Spelling suggestions: "subject:"cow!3factor"" "subject:"cow!4factor""
1 |
Boven i dramat : En kvalitativ studie om lärares tankar om drama som lärverktyg i SO-undervisningen i åk 1-3 / The Villain of the Piece : A qualitative study about teachers’ thoughts about drama as a learning tool in SO-education in grade 1-3Jannborg, Sara, Lundberg, Sofia January 2019 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om i vilken utsträckning, och hur, åtta lärare i åk 1-3 använder drama som lärverktyg i SO-undervisning och vad de tänker om lärverktyget i SO-undervisningen. Drama har visats ha positiv inverkan på elevers lärande och utveckling men ändå finns en uppfattning om att drama som lärverktyg exkluderas i undervisningen. Vygotskijs sociokulturella teori om lek och fantasi ramar övergripande in studien och Bamfords forskning (2006) om framgångsfaktorer för lärande genom konstnärliga ämnen riktar studien. Studiens ansats är kvalitativ. Resultatet identifierar de fyra kategorierna Dramaaktiviteter, Bedömning och reflektion, Utmaning och inkludering och elevintresse och framförande. Kategorierna innehåller lärares tankar om drama som lärverktyg i SO-undervisningen och hur det används. Slutsatsen är att drama som lärverktyg används. Utsträckningen varierar. Uppfattningen är att drama som lärverktyg i SO-undervisningen är värdefullt och önskas användas mer men att användningen begränsas av tids- och kompetensbrist.
|
2 |
Sjunga och arbeta : Lärprocesser i ett sceniskt körprojekt / Singing and working : Learning processes in a scenic choir projectNahnfeldt, Leif January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärprocesser som sätts igång hos körsångare i ett sceniskt projekt. Vilka är de möjliga lärprocesserna? Hur skiftar de från individ till individ? Vilka faktorer anser körsångarna bidrar till upplevelse av egen utveckling? Jag har använt mig av den litteratur och de uppsatser som publicerats inom närliggande område i första hand på svenska. Det huvudsakliga materialet är de kurssvar som 30-talet körsångare i Damkören Söt Likör vid Karlstad Universitet lämnade in som tentamensuppgift vid Kursen Sceniskt körprojekt med publik inriktning i vilket merparten av körmedlemmarna deltog. Kursen bestod i att instudera det för kören specialskrivna körverket Snorvipas Saga och tillsammans iscensätta och marknadsföra detta i en timslång föreställning inför betalande publik som en del av körens 20–års jubileum hösten 2007. För att utvärdera svaren använder jag en narrativ metod där jag utgår från Judit Bells beskrivning i Introduktion till Forskningsmetodik. Jag låter dem passera genom ett filter där jag söker efter lärprocesser på en konstruktiv, kontextuell och funktionell nivå. Jag har också sökt efter det som Anne Bamford kallar för Wow! – faktorn i en kulturbaserad lärmiljö för att se vilka olika aspekter av meningskapande processer som finns i berättelserna. I sammanfattningen konstaterar jag att det finns en tydlig skillnad mellan typ och mängden av lärprocesser i ett sådant här projekt i jämförelse med traditionellt körverksamhet där sjungandet är det huvudsakliga gemensamma målet. / The main purpose of this investigation is to identify learning processes according to competence and the experience of meaningfulness in a scenic project for a choir. The background of this project is a university course at the University of Karlstad which involved most of the members of the University Women Choir, Söt Likör, during the autumn 2007. The performance of Snorvipas Saga took place in the University main hall, as part of the choir’s twentieth anniversary. As part of the examination all the participants of the course wrote a paper reflecting their individual learning process. Out of 30 papers eight were selected, the ones which were written more as a personal story rather than and point by point answer. To evaluate the answers I have chosen to read them as personal stories with a narrative reading, as understood by Judit Bell in Introduction to Methods for Research (my translation of the Swedish title),. I let them pass through a filter in which I tried to detect the learning process on a constructive, contextual and functional level. I also looked for what Anne Bamford calls the Wow! - factor in culturally rich learning situations to see what levels of meaningfulness one could find in the answers. I found that there is a difference between the type of and the multitude of learning processes in this kind of project in comparison with traditional choir work where singing is the exclusive aim. Here I used the results from Ragnhild Sandberg Jurströms, Master thesis, Song in Teamwork, to compare the difference in learning processes according to participating in the gradual process of socialising, collective knowledge, action and activities and the variety of experiencing. After that I also looked at the differences in the experience of meaningfulness. The main result of is that in a scenic project which involve the choir singers in a multitude of tasks, as project workers, in acting together, as singers, and friends the learning processes expand and create a high rate of new experiences for everyone involved. Even the experience of meaning grows.
|
3 |
Små citroner gula : En studie i hur estetiska lärprocesser iscensätts, värderasoch realiseras, samt hur en lärmiljö med – ”The Wow Factor”påverkar inlärning på gymnasienivåSelstam, Anna January 2015 (has links)
Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.
|
4 |
Pedagogiskt drama i SO-undervisningen : En studie om några F-3 lärares inställning till pedagogiskt drama som metod i SO-undervisningen / Pedagogical Drama as a Method in the Teaching of the Social Subjects : A study about teacher’s attitudes toward pedagogical drama as a method in the teaching of the social subjectEdin, Anders, Andersson, Camilla January 2018 (has links)
Studiens syfte är att undersöka sju F-3 lärares inställning till pedagogiskt drama som metod i SO-undervisningen. Studien präglas av det teoretiska perspektivet pragmatismen. Som undersökningsmetod används semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att vissa lärare har en positiv inställning till drama. Möjligheter som lyftes fram med metoden innebär ett lustfyllt lärande, en variationsrik undervisning, en alternativ bedömningsmetod och metodens kommunikativa möjligheter. Resultatet visar också att vissa lärare har en avslappnad inställning till pedagogiskt drama då drama ses som en naturlig del i undervisningen. Resultatet visar att vissa lärare känner sig osäkra vid användandet av pedagogiskt drama då de upplever att de har bristande kompetens inom metoden. Dessutom visar resultatet att vissa lärare har en negativ inställning till pedagogiskt drama och att tidsbrist, bristande kunskaper och huvudfokus på mätbara mål nämndes som hinder vid användandet av metoden. Sammantaget visar resultatet att lärarna var ambivalenta, det vill säga att de hade en positiv inställning till dramas möjligheter för lärandet samtidigt som de ser många hinder vid användandet av metoden.
|
5 |
Om vi gör roliga saker så får vi glada elever : En undersökning av påverkansfaktorer och kvalitetskriterier för estetiska projekt i skolmiljöOlausson, Anders January 2018 (has links)
En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.
|
Page generated in 0.3078 seconds