<p>Vi människor har en speciell förmåga att känna igen rörelser från andra människor. Olika undersökningar försöker komma fram till om vi är perspektivberoende i vår igenkänning av dessa rörelser, med det menas att vi till exempel skulle ha lättare att kännna igen en rörelse om den sågs från ett visst håll (tex. framifrån). För att studera perspektivberoende kan en ljuspunktsfigur som utför en viss rörelse roteras på olika sätt. Olika undersökningar har roterat figuren antingen plant (figuren visar rättvänd eller upp-och-ner) eller på djupet (figuren visas från vänster eller höger sida). För att studera just perspektivberoende används olika typer av primingstudier.</p><p>Denna rapport presenterar en långtidsprimingstudie som roterar en ljuspunktsfigur plant. Försöksdeltagarna i undersökningen fick till uppgift att försöka benämna den aktivitet som ljuspunktsfiguren utförde. Figurerna kan utföra olika aktiviteter som att gå, hoppa, klättra och så vidare. Vid identifiering av upp-och-nervänd figur som föregåtts av en rättvänd figur presterar försöksdeltagarna signifikant bättre än om figuren inte tidigare visats.</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet). Ledsamhet förmedlas bäst genom en cirkel som långsamt rör sig längs en större cirkel (rörelsemönster hastighet, låg intensitet). Studien visar att rätt använt kan partikeleffekter användas för att framkalla ledsamhet eller glädje hos en publik, exempelvis i reklam, film och spel.

Eftersom att dagens biografer utvecklas med mer avancerad teknik för att rikta ljudeffekter på flera olika sätt är det viktigt att förstå vad den riktade ljudeffekten har för påverkan på betraktarna. Vi har undersökt hur den visuella uppmärksamheten skiljer sig vid uppspelning av riktade och ej riktade ljudeffekter. Detta har vi gjort med hjälp av en ögonrörelsestudie där deltagare har fått betrakta fyra anpassade filmsekvenser som vi har skapat själva. För att analysera vår data har vi använt oss av analysmetoden area of interest. Vårt resultat tyder på att det finns en skillnad i den visuella uppmärksamheten där vi till en viss grad kan styra tittarna med riktade ljudeffekter. Denna kunskap gör att filmskapare kan använda sig av riktade ljudeffekter som ett verktyg för att styra sin publik.

<p>Varje år dör det cirka 500 personer i den svenska trafiken. En strävan att sänka detta olyckstal är uttalat av den svenska regeringen och som effekt av detta har nollvisionen vuxit fram. De allvarliga olyckorna på de svenska vägarna har minskat tack vara kontinuerliga förbättringar av säkerhet i och kring fordon, men på grund av ökad trafikintensitet börjar antalet dödade i trafiken stagnera vid 500 personer per år. För hög fart på dåligt utformade vägsträckor är en bidragande faktor till varför en olycka inträffar och vilka konsekvenser denna olycka resulterar i. I dagens trafiksamhälle tenderar förare att negligera små hastighetsöverträdelser. Tanken med detta examensarbete är att undersöka om ett, för detta arbete framtaget informationssystem, kan få förare mer uppmärksamma på sin hastighet i förhållande till laglig hastighet och därmed eventuellt sänka sin hastighet till laglig nivå</p><p>De praktiska testerna genomfördes i hos Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap vid Linköpings Universitet. De simulatortester som genomfördes utfördes av totalt 16 personer som vardera körde tre likadana scenarier med varierande informationsmängd angående gällande laglig hastighet. Försöken jämfördes med varandra och slutsatsen blev att det existerar en skillnad mellan att nyttja den variabla informationen, vilken beskrivs i detta arbete och att inte få någon tilläggsinformation. De mätdata som gavs korrelerade väl med vad testpersonerna ansåg. Det testade systemet var till hjälp, speciellt vid körning på sträckor med en begränsning av 70 km/h.</p><p>Resultatet av detta arbete innebär att körning med stödsystem ger en bättre anpassning av hastigheten i förhållande till den gällande lagliga hastigheten i flertalet fall. Försökspersonerna trivdes med systemet och ansåg sig gärna vilja nyttja ett liknande system i sina privata fordon. De hastighetsvariationer som framkommit i simulatorexperimentet bör verifieras mot fältstudier, eftersom resultaten kan vara något missvisande. Dock visar resultaten på att ett hjälpsystem likt det testade systemet mycket troligt skulle kunna sänka de vanliga ofrivilliga fortkörningarna och därmed öka trafiksäkerheten på vägarna. En fortsatt utveckling och forskning kring ett informationssystem likt det undersökta rekommenderas av författaren till detta examensarbete.</p> / <p>Each year approximately 500 persons die in the traffic on the Swedish roads. The Swedish government has an explicit ambition to radically decrease the number of accidents on public roads. This ambition has been labeled the zero vision. The most serious accidents have been reduced in numbers due to continuous improvements of safety in and around vehicles, but due to increased intensity in the traffic, the number of deaths in the Swedish traffic starts to stagnate at nearly 500 persons per year. Too high speed is a strong contributing factor to fatal or lethal consequences of accidents. In today’s traffic drivers also tend to neglect small speed violations. The idea behind this master thesis is to investigate if in-vehicle information system can contribute to drivers’ attention to their speed in relation to speed restrictions.</p><p>An experimental investigation was conducted in the driving simulator at Department of Industrial Ergonomics, University of Linköping, Sweden. Sixteen persons participated in the study. Each person drove a scenario three times with different presentation of speed limitation. The results from the test drives corresponded well with the drivers own reflection about the information system. The system had the best effect in areas with speed limits of 70 km/h, when the drivers were unconfident about the legal speed limit.</p><p>The performance during the tested speed variations in the simulator should be verified in field studies, since data collected in the current simulator setting might be compromised due to a bias in estimations of own speed. However, test results indicate that the tested system should decrease the amount of involuntary speeding and accordingly increase the road safety. Further development and research concerning a system similar to the information system developed during this degree project is recommended by the author.</p>

Varje år dör det cirka 500 personer i den svenska trafiken. En strävan att sänka detta olyckstal är uttalat av den svenska regeringen och som effekt av detta har nollvisionen vuxit fram. De allvarliga olyckorna på de svenska vägarna har minskat tack vara kontinuerliga förbättringar av säkerhet i och kring fordon, men på grund av ökad trafikintensitet börjar antalet dödade i trafiken stagnera vid 500 personer per år. För hög fart på dåligt utformade vägsträckor är en bidragande faktor till varför en olycka inträffar och vilka konsekvenser denna olycka resulterar i. I dagens trafiksamhälle tenderar förare att negligera små hastighetsöverträdelser. Tanken med detta examensarbete är att undersöka om ett, för detta arbete framtaget informationssystem, kan få förare mer uppmärksamma på sin hastighet i förhållande till laglig hastighet och därmed eventuellt sänka sin hastighet till laglig nivå De praktiska testerna genomfördes i hos Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap vid Linköpings Universitet. De simulatortester som genomfördes utfördes av totalt 16 personer som vardera körde tre likadana scenarier med varierande informationsmängd angående gällande laglig hastighet. Försöken jämfördes med varandra och slutsatsen blev att det existerar en skillnad mellan att nyttja den variabla informationen, vilken beskrivs i detta arbete och att inte få någon tilläggsinformation. De mätdata som gavs korrelerade väl med vad testpersonerna ansåg. Det testade systemet var till hjälp, speciellt vid körning på sträckor med en begränsning av 70 km/h. Resultatet av detta arbete innebär att körning med stödsystem ger en bättre anpassning av hastigheten i förhållande till den gällande lagliga hastigheten i flertalet fall. Försökspersonerna trivdes med systemet och ansåg sig gärna vilja nyttja ett liknande system i sina privata fordon. De hastighetsvariationer som framkommit i simulatorexperimentet bör verifieras mot fältstudier, eftersom resultaten kan vara något missvisande. Dock visar resultaten på att ett hjälpsystem likt det testade systemet mycket troligt skulle kunna sänka de vanliga ofrivilliga fortkörningarna och därmed öka trafiksäkerheten på vägarna. En fortsatt utveckling och forskning kring ett informationssystem likt det undersökta rekommenderas av författaren till detta examensarbete. / Each year approximately 500 persons die in the traffic on the Swedish roads. The Swedish government has an explicit ambition to radically decrease the number of accidents on public roads. This ambition has been labeled the zero vision. The most serious accidents have been reduced in numbers due to continuous improvements of safety in and around vehicles, but due to increased intensity in the traffic, the number of deaths in the Swedish traffic starts to stagnate at nearly 500 persons per year. Too high speed is a strong contributing factor to fatal or lethal consequences of accidents. In today’s traffic drivers also tend to neglect small speed violations. The idea behind this master thesis is to investigate if in-vehicle information system can contribute to drivers’ attention to their speed in relation to speed restrictions. An experimental investigation was conducted in the driving simulator at Department of Industrial Ergonomics, University of Linköping, Sweden. Sixteen persons participated in the study. Each person drove a scenario three times with different presentation of speed limitation. The results from the test drives corresponded well with the drivers own reflection about the information system. The system had the best effect in areas with speed limits of 70 km/h, when the drivers were unconfident about the legal speed limit. The performance during the tested speed variations in the simulator should be verified in field studies, since data collected in the current simulator setting might be compromised due to a bias in estimations of own speed. However, test results indicate that the tested system should decrease the amount of involuntary speeding and accordingly increase the road safety. Further development and research concerning a system similar to the information system developed during this degree project is recommended by the author.

Arbetet undersökte hur hotfull betraktaren uppfattade en varelse utifrån olika grader av våta alternativt torra ytegenskaper, genom enbart visuell perception. Arbetet inleds med en genomgång av tidigare forskning kring visuell perception, ytors relationer till fruktan samt hotfullhet i form och färg. Definitioner för begreppen ”Yta” och ”våt- och torrhet” skapades även, med vetenskapliga belägg. Artefakten som skapades för arbetet bestod av 10 stycken 2D-bilder, indelade i två bildserier med olika färgmättnad. Bilderna föreställde en och samma varelse som skapades med olika grader av våt- och torrhet på dess yta. En kvantitativ webbenkät användes för att undersöka respondenterna upplevda hotfullhet hos de olika bilderna. Resultatet visade att respondenterna upplevde bilderna som mer hotfulla ju våtare de blev, men ökningen i hotfullhet var marginell, andra faktorer verkade spela större roll i hur hotfull varelsen upplevdes.

Light comprises our visual perception that lets us experience and understand our surroundings. By studying how light affects us, our physical and emotional experience, the knowledge can be used as a tool within performing arts. The interaction between physical elements, the director, choreographer, and the performer on stage encompasses the final result. As a part, more consideration should be given to how us humans integrate, navigate and get affected by light. Regardless of the environment or conditions, light always has a natural position as an influential factor. The fact that light with its qualities could work aesthetically and functionally as a guiding feature is something that could be considered to work interdisciplinary. I.e. used in the composition of the stage narrative, or in the design of urban environments. In this study, thirteen professional dancers are seen in a lighting laboratory in three different lighting scenes. The experiment aims to see how different light scenes affect movement, as well as create an understanding of what establishes the ruling behaviour. To examine these factors, a positioning system is used, as well as half structured interviews. The results show that light and the shifting of light affects the performer on stage in a way that influences the movements and inspires the exploration of given space. The overall results show that a pattern can be found to present how the participants move in the room and the differences between how the room is utilised depending on the particular lighting scenes. The positioning system discovered that the light leads the improvised dance to a great degree and these findings were later confirmed by the interviews. What the dancers visually perceive influences how they interpret the given space which, furthermore, influences their movement.

Vi människor har en speciell förmåga att känna igen rörelser från andra människor. Olika undersökningar försöker komma fram till om vi är perspektivberoende i vår igenkänning av dessa rörelser, med det menas att vi till exempel skulle ha lättare att kännna igen en rörelse om den sågs från ett visst håll (tex. framifrån). För att studera perspektivberoende kan en ljuspunktsfigur som utför en viss rörelse roteras på olika sätt. Olika undersökningar har roterat figuren antingen plant (figuren visar rättvänd eller upp-och-ner) eller på djupet (figuren visas från vänster eller höger sida). För att studera just perspektivberoende används olika typer av primingstudier. Denna rapport presenterar en långtidsprimingstudie som roterar en ljuspunktsfigur plant. Försöksdeltagarna i undersökningen fick till uppgift att försöka benämna den aktivitet som ljuspunktsfiguren utförde. Figurerna kan utföra olika aktiviteter som att gå, hoppa, klättra och så vidare. Vid identifiering av upp-och-nervänd figur som föregåtts av en rättvänd figur presterar försöksdeltagarna signifikant bättre än om figuren inte tidigare visats.

Denna rapport behandlar skillnader i bland annat visuell information (som olika djupledtrådar) vilka kan ha betydelse för den visuella upplevelsen och inverkan på till exempel precisionsbedömningar gällande avstånd i både virtuella och verkliga miljöer. Rapporten lyfter fram tre olika presentationstekniker som presenterar visuell information i olika utsträckning. Två av presentationsteknikerna, Desktop och CUBE, presenterar två virtuella miljöer. Den tredje presentationstekniken, Verklig, presenterar en verklig miljö. De tre presentationsteknikerna ställs mot varandra i en undersökning gällande eventuella skillnader i precisionsbedömningar (avståndsbedömningar mellan och på olika objekt). Resultatet visar att det föreligger signifikanta skillnader vad gäller precisionsbedömningar mellan den virtuella presentationstekniken Desktop och Verklig samt mellan den virtuella presentationstekniken CUBE och Verklig. Däremot föreligger ingen signifikant skillnad vad gäller precisionsbedömningar mellan de båda virtuella presentationsteknikerna Desktop och CUBE.