För att kunna stödja beslutsfattande i kommunala verksamheter kan beslutsstödsystem användas. Slutanvändare som i sin tur använder beslutsstödsystemet i sina dagliga arbetsprocesser har visat sig ge nytta för den kommunala verksamheten. För att öka användningen av beslutsstödsystem bör slutanvändare utbildas samt förstå hur beslutsstödsystem ska integreras i kommunala verksamheter. Därefter kan slutanvändare fatta viktiga beslut som rör t.ex. medborgare, budgetar och skattesatser. Således har utbildningsinsatser visat sig påverka beslutsstödsystems användning och slutanvändares acceptans till systemet. När slutanvändare får möjlighet att vara delaktiga och involverade i utbildningsinsatser av beslutsstödsystem kan användningen av beslutsstödsystemet öka. Studien ger därför ett kunskapsbidrag som beskriver hur utbildningsinsatser kan genomföras för att öka användningen av beslutsstödsystem i kommunala verksamheter. Studien har genomförts med stöd av en litteraturstudie, samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer i en kommunal verksamhet. Syftet var att identifiera på vilka sätt utbildningsinsatser av beslutsstödsystem kan genomföras i kommunala verksamheter, sett till olika slutanvändares inlärningssätt och utbildningsverktyg. Vidare kommer studien ge förslag på hur utbildningsinsatser kan upprättas i kommunal verksamhet, vilket leder oss in på problemformuleringen: Hur kan kommunala verksamheter genomföra utbildningsinsatser för att öka användningen av beslutsstödsystem? Slutsatsen presenterar en identifiering av utbildningsverktyg som kan stödja slutanvändare i deras framtida användning av ett beslutsstödsystem. Identifieringen påvisar att utbildningsinsatser behöver anpassas efter slutanvändare, då individer lär sig på diversifierande sätt. Anpassningar kan göras genom att till exempel variera och erbjudaflera olika utbildningsverktyg, planera utbildningsinsatserna samt att använda sig utav nyckelanvändare. Utbildningsmiljön har dessutom visat sig ha en viss påverkan för attanvändandet ska kunna öka i kommunens olika förvaltningar. Anledningen påpekas vara för att få möjlighet att skapa en familjär atmosfär samt en verklighetstrogen bild av hur systemet ska användas i framtiden.

Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete. Genom den sidan hittade vi Espling och Hällgrens examensarbete där vi fick reda på vilken litteratur de hade använt sig av. Pedagogerna har fått framföra sina åsikter genom intervjuer och enkäter. Resultatet visade att man i förskolorna i huvudsak arbetar med rim och ramsor, musik, drama och rörelse. I förskoleklassen dominerade Bornholmsmodellen, men de använder även lite andra arbetsmetoder som t ex dagböcker, händelseböcker, högläsning och ordkedjor.Vi upptäckte att det är mer samarbete mellan förskoleklass och klass ett, än mellan förskola och förskoleklass, vilket även Hjelte (2005) har kommit fram till. Vi har genom vår studie kommit fram till att samlokalisering har en stor betydelse för hur samarbetet ska fungera mellan verksamheterna.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som håller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen på att den utveckling som det moderna samhället, och med det arbetet, genomgått skapat en förskjutning av ansvar i många verksamheter där den enskilda individen fått ta mer och större ansvar. Samhällets utveckling har även givit att fler kundstyrda verksamheter skapats där individen lätt hamnar i kläm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anställda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestående av temat Ansvar genom handling som genom bekräftelse blir behjälpligt i individens identitetsskapande på arbetsplatsen baserat på de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar på arbetsplatsen.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.</p><p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.</p><p>Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är</p><p>främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning. Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration. Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna. Resultatet av intervjuerna tyder  på att verksamheterna inte lyckades skapa ett forum där familjerna upplevt den helhetssyn man önskat. Familjeterapi handlar om att arbeta med förändring. Min slutsats av resultatet av intervjuerna bör sättas i sitt sammanhang det vill säga i förhållande till de svårigheter som uppstod med implementeringen av projektet och de utmaningar det innebär att leda nätverksmöten. I det här fallet visade det sig att det största motståndet mot förändring fanns på en organisatorisk/verksamhets nivå.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion. Då autentiska samtal är kärnan i CA så samlades det empiriska materialet in med audioinspelning. 16 elever i årskurs 9 ingår i materialet, samt 5 lärare. Audioinspelningarna gjordes under en engelskalektion, en matematiklektion, en svenskalektion, en religionslektion och en kemilektion. Kemilektionen ingår inte i analysen. 300 minuter inspelat material samlades in. Urval gjordes av sekvenser som berörde topikskiften i samtalen. Vissa sekvenser fintranskriberades sedan enligt CA:s konventioner. Genom att analysera talflödet tur för tur kunde topikskiften identifieras. I analysen framkom att både lärare och elever gjorde ’utflykter’ från de övergripande lektionstopikerna. Topikutflykterna kunde vara både lokalt och abstrakt förankrade. Deltagarna genomförde topikskiften genom exempelvis gradvisa ämnesbyten, använde sig av ämnesväxlare, preannonseringar, och ämnesdigressioner. Skolan är en form av institutionell verksamhet vilket gör att deltagarna som ingår i den vet att det finns en övergripande topik som ska avhandlas, den är mer strikt och detta orienterar sig lärarna och eleverna mot. De förhåller sig till de normer och regler som finns, vilket gör att de ibland hålls ansvariga för sina topikutflykter. Samtalen i klassrummet är dynamiska, de växer fram och utvecklas i ett gemensamt arbete mellan lärare och elever och de avslutas också gemensamt.

Denna studies syfte är att försöka skapa en bild av hur dagens fritidslärares yrkesidentitet ser ut och konstrueras utifrån teorin identitet som kollektiv ambition och social konstruktion samt därutöver utifrån tidigare forskning och genomförda kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med sex stycken fritidslärare på olika skolor i Stockholm. Det är den kvalitativa metoden som ligger till grund för insamlandet av data i denna studie. Det finns en viss flexibilitet rörande både intervjufrågorna men också genomförandet av intervjuerna vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2002). Forskare i en kvalitativ studie har som främsta syftet att finna svar på de utformade frågorna man har förberett och analyserar därefter och kategoriserar dessa utifrån funna teman eller mönster, vilket jag har gjort. Många av de intervjuade fritidslärarna uttryckte att styrdokumenten är otydliga och majoriteten av de intervjuade fritidslärarna beskrev att det finns en stor variation av arbetsuppgifter under en arbetsdag. Alltifrån att hjälpa till i klassrummet under morgonen, till att ansvara för olika fritidsaktiviteter på eftermiddagen och servera mellanmål. Fem av sex stycken av de intervjuade ansåg att fritidshemmet kompletterar skolan i störst utsträckning och på bäst sätt den sociala fostran vad gäller elevernas utveckling. Bemötandet från omgivningen (kollegor och föräldrar), menade de intervjuade fritidslärarna, är i allmänhet positivt. Fritidslärares yrkesuppdrag är komplext bland annat på grund av otydlighet i styrdokumenten, begränsad handlingsfrihet och ett ständigt pendlande mellan olika verksamheter. Yrkets identitet konstrueras till stora delar av omgivningen, vilket innebär att fritidslärares identitet ses som en social konstruktion.

Det finns en trend som tyder på ökad användning av prestationsmätning och icke-finansiella prestationsmått. Detta gäller inte bara i traditionella verksamheter utan även i kreativa verksamheter. Men är de prestationsmätningssystem som framtagits för traditionella verksamheter tillämpbara även i kreativa verksamheter där det finns andra premisser? Syftet med studien är därför att beskriva och skapa en bättre förståelse för hur kreativa verksamheter använder sig av prestationsmätning. En kvalitativ ansats har använts och en fallstudie med intervjuer med tre företag inom reklam- och kommunikationsbranschen har genomförts. Studien visade att även kreativa verksamheter använder traditionella prestationsmått och de mest använda var soliditet, debiteringsgrad och beläggningsgrad. Möjliga förklaringar till detta kan vara att företagen saknar digitaliserade system som enkelt samlar in data eller att befintliga prestationsmätningssystem är inte tillämpbara i kreativa verksamheter.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.