I den här uppsatsen kommer jag förklara med hjälp av kvalitativa intervjuer hur chefer i den offentliga verksamheten motiverar sina anställda. Med hjälp av teorin som behandlar forskning om motivation och andra motivationsfaktorer som till exempel belöningssystem och feedback att visa i analysen vad arbetsledares bästa sätt att motivera sina anställda. Detta kommer sedan avslutas med en slutdiskussion där jag kommer fram till vilka slutsatser somjag kommit fram till. Slutsatsen visar att chefer i de offentliga verksamheterna mycket förlitar sig på humana relationer med sina anställda. Man menade att man har gått ifrån New public management-eran och nu satsar det istället mer på tätare relationer med anställda. De visar även att belöningssystem inte har en stor plats i offentliga verksamheter. Det beror för det första på att man inte har råd med belöningssystem, men även att man tycker det inte leder till ökad motivation. En stor majoritet av cheferna argumenterade istället för feedback och att det är en arbetsledares största verktyg för ökad motivation. / This study is about motivation and how leaders in public management motivate their employees. This essay is mainly done to show what kind of leaders. In this essay I will explain with the help of qualitative interviews how managers in the public sector motivates their employees. With the help of the theory that deals with research on motivation and other motivators such as reward systems and feedback to display in the analysis what the supervisor's the best way to motivate their employees. This will then conclude with a final discussion where I come to the conclusions that I have reached. The conclusion shows that managers in government activities much rely on human relationships with their employees. They argued that it is gone from New Public Management era and are now focusing instead on closer relations with employees. They also show that the reward system does not have a big place in the public sector. It depends firstly on not afford reward system, but also because they think it does not lead to increased motivation. A large majority of the managers argued instead for feedback that there is a supervisor's main tool for increased motivation.

I detta examensarbete är syftet att undersöka svenska verksamheters utmaningar i att uppnå en ISO 27001-certifiering med sitt arbete inom informationssäkerhet. Digitala medier och verktyg är numera en stor del av samhällsviktiga verksamheters tjänster samt operationer och det har bidragit till stora möjligheter såväl som stora sårbarheter. ISO 27001-certifieringar är den standard som ligger till grund för säkerhetsskyddslagen såväl som NIS-direktivet vilket gör att det är en standard som svenska verksamheter kan applicera. Genom bakgrunden ges en inblick i vad informationssäkerhet är och hur det står i relation med cybersäkerhet. Bakgrunden innehåller även en introduktion till den svenska lagstiftningen inom informationssäkerhet såväl som ISO 27001-standarden för att belysa vad svenska verksamheter har att förhålla sig till när det kommer till sitt arbete med informationssäkerhet. I problemformuleringen lyfts de aktuella hoten och myndigheters uttalanden inom informationssäkerhet i Sverige och hur svenska verksamheter brister i dessa. Detta i kombination med den tidigare forskningen om hur utmaningar inom ISO 27001-certifieringar har tagit sitt uttryck för andra verksamheter. Metoden redovisar hur kvalitativa intervjuer använts som verktyg för datainsamling till fallstudien men även hur det tagit sitt uttryck och beskriver processen – från förberedelse till läsbar produkt, vilket är detta examensarbete. I analysen ställs den insamlade datan i relation till tidigare forskning samt aktuella händelser för att se vilka utmaningar svenska verksamheter har för att uppnå en ISO 27001-certifiering. Resultatet baseras på den insamlade datan då det är svenska verksamheters utmaningar som är aktuellt för fallstudien. Det resulterade i fyra utmaningar: motivation, tid och ekonomi, bransch samt komplexitet. Dessa utmaningar och dess bidragande faktorer redovisas i text såväl som figurer. Somliga av dessa utmaningar är utmaningar som lyfts i tidigare forskning, vilket gör att de även kan appliceras som utmaningar för svenska verksamheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion där fallstudiens resultat diskuteras i olika perspektiv – samhälleliga, etiska samt vetenskapliga. Diskussion om val av metod, studiens resultat samt förslag på framtida forskning lyfts, där det diskuteras om hur lagar samt standarder inom informationssäkerhet är svåra att implementera samt förstå och om det ens är möjligt att göra det lättare.

Denna studies syfte är att genom semistrukturerade intervjuer samt deltagarobservationer undersöka vad Nyköpings kommun gör för att främja sina invånares existentiella hälsa utifrån WHO:s definition av vad som är betydelsefullt för en hållbar livsmiljö. Den existentiella hälsodimensionens betydelse är något som oftare uppmärksammas i internationella vetenskapliga studier och då främst genom tre aspekter; fysisk, psykisk och social hälsa. Denna studie vill se hur (1) fysiskt välbefinnande kan nås genom att Nyköpings kommun erbjuder vandringsleder, det (2) psykiska välbefinnandet kan erbjudas av biblioteket i form av litteratur och sagostunder samt det (3) sociala välbefinnandet då Nyköpings kommun bygger sociala broar och låter invånarna mötas i en nyöppnad mötesplats och därigenom känna en känsla av sammanhang, KASAM. Det är svårt att med säkerhet fastställa vilka faktorer som föranleder ökad existentiell hälsa. I denna studie används teorier som undersöker huruvida det finns ett samband mellan människans existentiella hälsa och möjligheten att se sig som en del av ett kretslopp. Genom att se sig själv som en del av alltet samt att korrespondera med agenter och fiktiva personer kan människan underlätta utvecklandet av sociala kontakter. Slutsatsen är att tro, i form av förtröstan, tillit, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan ses som den djupa kärnan i en människa vilket är det grundläggande historieskapande fundament som involverar både det medvetna och det omedvetna i en människas motivation, något som ger grundläggande värderingar och därigenom skapar mening och riktning. Melder (2011), Thurfjell (2020) och Antonovsky (1991) beskriver hur deras informanter vittnar om att sociala kontakter samt kontakten med stillheten i skogen leder till ökad existentiell mening. Som avgränsning ämnar studien inte lyfta det arbete som Region Sörmland gör inom forskningsområdet medicin och psykisk ohälsa utan fokus i denna studie är att se vad Nyköpings kommun gör för att främja den existentiella hälsan och stärka den hos sina medborgare.

Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

<p>En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.</p><p>Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.</p><p>Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag.</p><p>I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.</p>

Background and aim: The number of refugees and unaccompanied children are increasing in Sweden and these people belong to one of the groups that are at higher risk for developing suicidal behavior. At the same time the lack of research on the subject is mentioned several times by different sources. The aim of this study is therefore to investigate suicidal behavior among young refugees between the ages 13 to 18 years in Sweden, from personnel experiences in social services. Method: We have chosen a qualitative approach with seven narrative interviews that each lasted for about one hour and were recorded. The interview guide was semi structured. The respondents in this study consist of one student counselor, workers from two child psychiatry departments and four different residential care homes for unaccompanied children and young persons. Results and conclusions: The respondents had the understanding that young refugees have been through a lot, lost their families and experienced difficult traumas and a tough refuge. The result from the collected data showed that the personnel thought the cause of the suicidal behavior is the long wait during the asylum process, the trauma they have experienced and lack of social networks. Suicidal behaviors among the young refugees were often thoughts and suicide attempts with pills, through self-starving, hanging, or cutting themselves. We have noticed an opinion that a connection between being a refugee and suicide is possible and that a shorter asylum process might help reduce the suicidal behavior among young refugees. / Bakgrund och syfte: Antalet flyktingar och ensamkommande barn ökar i Sverige och dessa människor tillhör en av de grupper som löper större risk att utveckla självmordsbeteende. Samtidigt nämns bristen på forskning inom ämnet av olika källor. Syftet med denna studie är därför att undersöka självmordsbeteende bland unga flyktingar i åldern 13 och 18 år i Sverige, från personals upplevelser i sociala verksamheter. Metod: Vi har valt en kvalitativ ansats med sju narrativa intervjuer, ungefär en timme långa vardera och bandinspelade med diktafon. Intervjuguiden var semistrukturerad. Respondenterna i denna studie utgörs av en kurator, personal från två avdelningar inom barnpsykiatrin (BUP) och fyra olika hem för vård eller boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar. Resultat och slutsatser: Intervjupersonerna hade uppfattningen att unga flyktingar har gått igenom mycket, förlorat sina familjer och erfarit svåra trauman och en besvärlig flykt till Sverige. Resultatet från insamlad data visade att personalen trodde att orsaken till självmordsbeteende är den långa väntan under asylprocessen, det trauma som de har upplevt och brist på socialt nätverk. Självmordsbeteende bland unga flyktingar var ofta tankar och självmordsförsök genom tabletter, självsvält, hängning eller genom att skära sig. Vi har uppmärksammat respondenters åsikter om att en koppling mellan självmord och att vara flykting är möjlig och att en kortare asylprocess kan bidra till att minska självmordsbeteende bland unga flyktingar.

Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women’s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations. The study focuses on highlighting techniques, qualifications, approaches and cooperation partners within organizations working with exposed women. The study has been related to the Swedish Social law, related reports, Motivational Interviewing (MI) and Constructivist counseling. The study shows that the professionals working with exposed women are using the Motivational Interviewing method and have a Constructivist approach. The study also shows that response when meeting exposed women, education, experience, knowledge of exposed women's vulnerability, and knowledge of women's options in the society are important qualifications. Finally the relevance between the conclusions of the study and the profession of educational counseling and career counseling are discussed. / Uppdrag och verksamheter som arbetar med utsatta kvinnor är alltmer vanligt i det svenska samhället. Både myndigheter och ideella organisationer arbetar aktivt för att öka de utsatta kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Arbetet är utformat genom varierande insatser och åtgärder. Studien visar att arbetet med de utsatta kvinnorna sker i samverkan mellan de inblandade parterna. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka de professionella som arbetar med utsatta kvinnor i verksamheter, angående deras arbetsätt. Studien fokuserar på att lyfta fram metoder, kompetenser, förhållningssätt och samarbetspartners inom verksamheter för utsatta kvinnor. Undersökningen har relaterats till Socialtjänstlagen, anknytande rapporter, Motiverande samtal (MI) och den konstruktivistiska vägledningen. Studien visar att intervjupersonerna som arbetar med utsatta kvinnor arbetar utifrån samtalsmetoden MI och har ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Vidare visar studien att bemötande, utbildning, erfarenheter, kunskap om kvinnors utsatthet samt kunskap om kvinnors valmöjligheter är viktiga kompetenser. Avslutningsvis diskuteras slutsatsernas relevans för studie- och yrkesvägledarprofessionen.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt. Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer. Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag. I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka organisationer och volontärer som arbetar eller frivilligt engagerar sig med att hjälpa barn runt om i världen på olika sätt. Jag vill veta vad det är som driver dem i sitt arbete och hur de själva hanterar de tankar och känslor som kan uppstå då de kommer i kontakt med barn som saknar många av de rättigheter som barn enligt svensk lag ska ha rätt till. De valda organisationerna är bara en liten del av det enorma engagemang som finns bland människor som strävar för att alla barn ska få rätt till en god barndom. / The purpose of this bachelor`s thesis was to investigate organizations and volunteers that work or volunteer to help children around the world in different ways. I want to know what it is that drives them in their work and how they handle the thoughts and feelings that may arise when they come into contact with children who lack the rights that children according to Swedish law should have. The chosen organizations are just a small part of the enormous commitment among people who strive for all children to have the right to a good childhood.

The aim of this study is to examine the possibility of identifying any forms of emotional management strategies in social workers who work with battered women. The study focuses on social workers who work within municipal activities and non-profit women's shelters to identify any differences between the different organizations. The study implemented a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect data. Eight social workers participated and were interviewed for the study. The result shows that the work with battered women can be perceived as emotionally stressful. As a result, it is possible to identify emotional management strategies in the emotional labour of the social worker. The respondents agree that collegial support as well as a good working environment are important strategies to deal with the emotions that arise at work. The result also shows strategies such as taking a role in meetings with battered women. The role is partly based on expectations, and partly functions as a protection for the social workers' own feelings. The strategies identified are relatively similar between the organizations. It is thus difficult to draw any conclusions about differences in the emotional management strategies based on the associated organizations.