Alla människor uppfattar och registrerar data. Hur data visualiseras kommer påverka hur enkelt vi människor förstår informationen. Detta projekt undersöker hur ett system ska utvecklas för att en datavisualisering av betalingnstider enkelt ska presenteras på en webbsida. Olika idéer och designer av webbsidan framställdes och analyserades. Fokuset är på hur data ska visas i olika diagram och tabeller. En utvecklingsmiljö formades med en databas och slumpgenererad data för att testa systemet för applikationen. Resultatet blev en färdig webbapplikation som hämtar data från en databas med SQL-frågor. Därefter mellanlagras den användbara data i JSON-filer och sedan visualiseras statistiken på en webbapplikation med hjälp av JavaScript biblioteket Chart.js. Webbsidan utvärderades med användbarhetstester som visade på att det fanns otydligheter i topp- och bottenlistor samt en sökfunktion. Användbarhetstesterna visade även att webbsidan var mycket strukturerad och att det var enkelt att hitta och extrahera information. / All individuals perceive and register data. How data is visualized will affect how easily we humans understand the information. This project investigates how a system should be developed to present a data visualization of payment deadlines easily on a website. Various ideas and designs for the webpage were created and analyzed. The focus is on how data should be displayed in different charts and tables. A development environment was set up with a database and randomly generated data to test the system for the application. The result was a completed web application that retrieves data from a database using SQL queries. The useful data is then cached in JSON-files and the statistics are visualized on a website using the JavaScript library Chart.js. The usability of the website was evaluated through usability testing, which revealed ambiguities in the top and bottom lists as well as a search function. The usability tests also showed that the website was highly structured and it was easy to find and extract information.

Varje år försvinner tusentals personer. År 2017 anmäldes 7100 personer som försvunna i Sverige. De allra flesta återfinns inom sex månader, men i genomsnitt 30 personer återfinns aldrig. Svensk polis deltar i sökningar efter minst 300 personer varje år. Polisen samarbetar i sina sökinsatser med försvarsmakten och andra organisationer som Missing People. Missing People som har över 60 000 personer anmälda som volontära sökare, hjälper till genom, bland annat, anordna skallgångskedjor. I detta examensarbete, undersöks verktyg och tekniker som skulle kunna komma till användning vid sökinsatser. Examensarbetet undersöker verktyg som finns tillgängliga i Google Maps API1 för att se hur det går att visualisera hur ett område är sökt och hur länge sedan det genomsöktes. Tre visualiseringstekniker från Google Maps API implementeras och testas för ändamålet. Teknikerna är Heatmaps, Polygons och Circles. Varje teknik implementeras och testas mot ett antal identifierade krav i en iteration. Kraven är framtagna genom att analysera frågeställningen mot de relaterade arbeten, webbplatser och artiklar som detta examensarbete byggt sin bakgrund på. Slutsatsen visar att Heatmaps från Google Maps API inte fyller den önskade funktionen. Om heatmaps ska användas kan ett annat kartverktyg än google maps behöva användas eftersom Google Maps Heatmaps-verktyg inte går att ställa så att de passar kraven som satts upp. Polygons misslyckas på ett av testerna, vilket kan gå att lösa med en algoritm för att förstora polygonen. Circles fungerar efter kraven och kan användas på önskvärt vis. Det krävs dock mer forskning för att vidareutveckla hur verktyget hade kunnat användas i ett skarpt läge.

<p>På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. </p><p>För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. </p><p>Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. </p><p>Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. </p><p>För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.</p>

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.