Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom. Slutsatsen är attförhållanden hos människor, som uttalad oro och katastroftänkande,till väsentlig grad förklarar varför negativa hemförhållanden har såkraftig effekt på ungdomars depressiva symptom. / Negative home conditions have previously been shown to contributeto depressive symptoms. The purpose of this study was to examinewhether the conditions worry and catastrophic thinking are mediatorsbetween negative home conditions and depressive symptoms. Thedata was selected from an existing survey conducted among studentsin grades 7-8 at secondary schools in three Swedish cities. A total of2749 secondary school students participated in this cross-sectionalstudy. The results showed a positive correlation between negativehome conditions and depressive symptoms, and both factors worryand catastrophic thinking partially mediated between negative homeconditions and depressive symptoms. The conclusion is thatconditions in humans, such as pronounced worry and catastrophicthinking, to a substantial degreee explains why negative homeconditions have so powerful effects on young people’s depressivesymptoms.

Vid pågående och långvariga miljö- och hälsorisker är det viktigt att kommunicera med invånare kontinuerligt. Denna enkätstudie undersöker därför informationsbehovet hos invånare vid förorenade områden och hur det överensstämmer med myndigheternas syn på kommunikationen. Vidare undersöks oro och riskuppfattning hos invånarna samt hos kommunikatörerna på kommunerna och länsstyrelserna. Undersökningen görs med glasbruksområden som exempel då studier pekar på förorening vid och i närheten av dessa områden men risken för människors hälsa inte är helt fastställd. Resultatet visar att en stor andel av, både invånare och myndigheternas kommunikatörer, tror att det finns risk för och är oroliga för hälsa, miljö och kommande generationers hälsa i närheten av de förorenade områdena. Oron för att bo i närheten är inte lika stor som oron för hälsa och miljö. Både riskuppfattningen och oron är större för miljö än för hälsa. Av dem som bor närmre än 5 km från närmsta glasbruk vill 68 % ha mer information vilket är fler än bland dem som bor längre ifrån, 31%. Tidigare information har de flesta fått från lokala media. Helst vill invånarna kommunicera med kommunen, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och till viss del även med lokala media. De som bor närmre än 5 km från ett glasbruk vill ha information via papperstidning, informationsmöten och brev. Detta överensstämmer inte helt med myndigheternas åsikt där kommunikation främst skett via hemsidan och där hemsida, informationsmöten och sociala media är de kommunikationsvägar myndigheterna vill använda. Kommunen, länsstyrelsen och Naturvårdsverket anses som ansvariga för kommunikationen och det är flest som litar på dessa aktörer. Sammantaget visar studien att kommunikationen hittills kan ses som bristfällig och att det behövs förbättrad kommunikation vid långvariga miljö- och hälsorisker. Det finns, i det specifika fallet, utrymme för att förbättra kommunikationen och förutsättningarna är goda om kommunicerande aktörer ser upp för fallgroparna. / At ongoing and long-term environmental- and health risks is it important to communicate with the inhabitants continuously. This study therefore uses a survey to investigate the need for information among inhabitants and how it aligns with the authorities view on the communication. Further, worry and risk perception is examined among inhabitants and the municipalities and the county administration. The study is done with glasswork areas as an example since earlier research indicate contamination on and near these areas but the risk for human health is not yet established. The result show that a substantial share, of both inhabitants and the authority’s employees, thinks there is risk for and is worried about health, environment, and future generations health at contaminated sites. The worry about living close by is not as big as the worry about health and environment. Both risk perception and worry are greater for the environment than for health. Of the inhabitants living closer than 5 km from nearest glasswork, 68% wants more information which is more than among the inhabitants living further away, 31%. Previous information has most people got from local media. The inhabitants prefer to communicate with the municipality, the county administration, and the Swedish EPA and to some extent even with local media. The ones living closer than 5 km from a glasswork want information through newspapers, briefings and letters. This is not fully consistent with what the authorities think, where communication mainly occurred through the website and the website, briefing and social media are the ways authorities want to use for communication. The municipality, county administration and the Swedish EPA considers as responsible for the communication and these authorities got most trust among the inhabitants. Altogether this study shows that the communication so far can be considered as inadequate and that there is a need for improved communication at long term environmental and health risks. There is, in the specific case, room to improve the communication and the conditions are good, if the communicating actors watch out for pitfalls.

In this study the researcher set out to determine the levels and the causes of workplace stress, as well as the consequences of stress in terms of witnessed and experienced aggression in the workplace, anxiety, depression, and worry for a sample of 205 subjects. To achieve this, the following tests were used: 1) Experience of Work and Life Circumstances Questionnaire, 2) the Aggression in the Workplace Questionnaire, 3) the IPAT Anxiety Scale,4) the Beck Depression Inventory, and 5) the Penn State Worry Questionnaire. The subjects’ ability to cope withexperienced stressors in relation to social problem solving was examined with the Social Problem-Solving Inventory-Revised. The raw data were analysed by means of the usual descriptivestatistics. In addition, inferential statistics including z-tests, t-tests, analysis of variance and posthoc analyses (Scheffé) were conducted for the following groups: total group, gender, marital status, age, organizational type, qualification and position level. Results indicate that most of the subjects in the sample experienced normal levels of stress, indicating that the participants generally experienced their circumstances within or outside the workplace as satisfactory. Generally, the results also indicated that their expectations regarding their work situation were met. With reference to the consequences of stress, the total sample reported low levels of witnessing and experiencing workplace aggression, normal levels of anxiety, low levels of depression and worry. Good overall social problem solving suggests the ability to cope with demands and stressors within and outside the workplace. Generally, Pearson correlations indicated significant relationships between a) levels of stress as experienced by subjects and b) witnessed and experienced workplace aggression, c) anxiety, d) depression, e) worry and f) social problem solving. That most of the subjects in this sample were able to deal effectively with the demands and stressors placed on them, from within and outside the workplace suggests the ability to use effective problem-focused coping involving social problem solving which for most participants, was due to a positive problem orientation and effective rational problem solving skills. These findings may be useful as part of a stress management programme to help employees deal with stress proactively by becoming more effective problem-solvers. In terms of a salutogenic paradigm, and consistent with recent developments in positive psychology, the findings indicate that more attention should be paid to possible reasons why some employees appear to cope with stress more effectively than others. / Thesis (PhD (Psychology))--University of Pretoria, 2008. / Psychology / PhD / unrestricted

The prevalence of anxiety amongst children with Autism Spectrum Conditions (ASC) is reportedly considerably higher than the general population (Ozsivadjian & Knott, 2011). Research considering intervention for children with ASC and anxiety has predominantly been from a clinical perspective, with limited evidence based literature being found that explored the needs of these students in relation to anxiety within the mainstream secondary school educational context. Anxiety can increase during adolescence for children with ASC (White, Ollendick, Scahill, Oswald, & Albano, 2009) and many of the anxiety related worries of children with ASC have been found to be related to school (Ozsivadjian & Knott, 2011). However, there is a dearth of research regarding practical support within an educational setting that can be implemented by schools on a needs basis to support students with ASC and signs of anxiety. Four students with a diagnosis of an ASC who had presented with signs of anxiety were identified from mainstream secondary schools across one English local authority. A parent and an educational practitioner who worked with each student also participated. A qualitative multiple embedded case study design was utilised. Suitably differentiated methods for gaining this cohort of students’ views and engaging them in the research were employed. Data from semi-structured interviews and educational documentation were analysed for main themes using thematic analysis based upon Braun and Clarke's (2006) six phase model. The perceived needs and difficulties of anxious students with ASC and what is considered to be effective practice in supporting them within a mainstream secondary school setting are outlined. The study provides some understanding of the needs of students with ASC and how schools support management of their anxiety. The research intends to extend knowledge of the needs of these students and what works in effectively supporting these students within a mainstream secondary school setting.

Bakgrund: Diabetessjukdomen är en kronisk sjukdom som drabbar ett stort antal människor världen över. I Sverige drabbas omkring cirka 50 000 människor av diabetessjukdomen rapporterar nationella diabetesregistret. Att leva med diabetes under en längre tid kan medfölja olika komplikationer. En av de är den allvarliga diabetesfotsår, som i sin tur uppkommer av kombinationen av nervskada och dålig blodcirkulation. Femton procent av diabetespatienter utvecklar minst ett fotsår under sjukdomens prevalens. Fotsår som har en lång läkningsprocess kan även leda till amputation. Behandlingen för dessa fotsår involverar olika instanser samt specialistfotteam. I behandlingen kan ingå egenvård, kirurgiska ingrepp, behandling med lokalt negativt tryck och hyperbar syrgasbehandling. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetesfotsår. Metod: Metoden har genomförts som en litteraturöversikt vilket bygger på kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig forskning. Databaserna som CINAHL Complete och Medline användes för att samla ihop materialet till den har arbetet. Bestämmande sökorden relaterad till ämne användes i både databaserna för att kunna få de lämpliga artiklarna till syftet. Noggrann analys utfördes av artiklarna och slutligen belystes fyra huvudkategorier i resultatet. Resultat: Arbetets resultat presenteras i fyra huvudkategorier som är: Fysiska smärtan, inre känslor, bristande kunskap och begränsningar av livssituationen. Inom den första kategorin framkom att patienterna upplevde smärta vid sömn, när de går, när de står men också smärta från själva såret med mera. Den andra beskriver att patienter med diabetesfotsår upplever en hel del negativa känslor i olika sammanhang. Tredje kategorin omfattar bristande kunskap kring fotsåren men också mötet med vårdpersonalen. Till sist framkom livsbegränsningar som handlar om utförande av vardagliga aktiviteter, begränsningar i sociala sammanhang och arbetsmiljön. Men också svårigheter när det gäller socioekonomiska området. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons caritativa teori kring lidande, hälsa och vårdande. / Background: Diabetic disease is a chronic disease affecting a large number of people worldwide. In Sweden, about 50,000 people suffer from diabetes, reports the National Diabetes Register. Living with diabetes for an extended period of time can come with various complications. One of them is the severe diabetic foot ulcer, which in turn arises from the combination of nerve damage and poor blood circulation. Fifteen percent of diabetic patients develop at least one foot ulcer during the prevalence of the disease. Foot ulcers that have a long healing process can also lead to amputation. The treatment for these foot ulcers involves various instances as well as specialist foot teams. The treatment can include self-care, surgical procedures, treatment with local negative pressure and hyperbaric oxygen therapy. Aim: The purpose is this study is to describe patient´s experiences of living with diabetes foot ulcers. Method: The method has been carried out as a literature review which is based on qualitative and quantitative scientific research. The databases such as CINAHL Complete and Medline were used to collect the material until it has worked. Determined keywords related to topic were used in both databases in order to get the appropriate articles for the purpose. A thorough analysis was carried out of the articles and finally four main categories were highlighted in the result. Results: The results of the work are presented in four main categories which are: Physical pain, inner feelings, lack of knowledge and limitations of the life situation. Within the first category, it emerged that patients experienced pain during sleep, when they walk, when they stand, but also pain from the wound itself and more. The second describes that patients with diabetes foot ulcers experience a lot of negative emotions in different contexts. The third category includes a lack of knowledge about the foot ulcers but also the meeting with the health care staff. Finally, life constraints emerged, which are about the execution of everyday activities, restrictions in social contexts, working environment and difficulties in the socio-economic field. Discussion: The result is discussed based on Katie Eriksson's charitable theory of suffering, health and caring.

The COVID-19 pandemic has extensively impacted upon society and limited opportunities for social interaction due to government regulations. University students have been required to adapt to a transition from classroom to online based learning, with a subsequent loss of resources and study-specific venues for social interaction. In general, university students are identified as being at increased risk of experiencing mental health issues; social isolation and loneliness incurred as a result of the COVID-19 pandemic can further contribute to students’ vulnerability. The present study explores student attitudes concerning the transition to online studies using the theoretical foundation of Challenge and Threat states, and examines the utility of Written Emotional Disclosure to improve student coping. The study was undertaken with 45 students (23 women, 22 men; aged between 18-35 years) attending Umeå University. Data were collected during the completion of an online based expressive writing intervention. Participants were instructed to write about their experience of the transition to online studies, and reflect upon how they could develop strategies to cope with possible academic difficulties. Participants also reported levels of general anxiety, positive and negative affect, emotional and social loneliness, challenge, threat, worry, and confidence. Data analysis revealed that students’ reporting heightened levels of general anxiety as well as emotional loneliness were more likely to experience the transition as threatening and were more prone to excessive worry. No statistically significant intervention effects were found. Limitations of the present study are discussed and future research is proposed. / COVID-19-pandemin har påverkat samhället i stor utsträckning och de införda restriktionerna har begränsat möjligheterna till social interaktion. Universitetsstudenter har varit tvungna att ställa om till onlinestudier, med förlust av resurser och studiespecifika sociala sammanhang som följd. Universitetsstudenter är en riskgrupp när det kommer till mental ohälsa; social isolering och ensamhet till följd av COVID-19-pandemin kan ytterligare bidra till elevernas sårbarhet. Denna studie har undersökt studenters attityder gentemot övergången till onlinestudier utifrån teorin om Challenge- and Threat states och om Written Emotional Disclosure kan förbättra studenternas coping. Undersökningen genomfördes med 45 studenter (23 kvinnor, 22 män, i åldern 18-35 år) som studerade vid Umeå universitet. Data samlades in genom en onlinebaserad skrivövning. Deltagarna instruerades att skriva om sina erfarenheter av övergången till onlinestudier och reflektera över hur de kunde utveckla strategier för att hantera eventuella svårigheter. Deltagarna rapporterade också nivåer av positiva och negativa affekter, emotionell och social ensamhet, challenge, threat, oro och självförtroende. Analyser visade på att studenter med högre nivåer av ångest och emotionell ensamhet var mer benägna att uppleva övergången till onlinestudier som mer hotfull och oroade sig i högre utsträckning kring densamma. Inga statistiskt signifikanta interventionseffekter hittades. Denna studies begränsningar diskuteras och fokus för framtida forskningsområden föreslås

Theoretischer Hintergrund: Die diagnostischen Kriterien der Generalisierten Angststörung (GAS) und ihr Status als eigenständige psychische Störung waren lange umstritten. Inzwischen liegen neuere epidemiologische Daten vor, die ein präziseres Bild dieser Störung und ihrer Besonderheiten ermöglichen. Methode: Es wird ein systematischer Überblick zu Prävalenz, Verlauf und Komorbidität, zur Beeinträchtigung und zum Inanspruchnahmeverhalten sowie zur Spezifität des Kernsymptoms (Sorgen) erstellt. Ergebnisse: GAS ist eine häufige Störung, die im jungen Erwachsenenalter einsetzt, jedoch auch – anders als andere Angststörungen – hohe Inzidenzraten im mittleren Lebensalter aufweist. Der Verlauf ist eher chronisch. Trotz hoher Komorbidität lässt sich die Störung valide abgrenzen. Klinisch relevante Sorgen erweisen sich als störungsspezifisch. Die Beeinträchtigungen sind auch bei GAS-Patienten ohne Komorbidität beträchtlich. Schlussfolgerung: Der Forschungsstand spricht für die Bedeutung und Eigenständigkeit der Diagnose sowie für die stärkere Beachtung offener Forschungsfragen. / Background: The diagnostic criteria for generalized anxiety disorder (GAD) and its status as an independent mental disorder have been controversial. More recent epidemiological data provide a more precise picture of this disorder and its specific features. Methods: A systematic overview is given in regard to prevalence, course and comorbidity, impairment, and help-seeking behavior as well as to specificity of the core symptom (worries). Results: GAD is a frequent disorder with high incidence rates in middle-age groups, which are not seen in other anxiety disorders. Despite the high comorbidity GAD can be validly distinguished. Clinically relevant worries have been proven as specific for the disorder. The impairments are also considerable for patients without comorbid disorders. Conclusions: Research supports the independent status of GAD and the importance of this diagnosis. Unsolved questions are to be analyzed in future research.

Bakgrund: Hälften av samtliga föräldrar upplever ångest inför att barnet ska genomgå anestesi. Preoperativ oro och ångest hos föräldrar kan exempelvis bero på att operationsmiljön upplevs skrämmande och att barnet kan tänkas uppleva smärta under vårdförloppet, men kan även relateras till anestesiinduktion och den separation från barnet som uppkommer härvid. Den ångest som föräldrar upplever kan överföras och inverka negativt på barnet. Syfte: Syftet var att undersöka tillgängliga interventioner samt deras effekt med avsikten att reducera preoperativ oro och ångest hos föräldrar till barn som ska genomgå kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 kvantitativa originalstudier söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo, vilka kvalitetsgranskades och systematiskt analyserades. Relevanta resultat ur artiklarna extraherades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry där avsikten var att via syntetisering generera föreliggande studies resultat. Resultat: Den systematiska litteraturstudien påvisar att preoperativa förberedelser i form av Undervisning via digitala hjälpmedel, Distraktion via lek, humor och musik, Förberedelser via preoperativ information samt Kombinerad preoperativ undervisning, medicinsk lek och rundvandring är interventioner som reducerar preoperativ oro och ångest hos föräldrar. Slutsats: Resultatet påvisade att flera interventioner hade en reducerande effekt avseende preoperativ oro och ångest hos föräldrar, men därtill att interventioner måste vara individuellt anpassade och i tillräckligt hög grad vara riktade till föräldrar för att erhålla önskvärd effekt. / Background: Half of all parents experience anxiety before the child undergoes anesthesia. Preoperative worry and anxiety in parents may, for example, be due to the fact that the surgical environment is experienced as frightening and that the child may experience pain during the course of care, but may also be related to anesthesia induction and the separation from the child that arises. The anxiety that parents experience can be transmitted to and cause negative effects on the child. Aim: The aim was to examine available interventions and their effects regarding intention of reducing preoperative worry and anxiety in parents of children undergoing surgery. Method: A systematic literature review was conducted where 12 quantitative original studies were applied from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo, which were quality checked and systematically analyzed. Relevant results from the articles were extracted in accordance to Bettany-Saltikov and McSherry where the intention was to generate the results of this review by synthesization. Results: The systematic literature review demonstrates that preoperative preparations in terms of Teaching by digital aids, Distraction by play, humor and music, Preparation by preoperative information and Combined preoperative teaching, medical play and tour are interventions reducing preoperative worry and anxiety in parents. Conclusion: The results demonstrate that several interventions had a reducing effect regarding preoperative worry and anxiety in parents, but in addition that interventions must be individually customized and sufficiently directed at parents to obtain the desired effect.

Bakgrund Studier visar att det är vanligt att barn känner rädsla oro och ångest inför en operation. Att ha ont i magen och inte kunna sova några dagar innan operation är vanligt bland barn. Många sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt yrke och ibland kan det vara en utmaning att tillgodose barns behov av trygghet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan utföras i det preoperativa skedet för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn som är mellan 2–14 år. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på fyra kvalitativa och 13 kvantitativa artiklar. Artiklarnas fynd delades in i olika kategorier utifrån likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier. Dessa är: Åldersanpassad information, distraktion och bemötande. Under huvudkategorier presenteras underkategorier: Skriftlig information, visuell information och spel, lek som distraktion, avledning som distraktion, sjuksköterskans förhållningssätt och föräldrars roll. Slutsats Sjuksköterskan kan utföra preoperativa omvårdnadsåtgärder för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden. Barns rädsla, oro och ångest ökar om föräldrarna är oroliga. Att arbeta barncentrerat men även familjefokuserat är därför viktigt. / Background Studies show that it is common for children to feel fear, worry and anxiety before an operation. Having a stomach-ache and not being able to sleep a few days before surgery is common among children. Many nurses meet children daily in their profession and sometimes it can be a challenge to meet childrens need for security. Aim The purpose of this literature review was to chart nursing interventions that can be performed in the preoperative stage to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children aged 2–14 years. Method A structure literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 4 qualitative and 13 quantitative articles. The findings in the articles were then divided into different categories based on similarities and differences in order to compile the results. Results The results revealed three main categories. These are: Age-appropriate information, distraction and treatment. Under the main categories, subcategories are presented: Written information, visual information and games, play as a distraction, diversion as a distraction, the nurse's approach and the role of parents. Conclusions The nurse can perform preoperative nursing interventions to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children. Communication is an important part of nursing. Childrens fear, worry and anxiety increase if the parents are worried. Working childcentred and also family-focused is therefore important.

In a time filled with concerns and threats of terrorism, Sweden faces a challenge that demands our full attention. In this critical situation, we have chosen to investigate how students perceive the threat of a potential terrorist attack. Previous research has shown that people's trust in authorities affects the extent to which they feel fear about the possibility of a terrorist attack. Prior research has further emphasized the importance of media consumption and gender in shaping the experience of fear. The purpose of this pilot study is to examine how the increased threat to Sweden influences the level of fear among students across the country regarding a potential terrorist attack in Sweden. Additionally, the aim is to investigate whether trust in the general public has any significance for fear, while controlling for the impact of media consumption and gender. The theoretical framework draws upon Beck's theory of the risk society, Giddens' concepts of ontological security, trust, and expert systems, and finally Misztal's definition of the concept of trust. Data collection involves a survey, with the sample consisting of individuals over 18 years of age residing in Sweden and studying at a university or college. Univariate analysis, as well as bivariate and multiple regression analysis, were used to analyze the collected data. The study revealed that students' experiences of fear varied, with trust in authorities and the general public having no impact on their fear levels. However, the degree of fear was significantly influenced by students' media consumption, which also affected the relationship between trust and fear. / I en tid fylld av oro och hot om terrordåd står Sverige inför en utmaning som kräver vår fulla uppmärksamhet. I detta kritiska läge har vi valt att undersöka hur studenter upplever hotet om ett eventuellt terrordåd. Tidigare forskning har visat på att människors tillit till myndigheter påverkar i vilken utsträckning de känner oro för att ett eventuellt terrordåd ska ske. Forskning har ytterligare understrukit mediekonsumtion och köns betydelse för upplevelsen av oro. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka hur det ökade hotet mot Sverige påverkar i vilken utsträckning studenter runt om i landet känner oro för ett eventuellt terrordåd i Sverige. Vidare är syftet att undersöka om tilliten till allmänheten har någon betydelse för oron, samt kontrollera för mediekonsumtion och köns betydelse. Den teoretiska referensramen utgår ifrån Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp ontologisk trygghet, tillit samt expertsystem och till sist Misztal definition av tillitssbegreppet. Datainsamlingen består av en enkätundersökning, där studiens urval består av personer över 18 år bosatta i Sverige som studerar på universitet eller högskola. Univariatanalys samt bivariat- och multipel regressionsanalys användes för att analysera studiens insamlade data. Studien visade att studenters upplevelser av oro är utspridd där tilliten till allmänheten inte har någon påverkan på deras oro. Graden av oro påverkas däremot till stor del av studenternas mediekonsumtion som även påverkar sambandet mellan tillit och oro.