Personer med funktionsnedsättningar har historiskt mött motstånd gällande rätten att utöva sin sexualitet. Detta är något som har följt med samhället i tiden, likaså motsättningar samt kritik finns än idag. Samtidigt är diskursen kring sexualitet och funktionsnedsättning ett underforskat ämne än idag, specifikt i kontexten Sverige. Det finns internationella regler gällande rättigheterna hos personer med funktionsnedsättningar i form av en FN-konvention. Det saknas dock fortfarande nationella riktlinjer gällande att bemöta och tillgodose de sexuella behoven hos personer med funktionsnedsättningar i socialt arbete. Det saknas även en akademisk förberedelse avseende ämnet funktionsnedsättning och sexualitet för blivande professionella yrkesutövare. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter skildrar sina uppfattningar om de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. Vidare syftar studien till att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter bemöter de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. För att studiens syfte skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Empirin i studien insamlades genom halvstrukturerade intervjuer med sju professionella inom LSS-verksamheter. De professionella tillhörde yrkeskategorierna LSS-handläggare och enhetschefer för LSS-boenden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman: ”Samhällets syn”, ”Ett professionellt förhållningssätt och resonemang”, ”Mycket resurser men ändå inte” och ”Måste ha det i ryggsäcken för att kunna bemöta behoven”. Studien har socialkonstruktionism som en övergripande teoribildning för att förstå det empiriska materialet. Vidare analyserades materialet med hjälp av symbolisk interaktionism, begreppet stigma samt typifieringsscheman som hänger ihop med vår övergripande teoribildning. I resultatet påvisas att de professionella hade ett öppet synsätt till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättningar och såg det som en naturlig del av livet. Flera professionella arbetade för att frågan skulle lyftas ytterligare och ville bekämpa stereotyper. De professionella beskrev dock en samhällssyn som baseras på invalidering, rädsla och fördomar i relation till personer med funktionsnedsättningar. De professionella skildrade en bild av samhällsnormer i relation till sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar. De beskrev att dessa personers sexualitet bör normaliseras i samhället. Beroende på vilken yrkestitel de professionella hade varierade deras resurser till att kunna tillgodose de sexuella behoven. Vissa professionella beskrev begränsningar i resurserna i form av lagstiftning, professionsetik och brist på riktlinjer. De professionella som hade tidigare erfarenheter och kunskaper om funktionsnedsättning och sexualitet hade bättre möjligheter att bemöta klienternas sexuella behov. Alla professionella uttryckte att de saknade kunskaper gällande sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar i sina respektive utbildningar, något som hade kunnat hjälpt dem att bättre förstå samt professionellt bemöta och hantera klienternas sexualitet. Det skulle även återspeglas positivt på interaktionen med klienterna och deras behov.

The aim of this study is to analyze the consequences of the fact that smaller businesses exempted from environmental requirements when starting a new business (in this case limited to car repairs), often are prioritized away in the municipality's environmental supervision due to resource shortage. Some businesses receive a regular supervision, whereas others, with the same type of preconditions, can be left without supervision for several years. The investigated consequences mainly concern whether this results in a risk for an increased environmental impact from the businesses not visited due to lack of supervision. Other factors which are being investigated are whether the requirement for equal treatment under the Administration Act is likely to be jeopardized as a consequence of this situation. Furthermore, if the requirements for supervision provided for in the Environmental Supervision Regulation are at risk of failure to comply. Research on this problem is limited, and therefore necessary because resource shortage in environmental supervision is something that several municipalities in Sweden are facing. Another problem is that there is no guidance from advisory authorities on how these activities should be handled in needs investigations and monitoring plans. The study has been carried out in the form of a case study with delimitation to smaller businesses without trial requirements, operating in Ulricehamn and Tranemo municipalities, which share a common environmental unit. Operational supervision visits have been carried out in eight businesses where no supervision has been carried out for a long time. The results from the businesses have been compared to results from businesses with the same conditions, but where a regular supervision has taken place. The results of the comparison show that the majority of shortcomings were found in those businesses where no regular supervision had been carried out. The highest percentage of deficiencies were found in the categories "self-monitoring control" and "emission to water". The result indicates that there is an increased environmental impact due to the fact that certain types of environmentally hazardous businesses are continuously being prioritized away, which in the long run can lead to the goal of a sustainable development being affected. The result of this study can be used as a tool for municipalities in the processes of prioritizing resources and for the risk assessment that is included in future needs and monitoring plans, as it illustrates the increased environmental impact arising due to the lack of supervision.

Självbestämmande och delaktighet är begrepp som väger tungt i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Begreppen utgör en slags utgångspunkt för de som arbetar runt en brukare. Därmed intog studien ett syfte av att lyfta fram professionellas upplevelser kring framgångsrika strategier i arbetet med dessa begrepp för brukaren. Valet av metod landade i en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer användes. Vi fick in fem respondenter som arbetar på gruppboende, serviceboende samt daglig verksamhet i södra Sverige. Därefter utfördes en tematisk analys av det empiriska materialet där vi fick fram tre huvudteman, med tillhörande underteman. För att analysera vårt material har vi använt oss av Scheffs teori om sociala band, Antonovskys KASAM och Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi. Resultatet visar att olika metoder för att kunna kommunicera, samarbeta mellan olika professionella samt att relationen mellan brukare och professionell är av största vikt för brukaren. De slutsatser som kunde göras efter analysen var vikten av att samtliga huvudteman tillsammans måste få ta plats, det går inte att fokusera på ett av dem, utan alla tre har betydelse för brukarens möjligheter till förverkligandet av att vara huvudpersonen i sitt eget liv.

När offentligheten flyttar in i sociala medier har svenska myndigheter att hantera förändrade villkor för dialogen med samhällets medborgare. I föreliggande uppsats undersöker jag hur sådana villkor formas av diskursiva förhandlingar som äger rum i en myndighets, nämligen Polisens, chattsessioner på Facebook. Närmare bestämt utreder jag hur chattsessionerna fungerar som kommunikativa verksamheter. Sammanlagt analyserar jag åtta trådar ur fem olika chattsessioner, där trådarna representerar olika kommunikativa scenarion. Analysen fokuserar på hur aktörerna gör bruk av konstituenter, närhetspar och adressatpositionering för att förhandla om det diskursiva utrymmet och för att förverkliga sina respektive kommunikativa projekt. Dessutom utreder analysen hur förhandlingarna förhåller sig till respektive kommunikativ verksamhets ramar. Med en konstruktivistisk utgångspunkt hämtar jag alltså analysverktyg från forskningsfält som textanalys, diskursanalys och samtalsanalys. Denna ansats har inte tidigare tillämpats på datormedierad polisdialog. Resultatet visar att aktörerna, polisiära som icke-polisiära, anpassar sitt bruk av kommunikativa medel efter de kommunikativa projekt som de strävar efter att förverkliga. I somliga av de analyserade chattrådarna antar Polisen en traditionell myndighetsroll, medan de i andra trådar uppträder som en aktör bland andra. Myndigheten lyckas visserligen behålla den diskursiva kontrollen över sina chattsessioner, men öppnar samtidigt upp för externa aktörer att förhandla om dess verksamhet. I diskussionen problematiserar jag det faktum att Polisen visar tecken på fortsatt intimisering, eftersom det både förenklar och försvårar medborgares tillgång till information från det offentliga. Genom att beskriva den bredd av kommunikativa scenarion som Polisen möter på sin facebooksida visar jag vad myndigheter i allmänhet behöver kunna hantera när villkoren för deras kommunikation förändras. Undersökningens metod lämpar sig för beskrivning av ett datormedierat material som visserligen tillkommer skriftligt, men som lika mycket uppvisar muntliga drag. Samtidigt föreslår jag hur metoden kan utvecklas för att kunna vara fruktbar för framtida undersökningar av liknande material.

Avfall är en viktig fråga som Sveriges kommuner är skyldiga att arbeta med enligt lagstiftningen. Skellefteå kommun har i sin avfallsplan upprättat ett mål om att klättra uppför avfallstrappan. Detta vill de göra genom att se till att alla kommunala verksamheter har avfallssortering. Väldigt lite kunskap fanns i dagsläget över vård- och omsorgsboendenas sortering och därför utfördes semistrukturerade intervjuer på tio av kommunens tjugo boenden. Denna information skulle sedan mynna ut i en bilaga till en avfallsstrategi med förslag och exempel på hur sortering kan införas inom verksamheten. Landets övriga kommuner kontaktades för att samla ihop goda exempel från liknande arbeten. Resultaten visade att det fanns brister i kunskap över hur man sorterar, vem som bär ansvar i olika frågor samt att tillgänglighet är en faktor till huruvida sortering sker eller inte. Förslag till förbättringar blev bland annat att bidra med information, skapa fullt utrustade miljörum, införa miljöombud och markera kärl tydligt. I bilagan gavs tips på utformning av sorteringsmöbler som skulle passa de förhållanden som råder i vård- och omsorgsboendena (golvstående kärl på hjul som byggs på höjden ansågs vara bäst lämpade), utformning av skyltar samt information som kunde vara till hjälp för boendena i sitt arbete framåt.

Tungmetaller i naturen är ett stort problem att handskas med. Vid vattenrening i vattenreningsverken bildas slam som har stora användningsområden inom exempelvis jordbruket på grund av sitt höga fosforinnehåll som är en viktig resurs för att plantor och grödor ska kunna växa. Att erhålla ett bra och fungerande kretslopp av fosforn är därför väldigt viktigt, då det är en ändlig resurs som kommer att ta slut om inte recirkulation till kretsloppet utförs. Problemet med att använda fosforrikt slam är att det kan innehålla olika miljögifter, däribland nickel och kadmium, som anrikas i jorden och kan tas upp av grödorna på åkrarna. Detta medför att människor får i sig dessa gifter via maten. Revaq är ett certifieringssystem som är till för att certifiera det erhållna slammet för att visa att det är av god kvalité med avseende på renhet från olika gifter. Himmerfjärdsverket, som ägs av SYVAB där ägandeskapet består av flera kommuner, har idag Revaq-certifierat slam som är mycket bra att använda till spridning på åkermark. Södertälje är en av kommunerna som äger Himmerfjärdsverket, där Telge Nät är ansvariga för det vatten som skickas till vattenreningsverket. 2014 utförde Josefin Flodgren (Flodgren, 2015a) en provtagning av vattnet vid flera olika punkter uppströms Himmerfjärdsverket och jämförde resultaten med föregående mätningar som utförts 2010. Det framkom att provpunkt Bergvik i Södertälje hade förhöjda halter av kadmium i vattnet. Bergvik hamnade då på Telge Näts handlingsplan för 2015 att utföra uppströmsarbete för att kartlägga potentiella källor för utsläppen av nickel och kadmium inom området. Under detta arbete kartlades de verksamheter som var kopplade till området Bergvik. Undersökningen innefattade verksamheter med olika graderingar: A (ska ha mark och- miljödomstolens tillstånd att bedriva verksamhet) (Södertälje kommun, 2015), B (behöver tillstånd från länsstyrelsen) (Södertälje kommun, 2015), C (endast anmälningspliktiga till tillsynsmyndigheten) (Södertälje kommun, 2015) och U (tillför en egenkontroll) (Ockelbo kommun, 2015). Ovidkommande vatten, även kallat dagvatten, kartlades även det. Området delades in i 16 zoner för att kunna utföra bedömningar om vilka områden i Bergvik som hade störst potential att bidra med nickel och kadmium till avloppsvattnet. Resultaten från kartläggningen visade att inga A eller B verksamheter fanns inom området. Fyra U verksamheter kunde spåras i området, en båtklubb, ett metall och- smidesföretag, en bläst och- målerifirma samt en verksamhet som tillhandahöll och sålde maskiner avsedda för gasrening. Från kartläggningen av det ovidkommande vattnet framkom det att 41 bostäder hade dagvattenledningar kopplade till spillvattennätet. Tre dagvattenbrunnar lokaliserades, vilka var kopplade till avloppsledningarna. Litteraturstudier visade att de största utsläppsriskerna av nickel och kadmium kommer från hushållen. Därför ansågs det viktigt att även fokusera på detta för att komma till bukt med problemet av de förhöjda halterna av kadmium. Resultatet blev att tre av de sexton zonerna fick hög prioritet att utföra noggrannare undersökning för att kontrollera om de kunde bidra med utsläpp av nickel och/eller kadmium. En åtgärdsplan togs fram för respektive utsläppstyp, från verksamheter, ovidkommande vatten samt för hushåll. Från båtklubben kan utsläppen av kadmium komma från målning med bottenfärger, därför rekommenderades att andra mer miljövänliga färger skulle kunna användas istället. Från bläst och-måleriföretaget kan nickel och kadmium komma till avloppet om gammal färg eller metallytor blästras, som sedan spolas bort. Förslag att ta hand om avfallet på plats rekommenderades. Dagvattenbrunnarna som var kopplade till avloppsnätet rekommenderades att istället kopplas till dagvattennätet istället. Mer noggrannare undersökningar med mätningar på varje berörd plats behöver utföras för att verifiera vart utsläppen kommer ifrån. Förslag för fortsatt arbete för Telge Nättogs fram där förslaget var att utföra kontroller genom mätningar med exempelvis mätinstrumentet Ecoscope för att kunna detektera utsläppen av nickel och kadmium. Mätningar bör utföras vid de rekommenderade zonerna eller vid de kartlagda verksamheterna samt vid dagvattenbrunnarna. / Heavy metals in nature is a major problem to deal with. Sludge is produced at the waste water treatment plants which has major applications in areas such as agriculture due to its high phosphorus content. Phosphorus is an essential resource for plants and crops to grow. To obtain a good and effective recycling of phosphorus is therefore very important, since it is a finite resource that will run out. The problem with using phosphorous-rich sludge is that it can contain various pollutants, including nickel and cadmium, which accumulates in soil and can be used up by the crops in the fields. This means that people ingest these toxins through the food. Revaq is a certification system that is designed to certify the resulting sludge to show that it is of good quality in terms of purity from various toxins. Himmerfjärdsverket, owned by SYVAB where ownership is composed of several municipalities, has Revaq certified sludge which is very good to spread on farmland. Södertälje is one of the municipalities that own Himmerfjärdsverket where Telge Nät is responsible for the water sent to the waste water plant. In 2014 a sampling of the water at various points upstream Himmerfjärdsverket was done by Josefin Flodgren (Flodgren, 2015a), and the result was compared with previous measurements performed in 2010. It was revealed that Bergvik in Södertälje had elevated levels of cadmium in the water. Because of this Bergvik ended up on the Telge Nät action plan for 2015 to carry out upstream work to identify potential sources of emissions of nickel and cadmium in the area. During this work the activities connected to Bergvik was mapped. The mapping involved activities with different grading’s: A (should have the land and- environmental courts approval to practice its activity) (Södertälje kommun, 2015), B (needs approval from the county administrative board) (Södertälje kommun, 2015), C (only notifiable to the regulatory agency) (Södertälje kommun, 2015) and U (self-monitoring) (Ockelbo kommun, 2015). Extraneous water, also called surface water, was also surveyed. Bergvik was divided into 16 zones to carry out assessments of the areas in which had the greatest potential to contribute with nickel and cadmium to wastewater. The results of the survey showed that no A or B activities were located in the area. Four U activities could be traced in the area, a boat club, a metal and- forging company, a blast and- painting company and a business that provided and sold machines for gas cleaning. The mapping of the extraneous water revealed that 41 homes had extraneous water connected to the wastewater network. Three gullies were located that were connected to the wastewater network. Literature studies showed that the greatest risk of pollution comes from households. Therefore, it was considered important to focus on this to come to grips with the problem of the elevated levels of cadmium. The result showed that three of the sixteen zones were given high priority to perform more thorough examination to check if they could contribute with the release of nickel and/or cadmium. An action plan was developed for each type of emission source from operations, extraneous water as well as for households. From the boat club, emissions of cadmium could come from painting with antifouling, therefore, it is recommended to use more environmentally friendly types of boat paints. From the blast and-painting company nickel and cadmium can come to the drain from old paint ormetal surfaces when blasted, which are then flushed away. Proposals to dispose of the waste on site was recommended. The stormwater drains that were connected to the sewerage network were instead advised to be connected to the storm water network instead. More detailed studies with measurements on each affected area needs to be performed to verify where the emissions are coming from. Further work for Telge Nät were developed where the proposal was to carry out the measurements, for example with the measuring instrument Ecoscope, to detect the emission of nickel and cadmium. Measurements should be performed at the recommended zones or at the identified activities as well as the drains.

Det digitala samhället har möjliggjort hybrida arbetsplatser, vilket tillåter anställda att fördela sin tid på olika platser utanför organisationens egna kontor. I takt med denna utveckling tillkommer även fler informationssäkerhetsrisker, vilket gör att informationssäkerhet blir allt mer integrerat i vårt samhälle. I och med detta ämnar studien att utforska vilka informationssäkerhets-relaterade utmaningar kommunala verksamheter har mött vid övergången till hybrida arbetsplatser. Studien utfördes genom en abduktiv fallstudie där empiri samlades in genom kvalitativa datainsamlingsmetoder, som bestod av en dokumentgranskning samt att fem anställda intervjuats inom en kommunal verksamhet. Empirin som samlats in analyserades genom att ställa den nuvarande situationen mot teorier om hur ett informationssäkerhetsarbete ska bedrivas. I diskussionen lyfter vi betydelsen av ledningens delaktighet inom området informationssäkerhet samt bristen på ett systematiskt arbete med informationssäkerhet. Diskussionen behandlar även utmaningar med informationssäkerhetsarbete vid övergången till hybrida arbetsplatser. Studien visar på att informationssäkerhetspolicyer och riktlinjer inte efterföljs vilket indikerar att ledning bör ta större ansvar i informationssäkerhetsarbetet.

Denna studie ämnar identifiera utmaningar och aspekter som en offentlig verksamhet behöverta hänsyn till vid en RPA-implementation. Studien har utförts i en offentlig verksamhet som äri behov av att automatisera genom att implementera RPA. Förarbetet till denna RPAimplementation som skett iterativt har i denna studie observerats under workshops, observationoch intervju. Utförandet av studien har skett genom att genomföra en fallstudie i en offentligverksamhet med ett explorativt angreppssätt, kvalitativ datainsamling och en abduktiv ansats.Resultatet från datainsamlingstillfällena analyserades genom tematisk analys med två olikaperspektiv; teoridrivet och datadrivet. Utifrån det teoridrivna perspektivet analyserades empirinmot de teman som utvanns ifrån de teoretiska koncept som sammanfattats från tidigare studierom RPA och RPA-implementation. Efter att ställt teorin mot empirin blev resultatet att falletskaraktär var i linje med nio av de femton teoretiska koncepten. De koncept som inte påträffadesi detta fall samlades under temat ”Det är viktigt att välja rätt process för en RPAimplementation”. Det datadrivna perspektivet identifierade nya aspekter som offentligaverksamheter behöver beakta vid implementation av RPA. Den första slutsatsen är att detviktigt att välja rätt process inför en RPA-implementation. Den andra slutsatsen är aspektenom att offentliga verksamheter måste hantera mycket känsliga uppgifter och att det är enutmaning vid implementation av RPA.

Syftet med studien är att beskriva och analysera erfarenheter och upplevelser hos specialpedagoger, skolledare och pedagoger i förskolan gällande organisationen av specialpedagogiska insatser och samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och en temaanalys visar att de centrala fynden är: Organisatoriska förutsättningar och kvalité kopplat til specialpedagogiska insatser, en önskan om specialpedagog anställd under rektor och hur stora barngrupper kan påverkar specialpedagogiska insatser. Vidare fynd är: Betydelsen av samsyn vid samverkan för barn i behov av särskilt stöd, rektors betydelse för barn i behov av särskilt stöd och önskan om samverkan med externa verksamheter. Studien diskuterar behovet av mindre barngrupper, kvalité i relation till specialpedagogiska insatser, fler specialpedagoger närmare förskolans verksamhet och en önskan om ökad samverkan med externa verksamheter. Vidare forskning behövs kring vad som kopplas till kvalité kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd och användningen av arbetssätt samt bedömning i relation till adekvata stöd och tidiga insatser till barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur sociala medier kan användas inom marknadsföring av idrottsverksamheter och hur det kan leda till ökad deltagaraktivitet och engagemang. I studien medverkade totalt åtta idrottsverksamheter, fyra tennisklubbar och fyra fotbollsklubbar. Samtliga intervjupersoner var företrädare för sina idrottsverksamheters Instagram-konto vilket betyder att de har huvudansvar att publicera och ta hand om verksamhetens Instagram-konto. Det teoretiska ramverket för denna studie består bland annat av användningsmodellen, marknadsföringsmix för ideella organisationer och ritualperspektivet. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer var en grund för insamlingen av empiri. För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys. Resultaten visar att publicering av regelbundna och högkvalitativa bilder och videos kan väcka intresse och skapa engagemang. Resultaten visar att inlägg som sprids mest är kopplade till sportslig framgång där Instagram kan ses som ett verktyg för att bygga varumärke och skapa en engagerad community. De primära slutsatserna är att underhållande inlägg samt varierade och växlat innehåll kan ses som en strategi på Instagram. Dessutom erbjuder plattformen möjligheter för varumärkesbyggande och gemenskap.