Spelling suggestions: "subject:"vattenförbrukning"" "subject:"bottenförbrukning""
1 |
Resursanvändning vid snötillverkning : En jämförelse av energi- och vattenförbrukningen vid snötillverkning med olika snökanonerEriksson, Emelie January 2015 (has links)
Artificial snow resists wind, water and temperature changes better than natural snow and is increasingly used as a complement when natural snow is not enough. In snowmaking, water and energy resources are needed which are limited by the costs as well as regulations depending on where production takes place. Large quantities of water are often retrieved from lakes and then distributed over a concentrated area which disturb nearby ecosystems. Östersund ski stadium has since 2008 been storing artificial snow during summer in order to put it out early in the season, and offer both amateurs and professionals a training and competition venue from 1 November each year. With scarce resources of snow, the professional races have been possible to carry through, while exercising amateurs have been down prioritized with a delayed opening. The study's main purpose has been to investigate whether a change to another snowmaking model could improve the efficiency of snow production, especially considering that the average temperature in Jämtland is expected to increase, and therefore also increasing the use of resources. The snowmaking machine models studied has been Areco Super Snow and SMI Super Puma, both of which are fan driven snow guns powered with a total output of about 24 kW. The result shows that the snow gun SMI Super Puma can increase the efficiency of snow production, thereby reducing water and energy consumption at the ski stadium. This opens possibilities for more snow to be stored and therefore enable the objective of offering cross country trails early in the season. However, the water and energy consumption in the current state is not assessed to be particularly large in comparison to Östersund municipality's total production of drinking water and energy consumption during the winter months of December to March and the stored snow piles are not considered an environmental problem.
|
2 |
Åtgärder mot vattenbrist : En studie med två scenarios för Ölands framtida vattenanvändningMalygin, Nikita January 2021 (has links)
Vatten har stor betydelse för att samhället ska vara funktionellt. Sverige har alltid haft en god vattentillgång i jämförelse med de flesta andra länderna i världen. Däremot finns det områden i Sverige som har en sämre vattentillgång och förutsättningar till att förse samhället med en tillräcklig mängd vatten. Öland är ett av de mest vattenbristdrabbade områdena i Sverige. Ölands geografiska placering resulterar i en låg nederbördsmängd och den geologiska förutsättningen att ansamla och lagra vatten är dålig. Detta har resulterat i att Öland drabbats av återkommande vattenbrister varje år under den varma sommarhalvårsperioden. Ölands kommuner, Borgholm och Mörbylånga har fram till idag genomfört och planerat en del åtgärder för att minska vattenbristsproblematiken. Men frågan kvarstår om de utförda och planerade åtgärderna är tillräckliga. Det finns förutsättningar till att vidta fler åtgärder som kan bidra till en bättre vattensituation för Öland. Trender visar att vattenförbrukningen kommer att öka och därmed finns ett större behov att öka kapaciteten till att bereda dricksvatten. Ett ökat behov ställer därför nya krav på Ölands kommuner att säkra vattenförsörjning i framtiden. Därför är det viktigt att ta reda på vilka åtgärder som kan genomföras för att minska vattenproblematiken på Öland i framtiden. I denna uppsats beskrivs två scenarion. Det första scenariot beskriver åtgärder som kommunerna Borgholm och Mörbylånga vidtagit fram tills idag och utvecklar vidare de åtgärderna i framtiden. Det andra scenariot beskriver nya förslag och fler åtgärder för att motverka vattenbristen. De båda scenariona har gemensamt att beskriva hur vattensituationen ser ut vid året 2100 och vilka åtgärder som genomförts för att komma i bukt med vattenproblematiken. Som resultat presenteras en kombination av åtgärder som bidrar till bättre vattenhushållning på Öland. Klimatförändringar och befolkningstillväxt är de allra största bidragande faktorerna till att tillgången på dricksvatten kommer försämras i framtiden på Öland. Studien visar att åtgärder som är implementerade och är planerade att implementeras i framtiden av kommunerna på Öland räcker bra för att täcka framtida behov av dricksvatten. Dessutom ger studie exempel på fler åtgärder som kan implementeras för att förbättra vattensituationen på Öland i framtiden.
|
3 |
Förslag på innovativa VA-lösningar till HemfosaGuðnason, Ísak, Bizet, Alicia, Krögerström, Axel, Johansson, Linus, Lidström, Ellen, Gunnarsson, Matilda January 2019 (has links)
Denna rapport avhandlar olika vatten- och avloppslösningar vid en eventuell exploatering av samhället Hemfosa i Haninge kommun. Hemfosa är idag hem till ungefär hundra personer och är inte anslutet till den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen. För att vara förberedda på den förväntade befolkningsökningen i Sverige gav regeringen i september 2017 ett förslag på exploatering av nio olika områden där Hemfosa var ett av dem. Året därpå skrev Haninge kommun under en avsiktsförklaring för byggnation av 12 000 nya bostäder, som kan komma att bli hem för 30 000 personer, fram till år 2050. Det finns många olika vatten- och avloppslösningar, förkortat till VA-lösningar, som har olika fördelar, nackdelar och mervärden. Dessa jämfördes med varandra och en sammanställning av olika möjliga kombinationer gjordes. Rapporten fokuserar främst på en minskad vattenförbrukning men tar också upp andra relevanta parametrar såsom nyttjande av näringsämnen och minskad energiförbrukning i samhället. Förslag på både gammal och ny teknik samt lösningar på tekniska problem avhandlas med fokus på ett hållbart samhälle. En kombination av flera olika lösningar är att föredra.
|
4 |
Spillvattenvärmeväxlare – Examensarbete / Wastewater Heat Exchangers – Master thesisEhrnholm, Charlotta, Khaddam, Hicham January 2021 (has links)
Rapporten behandlar spillvattenvärmeväxlare med exempel på produkter på marknaden, resultat på tidigare installationer, lämplighet av installation med olika vattenförbrukning och ett räkneexempel baserat på en verklig byggnad med bestämd vattenförbrukning, med syftet att sprida kunskap om växlarna. Informationen har samlats genom möten med leverantörer samt webbinformation, litteraturstudie samt genom både egna beräkningar och kalkyler genomförda av Evertherm på en exempelbyggnad från AB Bostäder som visade intresse för systemet. Det finns ett antal olika produkter på marknaden. Befintliga exempel har haft varierande effekt och på flera exempel angavs inte vilken växlare som använts. För lönsamhetskalkylerna av AB Bostäders byggnad som har vattenförbrukning på ca 19 000 𝑚3/å𝑟, beräknades energibesparing 391 MWh/år och vinstöverskott 1,1 Mkr med nuvärdesmetoden samt 1,8 Mkr med direktavkastningsmetoden. / The report deals with wastewater heat exchangers with examples of products on the market, results on previous installations, suitability of installation with different water consumption and a calculation example based on a real building with a specific water consumption, with the aim of disseminating knowledge about the exchangers. The information has been collected through meetings with suppliers as well as web information, literature study and through both own calculations and calculations carried out by Evertherm on an example building from AB Bostäder that showed interest in the system. There are several different products on the market. Existing examples have had varying effects, and in several of the examples, it was not stated which exchanger was used. For the profitability calculations of AB Bostäder's building, which has a water consumption of approximately 19,000 𝑚3/𝑦𝑒𝑎𝑟, energy savings of 391 MWh / year and a net present value, (NPV) SEK 1.1 million was calculated with the present value method and SEK 1.8 million with the direct return method.
|
5 |
Vattenförbrukningen på Storsudret : en modellering av ett begränsat områdes vattenförbrukning och dess årsvariationer / The water consumption at Storsudret : a modeling of a definied area's water consumption and its annual variationsSöderberg, Rebecka, Hermansson, Linnea January 2018 (has links)
Syftet med detta arbetet är att skapa en förståelse kring vattenförbrukningen på Storsudret, som är beläget på Gotland, samt hur den varierar över året. Detta för att kunna planera för en framtida hållbar vattenförsörjning i ett område där vattenbrist periodvis hotar och klimatförändringar förväntas ge betydande konsekvenser. Genom framtagning av en modell som beräknar vattenförbrukning för fyra kategorier har den totala årsförbrukningen på Storsudret sammanställts. Vattenförbrukningen kan användas som riktlinje vid dimensionering av grundvattendammar som planeras i området för att stärka lagringen av grundvatten. Modellen är skapad i programmet Excel och kategorierna består av hushåll, djurhållning, bevattning och service. Modellen innehåller ett antal parametrar som anges för de olika kategorierna samt vilka månader som antas tillhöra låg-, medel- och högsäsong. Vattenförbrukningen för respektive kategori räknas ut i kubikmeter per månad och år och redovisas i en sammanställning över året. Utöver vattenförbrukningen i dagsläget har två scenarier tagits fram och studerats där Scenario 1 är baserat på strålningsdrivningsscenariot RCP 8.5, framtaget av FN:s Klimatpanel för att bilda en uppfattning om framtidens klimat vid fortsatt höga utsläpp, samt Scenario 2 som är baserat på hur mycket åkermark som bevattnas. Sammanställningen av vattenförbrukningen för Storsudret framgick till ett värde på 407 000 kubikmeter per år och visade på en kraftig variation över året där vattenförbrukningen var som högst under sommarmånaderna. För vattenförbrukningen i dagsläget antogs att tio procent av Storsudrets åkerareal bevattnas vilket gav det överlägset största bidraget till vattenförbrukningen. I Scenario 2.1 beräknades årsförbrukningen utan bevattning vilken resulterade i 187 000 kubikmeter. Scenario 2.2 innebar full bevattning och resulterade i en mycket stor total årsförbrukning på 2,4 miljoner kubikmeter vatten. Scenario 1 resulterade i en vattenförbrukning på 611 000 kubikmeter per år och 199 000 kubikmeter exklusive bevattning. Klimatförändringarnas förväntade effekter på vattenförbrukningen bör beaktas vid planering för en framtida hållbar vattenförsörjning. Vid dimensionering av grundvattendammar är det rimligt att bortse från bevattning förutsatt att bevattningen även fortsättningsvis sker genom bevattningsdammar och att kapacitet för detta finns. / The purpose of this work is to create a better knowledge of the water consumption at Storsudret, which is located on the island of Gotland, and how it varies over the year. This to be able to plan for a future sustainable water consumption in an area where water shortage periodically is threatening and climate changes are expected to have significant consequences. By creating a model which calculates the water consumption for four categories, the total annual consumption at Storsudret has been compiled. The total water consumption can be used as a guideline when dimensioning the groundwater dams that are planned in the area to reinforce the magazines of groundwater. The model is created in the program Excel and the categories consists of household, animal husbandry, irrigation and service. The model contains a number of parameters which is entered for the different categories and which months that belongs to off-season, mean season and peak season. The water consumption for each category is calculated in cubic meters per month and year and is presented in a compilation over the year. In addition to the water consumption at present, two scenarios have been developed and studied where Scenario 1 is based on the Representative Concentration Pathway RCP 8.5, developed by the Intergovermental Panel on Climate Change to form an opinion about the future climate if continuing a high rise of emission, and Scenario 2 is based on how much of the cropland is being irrigated. The compilation of the water consumption at Storsudret resulted in a value of 407 000 cubic meters a year och showed a strong variation over the year, where the water consumption was at its highest during the summer months. When calculating the water consumption at present, an irrigation of ten percent of the cropland was assumed which represented the biggest addition to the water consumption. In Scenario 2.1 the total water consumption for a year was calculated without any irrigation and resulted in 187 000 cubic meters. In Scenario 2.2 the irrigation was at full-scale (when calculating the water consumption for a year) and resulted in a very large total annual consumption at 2,4 million cubic meters of water. Scenario 1 resulted in a water consumption of 611 00 cubic meters a year and 199 000 cubic meters excluding the irrigation. The climate change’s expected impacts on the water consumption should be taken into account when planning for a future sustainable water supply. It is reasonable to ignore the irrigation when dimensioning the groundwater dams hence most of the irrigation is done with the help of irrigation dams.
|
6 |
Vattenanvändningen i Sveriges flerbostadshus : utifrån tre boendeformer / The water usage in Sweden's apartment buildings : based on three types of housingAl Damiri, Sundus, Karlsson, Anna, Zeru, Rahel January 2021 (has links)
I denna rapport undersöks vattenförbrukningen i svenska flerbostadshus. Sveriges medvetenhet är generellt sett låg när det kommer till vattenförbrukning. Dessutom har vi en ökad problematik med vattenbrist på grund av klimatförändringar. Studien fokuserar på de tre boendeformerna; bostadsrätter, hyresrätter och studentboenden. Vattenförbrukning i dessa typer av lägenheter analyseras och även privatpersoners tankar kring sin egen förbrukning undersöks. För att besvara studiens frågeställningar har flera olika metoder, såsom en litteraturstudie, digitalenkätundersökning och datainsamling kring vattenförbrukningen från de tre olika boendeformerna, använts. En analys av den insamlade data har genomförts, och till sist har även intervjuer med två relevanta företag utförts, för att få en uppfattning om ämnet ur ett företagsperspektiv. Resultaten som framkommit under projektet innefattar bland annat att det finns olika faktorer som påverkar vattenförbrukning i de olika boendeformerna, exempelvis lägenhetsstorlek, betalningssätt och medvetenhet. Det visade sig att den största drivkraften hos privatpersoner till att vilja minska sin vattenförbrukning är en kombination av att vilja uppnå låga kostnader och samtidigt ta hänsyn till miljön. Enligt enkäten som utformats under arbetets gång framkom det att endast 8 % av respondenterna hade insikt i sin vattenförbrukning. En anledning till Sveriges låga medvetenhet när det kommer till vattenförbrukning, kan vara att fyra av tio svenskar inte vet hur de betalar för sitt vatten. Utifrån vår dataanalys har det identifierats att studentlägenheter är den boendeform med lägst vattenförbrukning, samt att hyresrätterna är den boendeform med högst vattenförbrukning. Detta kan bero på att studentlägenheterna generellt sett är de lägenheter med lägst boarea. Utöver detta är oftast dessa lägenheter belägna centralt och närheten av campus. Anledningen till att hyresrätterna har högst vattenförbrukning kan bero på att betalningen för vattnet ingår i hyran och att man då är mindre medveten om sin vattenförbrukning. I fallet för bostadsrätter visade våra resultat att vattenförbrukningen för dessa oftast är högre än hos studentbostäder men lägre än hos hyresrätter. Det finns ett stort intresse när det kommer till smarta-hem funktioner kopplat till vatten. Det största fokuset för en sådan applikation bör vara ekonomin samt perspektiven om vattenbrist. Ett effektivtsätt för att kunna öka medvetenheten hos privatpersoner är genom att använda sig av gamification i en smarta-hem app. / This report examines the water consumption in Swedish apartment buildings. Sweden generally has a low level of awareness when it comes to water consumption. In addition, we have an increased problem with water shortages due to climate change. This study focuses on three forms of housing, condominiums, tenancies and student housing. The water consumption in these types of apartments is analyzed and the thoughts of individuals’ water consumption are examined. To answer the study's questions, several different methods have been used such as literature study, a digital survey and a collection of data on water consumption from the three different forms of housing. An analysis of the collected data has been carried out, and finally, to get an insight of the subject from a company's perspective, interviews were conducted with two relevant companies. The results in this study shows that there are various factors that affect water consumption in the various forms of housing, such as size of apartment, payment method and awareness. The biggest driving force for reducing the water consumption among private individuals is a combination of achieving low costs and environmental considerations. According to the survey designed during the course of work, it emerged that only 8 % of the respondents had insight into their water consumption. One reason behind Sweden's low awareness when it comes to water consumption may be that four outof ten Swedes do not know how they pay for their water.Based on our data analysis, it has been identified that student apartments are the form of housing withthe lowest water consumption, and that rental apartments are the form of housing with the highest water consumption. This may be because the student apartments are generally the apartments with the lowest living area. In addition to this, these apartments are often located centrally and close to the campus. The reason why the tenancies have the highest water consumption may be due to the fact that the payment for the water is included in the rent and that you are then less aware of your water consumption. In the case of condominiums, our results showed that the water consumption for these is often higher than in student housing but lower than in rental apartments. There is a great interest in smart-home features connected to water. The biggest focus for such an application should be the economy and how to minimize the risk of water shortages. An effective way to increase the awareness among private individuals is by using gamification in a smart-home app.
|
7 |
Elevers föreställningar och kunskap om sopåtervinning, vatten - och elanvändningGustavsson, Mats, Lundqvist, Stefan January 2008 (has links)
Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever iskolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmarebestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns ihemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras.I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att elevernahar vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna ihemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig omvar under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder ochdärifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilkabesparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutandeinskränkningar.
|
8 |
Co-Living och beteenderelaterad resursförbrukningBaltiswiler, Anund, Vera, Mirella January 2022 (has links)
En stark motivering till omställning från icke-förnybar till förnybar energi är ökningen av elförbrukning i världen, med målet att minska klimatpåverkan. Denna elförbrukning förväntas stiga från dagens 140 TWh till 190 TWh år 2045 i Sverige. I och med detta etableras nu konceptet Co-Living på den svenska bostadsmarknaden vilket innebär att människor delar på hemmet. I denna studie undersöktes en testbädd på KTH Live-In Lab där olika bostadskonfigurationer har granskats, där den första konfigurationen var singelboenden och den sista är Co-Living. Syftet med studien var att undersöka de boendes beteendeförändringar med avseende på resursförbrukning i hemmet och undersöka om det gick att se en skillnad mellan konfigurationerna. Resurserna som undersöktes var el och vatten. Studien utfördes genom att undersöka data för el- och varmvattenförbrukning samt aktiveringar och användningstid för dusch och tvättställ. Mätperioderna var på tre månader och innefattade fyra boenden i varje konfiguration. Resultatet visar en ökning i Co-Living, av elförbrukning per person på cirka 12,5% under 2021. Vattenförbrukningen per person visade en ökning på ca 56%. Det gick även att se att antalet aktiveringar, per person, för dusch och tvättställ steg med 41%. Sist i resultatet steg användningstiden, per person, för dusch och tvättställ med 132%. Slutsatsen av studien visar en märkbar ökning av resursförbrukning hos boenden i det studerade Co-Living jämfört med singelboenden. Men det finns en osäkerhet om denna förändring var på grund av Co-Living då exempelvis Covid-19 har visat sig kunna ha stor påverkan på resultatet. / One of the strong reasons for converting to renewable energy sources is the increasing amount of resource usage, with the goal to reduce the climate impact of it. The electricity usage is expected to rise from today’s 140 TWh to 190 TWh until year 2045 in Sweden. With this, the concept of Co-Living is now being established on the housing market. The concept is based on people sharing an accommodation. In this study, obtained data from a testbed called Live-In Lab was investigated. The data is obtained from different building configurations of accommodations, where the first one is single households and the last one is Co-Living. The purpose of this study was to examine the resident’s behavioral changes that affected the resource usage, to see if there were differences between the different configurations. The examined resources were electricity and water. The study was conducted by examining data for electricity and water usage, also usage time and activations for shower and basin. Data was collected for periods of three months and there were four tenants in each configuration. The results show that the usage, per person, of electricity increased by 12,5%, and water by 56% in 2021. Noticeable was also that the number of activations, per person, for shower and basin increased by 41%. Lastly the usage time for shower and basin increased by 132% per person. The conclusion for this study is that there is a noticeable increase of resource usage in the investigated Co-Living, comparing with single households. But there is a great uncertainty regarding Co-Living being the main reason for this difference, as Covid-19, for example, also has had a strong impact on resource usage.
|
9 |
Saltvatteninträngning i bergborrade brunnar : En undersökning på Tynningö i Stockholms skärgård / Saltwater intrusion in drilled wells : A study on the island Tynningö in the Stockholm archipelagoSöderholm, Malin January 2015 (has links)
Groundwater is often the most important source of drinking water. In recent decades, the environmental threats to this resource have increased dramatically, because of pollution, over usage and disturbed water balances. Climate change will affect the groundwater in coastal areas by sea-level rise and changes in precipitation and temperature. If seasonal variations in groundwater recharge and groundwater reservoirs changes it could lead to problems for drinking water supplies. In coastal areas and archipelagos, there is a general lack of groundwater because of thin soil covers and limited storage capacities within the bedrock aquifers. When water abstraction in a well is too large in relation to the formation of groundwater the area can be affected by saltwater intrusion. More people are settling permanently in former summer-house areas, which mean higher pressure on groundwater as a drinking water resource. This development is under way on the island Tynningö in the Stockholm archipelago. Saltwater intrusion in wells has been investigated in collaboration with Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH). The aim was to find out how many of the wells that have enhanced chloride concentrations (≥50 mg/l) and how different parameters affect the concentrations. The study is limited to houses where people live permanently. Water samples from 67 wells have been analyzed for chloride concentrations. Parameters that may affect the risk of saltwater intrusion, for example how deep the well is and its distance to the shoreline, are used to interpret the measured chloride concentrations. A comparison with previous chloride measurements is also made to evaluate how the problem has changed over time. Furthermore, measures to reduce water consumption and possibilities for the municipality to prevent problems with saltwater intrusion are discussed. The results show that 24 % of the wells have an enhanced chloride concentration (≥50 mg/l), which is in harmony with results from earlier studies in Tynningö and similar areas. This survey was conducted during winter; chloride concentrations in summer may therefore be higher. The result shows that all the investigated parameters have an influence on the chloride concentrations. Wells with enhanced chloride concentrations are slightly deeper, older, lower in the terrain, closer to the shoreline and the well bottom is located deeper below sea level. The number of people using the well also affects the risk of saltwater intrusion. / Grundvatten utgör ofta den viktigaste källan till dricksvatten. De senaste årtiondena har miljöhoten mot denna resurs ökat kraftigt till följd av föroreningar, överutnyttjande och rubbad vattenbalans. Klimatförändringarna kommer att påverka grundvattnet i kustområden genom havsnivåhöjning och förändrad nederbörd och temperatur. Om grundvattenbildningen och grundvattenmagasinens årstidsvariationer förändras kan det leda till problem för den enskilda dricksvattenförsörjningen. I kust- och skärgårdsområden råder det i allmänhet brist på grundvatten på grund av tunna jordtäcken och små lagringsmöjligheter i berggrunden. När vattenuttaget i en brunn blir för stort i förhållande till nybildningen av grundvatten kan området drabbas av saltvatteninträngning. I många tidigare fritidshusområden bosätter sig fler permanent, vilket innebär ett större tryck på grundvattnet. På Tynningö i Stockholms skärgård pågår en sådan utveckling och saltvatteninträngning i enskilda brunnar har därför undersökts i samarbete med Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH). Syftet har varit att ta reda på hur många av brunnarna som har förhöjda kloridhalter (≥50 mg/l) samt hur olika parametrar påverkar kloridhalten. Undersökningen är avgränsad till permanentboenden och vattenprover från 67 brunnar har analyserats för klorid. Parametrar som kan påverka risken för saltvatteninträngning, t.ex. brunnens djup och dess avstånd till strandlinjen, har sedan använts för att analysera de uppmätta kloridhalterna. En jämförelse med tidigare kloridmätningar har även gjorts för att utvärdera hur problemet har förändrats över tid. Vidare har åtgärder för att minska vattenförbrukningen samt kommunens möjligheter att förebygga problem med saltvatteninträngning diskuterats. Resultatet visar att 24 % av brunnarna har en förhöjd kloridhalt (≥50 mg/l), vilket stämmer överrens med resultat från tidigare undersökningar på Tynningö och i liknande områden. Denna undersökning genomfördes under vintern. Eftersom kloridhalten påverkas av årstid kan kloridhalterna sommartid komma att bli högre. Resultatet visar att samtliga undersökta parametrar har en påverkan på kloridhalten. Brunnar med förhöjda kloridhalter är något djupare, äldre, ligger lägre i terrängen och närmare stranden och brunnsbottens nivå ligger djupare under havsnivån. Även antal personer som använder brunnen påverkar risken för saltvatteninträngning.
|
10 |
Dimensionerande vattenförbrukning och dess variationer / Design water demand and its variationsAbdu, Mohammed, Ullén, Philip January 2014 (has links)
I Sverige användes det år 2010 ca 907 miljoner kubikmeter dricksvatten från kommunala uttag. Allt detta vatten måste kunna transporteras, vilket görs genom vattenledningar. För att dimensionera dessa krävs att man vet hur mycket vatten som skall distribueras och hur det varierar bl.a. beroende på när under dygnet, veckan och året som uttag sker. Vid dagens tillvägagångssätt för dimensionering av vattenledningar till nya områden använder man bland annat typexempel på förbrukningsvariationer under dygnet för ett liknande område. Dessutom används erfarenhetsbaserade värden på maxtim- och maxdygnsfaktorer. Dagens dimensioneringsätt har ej kunnat säkerställas på grund av otillräcklig och bristfälligt detaljerad data över förbrukningsmängd. Syftet med detta arbete är att säkerställa eller motbevisa dagens dimensioneringssätt. För att kontrollera dagens dimensioneringssätt har vi använt mätdata från Norrvatten och tagit fram nya dimensioneringsfaktorer. Genom att mäta vattenförbrukningen för 13 kommuner och jämföra mot varandra med hänsyn till invånarantal och fördelning över förbrukarkategorier har vi kunnat få ut olika dimensioneringsfaktorer. Examensarbetet har påvisat ett behov av en uppdatering vad gäller maxtim- och maxdygnsfaktorer. För att vidare studera faktorerna bör ett system införas för att kontrollera hur stor del av vattenförbrukningen som förbrukas av respektive förbrukarkategori på ett mer detaljerat sätt. / In Sweden, 2010, approximately 907 million cubic meters of drinking water was withdrawn from municipalities. All of this water must be transported, which is done through water pipes. To dimension these it requires that we know how much water that is to be distributed and it varies among others depending on the time of the day, week and year that the withdrawals occur. In today’s approach of designing new water pipes, amongst other ways, we use typical examples of consumption variations during the day of a similar area. In addition, arbitrary and experiential values of ‘ratio of peak hour to average day’ and ‘ratio of peak hour to average hour’ are used. Unfortunately today’s way of dimensioning water pipes has not been ensured due to inadequate detailed data on consumption quantity. The main purpose of this study is to confirm or refute today’s way of dimensioning water pipes. To verify this we have with detailed data from Norrvatten been able to see consumption quantity on an hourly basis which helps us assess today’s dimensioning process. By measuring the flow into 13 municipalities and then comparing them against each other regarding population size, distribution over categories of users and more, we have been able to get different dimensioning factors. In this report we can conclude that there is a need to update the factors regarding ‘ratio of peak hour to average day’ and ‘ratio of peak hour to average hour’. In order to further study the dimensioning factors, a system must be developed that can measure the precise consumer flow for different consumer categories on a more detailed level.
|
Page generated in 0.0606 seconds