Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstått med de i systemet ingående symbolerna vad gäller synlighet mot bakomvarande kartgränssnitt. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tilläggseffekter såsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jämfört med symboler utan tilläggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgränssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna. Såväl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet fastställas på grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jämfört med symbolen utan tilläggseffekter.

Hur påverkas effektiviteten när olika typer av presentationssätt används för att presentera tredimensionell ursprungsdata i ett tvådimensionellt gränssnitt? För att undersöka detta har tre typer av presentationssätt använts i en kvantitativ undersökning. Presentationssättet skiljer sig på hur höjden beskrivs för ett objekt. Där den första presentationstypen som tas upp i rapporten använder sig av djupledtrådar. Den andra typen är abstrakta objekt, den tredje och sista använder sig av siffror för att beskriva höjden. Resultaten som framkom i studien pekar på att det finns skillnader mellan de olika typerna av presentationssätt. Den effektivaste presentationstypen är den som använder djupledtrådar för att presentera höjden.

Studien undersöker hur användandet av teorier kring visuell perception påverkar uppfattningen av modulärt uppbyggda 3D-miljöer i spel, samt om användandet av teorier kring visuell perception kan underlätta arbetet med att skapa visuellt intressanta miljöer. Dessa teorier undersöks genom skapandet en stadsmiljö i 3D, där sammansättningen utformades efter de utvalda teorierna. Frågeställningen undersöks sedan med speltest, enkät, och intervjuer. Vid undersökningen konstaterades det att informanterna noterade upprepningar i miljön, men inte upplevde att dessa påverkade sin spelupplevelse. Frågeställningens svar går inte att fastställa helt, då undersökningen enbart prövade en miljö utan att denna jämfördes med en kontrollgrupp, men studien pekar mot att användandet av teorierna kring visuell perception hjälpte till att göra att testpersonerna såg upprepningarna som naturliga. Framöver skulle frågeställningen kunna undersökas närmare och mer exakt genom att göra en mer omfattande studie, där en kontrollgrupp används i kontrast till miljöerna med teorierna kring visuell perception applicerat.

Den rumsliga gestaltningen på en plats påverkar människor upplevelse av miljön, mer eller mindre. Kortfattat sker detta genom tolkningsprocesser av information i hjärnan som samlats in genom människans sinnen, vilket innefattar den visuella perceptionen. Sjukhusentréer spelar en viktig roll som besökarens första fysiska möte med verksamheten. Det är viktigt att upplevelsen känns välkomnande och trygg eftersom det påverkar upplevelsen av sjukhusets vårdkvalitén på. Mälarsjukhuset har mottagit indikationer om att deras huvudentré upplevs brista i trygghet och välkomnande. Ett problem som genererade ett delprojekt och samarbetsmöjlighet med Mälarsjukhuset. Studien har därför undersökt Mälarsjukhusets huvudentré för att förstå varför miljön orsakar den upplevelsen hos besökare och hitta gestaltningens problemområden. Genom en HCD process har det sedan gjorts ett sökande efter gestaltningsfaktorer som kan bidraga till en tryggare och mer välkomnande upplevelse. Metoder som användes till att hitta lösningar var omvärldsanalys, frågeformulär och workshop som innehöll moodboards. Sammanställningen av studiens teori och empiri resulterade i en samling generella gestaltningsfaktorer och ett specifikt gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré. / Spatial design affects people’s experience of an environment, to lesser or greater degree. In short this is done through processes in the brain that interpret data gathered via the senses, including the visual senses. Hospital entrances play an important role as the visitor’s first physical encounter with the facility. It is important that the experience feels welcoming and safe as this can affect theoverall experience of the hospital’s quality of care. Mälarsjukhuset (Eskilstuna’s regionalhospital) has received indications that their main entrance is perceived to be lacking this safe and welcoming feeling. A problem that created a subproject and collaboration opportunity with Mälarsjukhuset. This study has therefore investigated the main entrance area to the Mälarsjukhuset to understand what in this environment causes a negative experience for visitors, and to identify problem areas in the spatial design. An investigation has been made, through an HCD process, to find spatial design factors that could contribute to a safer and more welcoming experience. The methods used to find solutions include example analysis, questionnaires and a workshop involving moodboards. The study's theory review and collected data resulted in a selection of generally applicable design factors and also a specific design proposal for the main entrance to the Mälarsjukhuset.

Traditionell bildkomposition har inom forskningen stort fokus på fotografi och måleri. Där dessa områden är statisk 2D utforskar detta arbete bildkompositionen i interaktiv 3D-spelmiljö för att undersöka hur spelare upplever det är att orientera sig i miljöer uppbyggda både efter beprövade bildkompositionsteorier och miljöer uppbyggda efter intuition av gäster utan förkunskap. För att undersöka ämnet utfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer där deltagarna presenterades för ett narrativ med ett uppdrag till tre olika dioramor. De känslor och resonemang beskrivna av deltagarna kopplade till varje del av dioramorna gav insikt i skillnader såväl som likheter hos upplevelsen av miljöerna. Resultaten visade ett samband med mer attraktiva kompositioner som tydligare orienterar en spelare för områden komponerade efter bildkompositionsteorier. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Idag är visualiseringar ett viktigt kommunikationsverktyg inom arkitekturen för att effektivt och korrekt kunna kommunicera arkitektoniska värden. En visualisering kan säkerställa att byggprocessens olika aktörer i högre grad har en mer gemensam förståelse för projektet. Datorgenererade bilder är det visualiseringsmedium som idag är den mest använda inom arkitekturen när en byggnad ska presenteras. Trots att datorgenerade bilder möjliggör korrekt kommunikation av arkitektoniska värden finns det indikationer som visar att de kan kommunicera ut felaktig information. Denna studie undersöker hur visualiseringar bör utformas för att nå en så gemensam, korrekt och positiv perception som möjligt av den tilltänka byggnaden. Studien undersöker även hur visualiseringarna kan bidra till en effektivare gestaltningsprocess och vilka hinder, möjligheter och funktioner som datorgenererade bilder har idag. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där litteratur- och intervjustudie har varit de metoder som använts för datainsamling. Litteraturstudien ämnade till att få en övergripande förståelse för gestaltningsprocessen och för visualiseringar, främst statiska visualiseringar av typen datorgenererade bilder. Den ämnade även till att identifiera vilka arkitektoniska värden som finns, ge en förståelse för vilka hinder och möjligheter som finns med datorgenerade bilder, vilka funktioner visualiseringar har och vilka faktorer som påverkar datorgenererade bilders utformning. Den data som samlats in via litteraturstudien testades sedan på ett praktikfall genom intervjustudien. Intervjustudien bekräftade den tidigare forskningen och ledde även till nya upptäckter. Studien medförde flera resultat. De arkitektoniska värden som litteraturen identifierade bekräftades existera även i praktikfallet. Dessutom tillkom nya aspekter från praktikfallet. Studien fann en indikation till vilka arkitektoniska värden som är möjliga att vara viktigast att visualisera. Dessa värden handlade om byggnadens komposition, material och färg. Det handlade även om hur människor placeras ut i visualiseringar, vilken stämning som visualiseringarna skapar, hur verklighetstrogna visualiseringen är och vilket perspektiv som visualiseringen presenterar. Studien resulterade även i en identifiering av faktorer som påverkar visualiseringars utseende, utöver aktiva val. De faktorer som studien kom fram till var bland annat projektets ekonomiska- och tidsmässiga budget, visualiserarens erfarenhet och kunskap, brist på data, brister i kommunikationen och skillnad i visuell perception. För att nå ett vidareutvecklat arbetssätt för visualiseringsskapandet identifierade studien förbättringsmöjligheter för dessa faktorer. Täta avstämningar mellan projektets aktörer leder till en mer gemensam förståelse och ett effektivare arbetssätt. Referensbilder kan vara fördelaktigt som informationsbärare för att kommunicera ut subjektiva data. Arkitekter bör begränsa antalet informationsbärare för inte hämma visualiserarens förståelse för projektet. Visualiserare bör tidigt vara delaktig i gestaltningsskedet för att få en större och mer gemensam kunskap om projektet.

Uppsatsen undersöker huruvida visualisering kan vara en lämplig metodför att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring samhällsproblemetmental ohälsa. Syftet är att genom litteraturstudier och praktiskundersökning fördjupa kunskaperna inom visualisering av information.Syftet är även att genom kvalitativa fokuserade gruppintervjuer undersökaom visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen fördetta fenomen, med teoretisk utgångspunkt i visuell perception ochkognition. Slutsatsen är att visualisering av mental ohälsa kan vara enmycket effektiv metod för ändamålet eftersom att det ger möjlighet attuppmärksamma ett ämne inom vilket ord inte upplevs räcka till för attförklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genomen visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få enbild av problemet. / The essay explores whether visualization can be a suitable method toincrease people’s awareness of mental illness. The purpose of this paperis, through literature studies and practical examination, to increase theknowledge of visualization of information. The purpose is also to, withthe help of a focus group, examine whether visualization of mental illnesshas the potential to increase people’s awareness of this phenomenon. Theconclusion is that visualization of mental illness can be a very effectivemethod by providing the opportunity to draw attention to a subject inwhich words are not perceived to be enough to explain. This is thanks tothe instant communication capability of an image through which a visualand cognitive process makes it possible for the viewer to get a picture ofthe problem.

Rummet och människan i det digitala mötet, är ett självständigt examensarbete inom huvudämnet Informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Arbetet har haft ett utforskande tillvägagångssätt och applicerats på en befintlig kontext, det digitala köksplaneringsmötet på IKEA. Under år av pandemi har rekommendationerna i Sverige varit att hålla avstånd och undvika mänsklig kontakt för att minska smittspridningen av covid-19. Detta har bland annat inneburit att verksamheter behövt anpassa både arbetssätt och lokaler för att uppfylla de krav som ställts och för den enskilde individen har begränsningar i det vardagliga livet varit påtagligt. Att kunna träffas digitalt har varit avgörande för att låta människor arbeta hemma och digitala möten har även möjliggjort för verksamheter, som IKEA, att möta deras kunder.   Omställningen från ett vanligt kundmöte i en köksplaneringsstudio till att träffa kunder digitalt har varit märkbar och för IKEA:s köksspecialister är förutsättningarna för de digitala mötena olika. Av flera anledningar används många gånger inte kamera och arbetet avser att undersöka hur kundens upplevelse påverkas och hur den annars gemensamma mötesplatsen i en planeringsstudio verkar i ett digitalt sammanhang.    Arbetet belyser det digitala mötets potential till att fungera som en kommunikativ mötesplats men det lyfter även en problematik och avser att diskutera vissa faktorer som anses betydande för hur ett digitalt möte kan skapa en känsla av gemenskap. Utifrån teorier om visuell perception och kommunikation skapas ett gestaltningsförslag som avser att fungera för IKEA och tillämpas för att deras köksspecialister kan ges goda kommunikativa förutsättningar för ett digitalt köksplaneringsmöte.

Syftet med denna undersökning är att bidra med djupare förståelse för hur rörligt material uppfattas beroende på dels var betraktaren befinner sig och dels om visuellt material förvrängs eller ej. Detta genomfördes genom ett test och efterföljande intervjuer med åtta individer som studerade medieproduktion vid Högskolan Dalarna. Deltagarna tillfrågades vilka skillnader de upplevde mellan de olika vinklarna, vilken som kändes mest realistisk, om de upplevde att materialet ändrades beroende på vilken vinkel de såg och om de upplevde att de olika vinklarna var verklighetstrogna. Resultatet visade en delad uppfattning huruvida 2D videos förvrängdes eller ej när de beskådades från olika betraktningsplatser. Beroende på betraktningsplatsen så uppfattades 2D videos som både normala och förvrängda. Sammanfattningsvis kan inga direkta slutsatser om huruvida 2D videos uppfattas när det beskådas från olika betraktningsplatser eller vilken roll betraktningsplatsen spelar för uppfattningen av 2D videos dras. Svagheten i undersökningen är att den endast intervjuat personer som studerar eller arbetar med medieproduktion och att det komplexa materialet upplevdes simpelt. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka mer komplexa animationer och intervjua ett större antal personer med olika kunskaper i förhållande till medieproduktion.

Diss. Linköping : Univ., 2002.