Vi lever i en värld där globaliseringen numera är ett faktum och internationell handel är vanligt förekommande även för privatpersoner. Staterna förändras och ekonomierna utvecklassamtidigt som det är blir vanligare för bolag att bedriva verksamheter i flera olika länder. I kontrast till detta har inte alltid nationella och internationella skatteregleringar hängt med i utvecklingen. Resultatet av detta har varit förekomst av aggressiv skatteplanering samt juridiskdubbelbeskattning. För att motverka detta upprättade man bland annat ett modellavtal redan år 1963 i syfte till att bland annat motverka just juridisk dubbelbeskattning. OECD:s modellavtal är till sitt omfång stor med 32 artiklar och tillhörande kommentarer. Tillsammans med 2 kap. 29 § Inkomstskattelagen och artikel 5 i OECD:s modellavtal blir begreppet fast driftställe aktuellt. Begreppet tar sikte på när utländska bolag bedriver näringsverksamhet i Sverige varför verksamheten under vissa omständigheter betraktas som fast driftställe. Resultatet av detta är att det utländska bolaget kan likställas med ett inhemskt bolag, alltså gäller det svenska beskattningsanspråket på det utländska bolaget. Uppställda rekvisit som måste uppfyllas enligt svensk intern internationell reglering för fast driftställe är huvudregeln om kravet på ”en stadigvarande plats affärsverksamhet från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs” med flera delrekvisit. Angiven bestämmelse har sin grund i artikel 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader existerar dock. I anslutning till bestämmelsen om fast driftställe stipuleras det i modellavtalets femte artikel, punkt fyra en rad olika verksamheter som utgör undantag från huvudregeln om fastdriftställe. Den gemensamma utgångspunkten för dessa verksamheter är att fast driftställe inte föreligger även om verksamheterna bedrivs från en stadigvarande plats för affärsverksamheten i Sverige. Dessa verksamheter kallas för förberedande eller biträdande art. Modellavtalet har haft ett starkt inflytande i slutandet av olika skatteavtal mellan Sverige och andra stater. Källvärdet av modellavtalet är därför högt då den är till hjälp vid tolkning och tillämpning av skatteavtal eller i tvister, detta trots att modellavtalet ej är formellt bindande. Tillsammans med den interna internationella regleringen om fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL samt artikel 5 i OECD:s modellavtal och dess kommentarer har tidigare situation om juridisk dubbelbeskattning samt aggressiv skatteplanering motverkats. Rättsläget om vilka omständigheter som krävs för att ett utländskt bolag anses som fast driftställe har tydliggjorts i och med angivna bestämmelser.

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt. Studien visar även att Textilhögskolan bedriver en varumärkesbyggande process som är okordinerad. / <p>The Swedish School of Textiles is an independent part of the University of Borås. The school has a long and genuine history of working with textiles. The Swedish School of Textiles has through its wide range of training courses build a combination of different skills within the entire textile value chain and become a major player.</p><p>The aim of our study is to investigate and interpret how an organization as the one at The Swedish School of Textiles is working with brand management and what its existing brand communicates with its surroundings.</p><p>Sought pressure on most of the The Swedish School of Textiles courses has increased as we adopt it has contributed to increased popularity of the brand. This, we believe also shows that the mark The Swedish School of Textiles offers sought-after training, but the question we ask ourselves, when we read the statistics, are what the brand communicates. Is it enough to be coveted by future students and what the company believes that The Swedish School of Textiles represent? The Swedish School of Textiles should be able to stand out in the amount of textile and fashion courses in Sweden and distinguished by their special qualities and orientations.</p><p>The study focused around the following problem formulations: How should the Swedish School of Textiles work with their brand? What brand communicates The Swedish School of Textiles today with its actual business and its assets? How can the Swedish School of Textile work with their brand, rooted in existing theories of brand management?</p><p>Our study is qualitative and has performed with qualitative interviews with staff, students and other external stakeholders related to the Swedish School of Textiles.</p><p>Some of the results we can see are that the Swedish School of Textiles conducts an un co-prescribe able brand building process. Our study shows that despite disorganized market communication the brand is strongly grounded internally and externally with a clear identity to signal credibility, textile know-how in a creative environment with high ceilings where nothing is impossible.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Different educational and professional backgrounds play important roles in how school librarians prioritize activities in the school library. Whether the school librarian has a background as a teacher or as a librarian, they influence and apprehend the activities of the school library differently. The aim of this thesis is to find out how the school librarian looks at his/her commission. What shifts in priorities can be recognized depending on whether the librarian has training as a teacher or a librarian. This thesis also analyzes how the two different professional backgrounds justify their priorities in the school library. I have used Henri Tajfel’s theory of social identity as a theoretical frame work to analyze my data. My empirical data consists of four qualitative interviews and observations of award winning school librarians with different professional backgrounds; the librarians have all won the Swedish award ‘School Librarian of the Year’. The activities I observed during my field work are presented as categories in my study. I’ve used the American scholar David Loertscher’s taxonomy of school library activities to identify those categories. I then used a didactical approach to better understand the categorical data, asking the questions “What? How? And Why?” Some of my findings recognize differences between the two professional identities. A professional background in teaching tends to stress e.g. grading pupils reading abilities, whereas the trained librarian focuses more on reading for recreational purposes. My findings point out that explicit partisanship plays a major role concerning professional identity, which in the end reflects priorities in school library activities. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun. </p><p>Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan. Relativt tydligt är att det inom skolan finns brister över hur detta arbete sker. Kunskapen kring anmälningsplikt visade sig dock vara större än den kunskap som finns kring sekretessbestämmelserna och det är något som rektorerna är väl medvetna om. De menar dock att det är ett problematiskt område just på grund av att gränsdragningarna mellan vad som bör eller ej bör göras är svåra att dra. De möjligheter som ses i arbetet är chansen att kunna skydda eleverna och hjälpa de barn, och ibland även hela familjen, som har det svårt. Det har även framkommit att i slutändan är arbetet med sekretess och anmälningsplikt nästan alltid något som blir positivt för familjen, även om det kan vara problematisktunder arbetets gång. </p><p>Alla informanterna menar att sekretess och anmälningsplikt är något som är nödvändigt i skolan och större delen av dem är nöjda med de regler som finns. I resultatavsnittet presenteras rektorernas syn på dessa bestämmelser, hur de går tillväga vid tillämpningen av dem och de hinder och möjligheter som kan uppstå i detta arbete.</p>

Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun. Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan. Relativt tydligt är att det inom skolan finns brister över hur detta arbete sker. Kunskapen kring anmälningsplikt visade sig dock vara större än den kunskap som finns kring sekretessbestämmelserna och det är något som rektorerna är väl medvetna om. De menar dock att det är ett problematiskt område just på grund av att gränsdragningarna mellan vad som bör eller ej bör göras är svåra att dra. De möjligheter som ses i arbetet är chansen att kunna skydda eleverna och hjälpa de barn, och ibland även hela familjen, som har det svårt. Det har även framkommit att i slutändan är arbetet med sekretess och anmälningsplikt nästan alltid något som blir positivt för familjen, även om det kan vara problematisktunder arbetets gång. Alla informanterna menar att sekretess och anmälningsplikt är något som är nödvändigt i skolan och större delen av dem är nöjda med de regler som finns. I resultatavsnittet presenteras rektorernas syn på dessa bestämmelser, hur de går tillväga vid tillämpningen av dem och de hinder och möjligheter som kan uppstå i detta arbete.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.

<p> </p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.</p><p> </p>

Title: A study about conditions for leadership in knowledge-intensive firms. Authors: Cecilia Ekström and Niklas Sandberg Keywords: Leadership, knowledge-intensive firm, hierarchies, followers. Background: Leadership is becoming one of our greatest social myths and is considered a total solution for many problems that occur in an organization. The view of leadership is usually from a top-down perspective, which contributes to an often underestimated view of the follower. Just as it is important to understand the leader's view of leadership, it is important to understand how employees view the structure from which the leader derives its legitimacy. The existing conditions in knowledge-intensive firms, such as autonomy, place special demands on the formal leadership. Purpose: The purpose of this study takes an employee perspective, to understand what the conditions are for formal leadership in knowledge-intensive firms. Method: A qualitative research method was used and empirical material was collected through interviews with employees in knowledge-intensive firms. The empirical material was analyzed by the respondents’ mental images which were set against the theoretical framework of the thesis. Conclusions: The conditions for formal leadership in knowledge-intensive firms make it advantageous to have a leader with a withdrawn role. It is about taking advantage of the employees’ cutting edge knowledge of the work and to support and develop the employees. The leader needs to be aware that it is important for employees to be heard and that questioning is a way to develop the organization. The leader also needs to be aware that even employees in knowledge-intensive firms, which seemingly are very independent, need frameworks to relate to that distributes roles and responsibilities. / Titel: En studie om förutsättningar för ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Författare: Cecilia Ekström och Niklas Sandberg Nyckelord: Ledarskap, kunskapsintensiva verksamheter, hierarkier, följare. Bakgrund: Ledarskap håller på att växa till en av vår tids största sociala myter och anses som en helhetslösning för många problem som uppstår i en organisation. Synen på ledarskap utgår oftast ifrån ett uppifrån-och-ner perspektiv vilket bidrar till att följarnas roll ofta undervärderas. På samma sätt som det är viktigt att förstå ledarens syn på ledarskap är det viktigt att förstå hur medarbetarna ser på den struktur varifrån ledaren hämtar sin legitimitet. De förutsättningar som finns i kunskapsintensiva verksamheter, till exempel autonomi, ställer särskilda krav på det formella ledarskapet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom ett medarbetarperspektiv skapa förståelse för vilka förutsättningar som finns för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts och empirimaterialet samlades in genom intervjuer med anställda i kunskapsintensiva verksamheter. Empirimaterialet har analyserats genom att respondenternas mentala bilder har ställts mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: Förutsättningarna för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter gör det fördelaktigt att ledaren har en tillbakadragen roll. Det handlar om att ta vara på medarbetarnas spetskunskaper i arbetet samt stötta och utveckla medarbetarna. Ledaren behöver vara medveten om att det är viktigt för medarbetarna att få komma till tals och att ifrågasättande är ett sätt att utveckla organisationen. Ledaren behöver dessutom vara medveten om att även medarbetare i kunskapsintensiva verksamheter, som till synes är väldigt självständiga behöver ramar att förhålla sig till som är till för att fördela roller och ansvar.

The aim of this thesis is to find out whether there is anycollaboration between libraries and daily activity-centres inScania and how librarians and care staff use literature towardspersons with, for example, intellectual disabilities. Furthermorethe aim is to examine if there are any views on how cooperationbetween the organizations could be developed.The method used is web surveys with mainly open endedquestions sent to both librarians and care workers in dailyactivity-centres.The study shows that most collaboration today is concerned withthe participants in the daily activities performing tasks at thelibraries. Many of the librarians also states that they offer bookdeposits. A few libraries occasionally offers reading aloudactivitiesfor the user group. Most of the daily activity-centres inthe study have groups that visit the library regularly. There seemsto be an interest for closer cooperation but lack of resources isregarded by the librarians as the main obstacle.Regarding the purpose of reading aloud for the user group itseems as if both professional categories see it as dominantly apleasant experience for the participants in the daily activities. Thecare workers also stress aloud reading as pastime and reading as ameans to create community. Librarians too stresses the view ofpastime. An important difference is that reading as a way offinding out facts seems to be much more important to the careworkers while the librarians much stronger press the view ofreading as a form of therapy.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället.