat. Platsen mellan byggnaderna delas av den passerande bilvägen och bildar två torg för bygden att samlas kring och tillgängliggör och skapar på så sätt ett Sandviken där fler är välkomna. / When creating the community house in Sandviken, it was important for me to start from the need of places to meet and to make the water available to all residents and visitors in the area. The steamboat pier, that Sandviken in its time was founded out from, became the starting point for the project and a rectangular meeting place that extends into the water was created with the framing of six house bodies. The design is made with inspiration from the old brickworks that existed in the region before, but also the fragmentary buildings that rule in Sandviken due to the restrictive detailed plan. It was also important for me not to create an oversized building that would take over the picturesque appearance of the place, instead I wanted to create the opportunity for visitors to be able to use certain functions themselves without the house being staffed. The space between the buildings is divided by the passing car road and forms two squares for the neighborhood to gather around and makes accessible and thus creates a Sandviken where more people are welcome.

With a strong demand for aquatic products, seaweed is a promising application in a wide range of areas, such as food, medicine and energy. Kenya is seen as a country with great potential of expanding its seaweed industry, and by inspiration from the widespread production of algaes at Zanzibar, improvements and adaptations can be made to fit Kenya. One of the places with proper environmental conditions is Shimoni, situated in the south coast of Kenya, and the purpose of this report is to assist on the expansion of seaweed farming in Shimoni, by assessing the possibilities of deep-water cultivations at site, and mediate strengths, weaknesses, opportunities and threats with the technique. In addition, another purpose is also to map out important stakeholders for starting up and expanding the system. The methods SWOT-analysis and stakeholder mapping have been carried out by literature studies and interviews with local scientists. Results have shown that deep-water techniques are less demanding on the environment than cultivations in the intertidal area and may support the local environment if proper conditions are provided for. Seaweed cultivations have large potential as an additional livelihood opportunity in coastal communities, given that adjustments to changes in market prices and environmental conditions can be met. However, deep water methods require larger initial costs than the ones carried out in the intertidal, hence political and technical support may be crucial for launching the system. These processes may be implemented iteratively as business opportunities arise. In conclusion, field research covering non-expected local aspects is further recommended. / Den globala efterfrågan av havsbaserade produkter ökar, och tycks inte mattas av. Algindustrin ses som ett lovande område att kunna bemöta detta behov på grund av sitt breda användningsområde. Mat, medicin och energi är bara några exempel på vad råvaran kan användas till. Kenya ses som ett land med stor potential att expandera sin nuvarande algindustri. Med inspiration av den närliggande storproducenten Zanzibar kan förbättringar och anpassningar göras för att passa in i Kenya. Ett område med bra miljöförutsättningar är Shimoni, beläget i södra Kenya, vilket är området denna rapport fokuserar på. Syftet med rapporten är att utvärdera möjligheterna för att utvidga algodlingar i området genom att studera potentialen hos djupvattenodling. Detta genom att analysera styrkor, svagheter, möjligheter och hot med den specifika tekniken. Syftet är vidare att kartlägga viktiga aktörer som kan ha betydelse vid en uppstart och expandering av odlingarna. Metoderna SWOT-analys och aktörskartläggning har gjorts med litteraturstudier och intervjuer med lokala forskare, som grund. Resultat har visat att djupvattentekniker är mindre påfrestande på miljön än odlingar belägna närmare strandkanten, och kan vara uppbyggande för den lokala miljön om rätt tekniker används. Algodling har en stor potential som en kompletterande sysselsättning i kustområden, om marknadspriset på råvaran höjs och att en viss miljöstandard upprätthålls. Dock så kräver djupvattenodlingar större initiala kostnader än tekniker som placeras vid lägre vattenstånd, vilket gör att politiskt och tekniskt stöd är avgörande för en möjlig uppbyggnad. Detta kan ske stegvis i takt med att nya affärsmöjligheter uppdagas. Slutligen rekommenderas fältstudier för att studera lokala aspekter som kan förekomma, vilka skiljer sig från litteraturen.