Stationsområdet i Växjö genomgår omfattande förändringar, där bland annat planer för ett WTC finns. Ett förslag på nämnda byggnad har tagits fram, men det fick kritik. Man menade att det inte stämde in i stadsbilden. Vårt syfte och mål har därför varit att ta fram alternativa förslag på utformning av ett WTC, med hänsyn till kritiken. Vår metod bestod i att sätta oss in befintliga detaljplaner och utföra eget skissningsarbete. Detta har resulterat i två förslag på utformning, som sedan jämförs och analyseras utifrån en uppsättning värderingspunkter. Från detta följer en diskussion där vi dragit en del slutsatser, som blir vårt inlägg i den pågående diskussionen om detaljplanen.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

Detta arbete är en kunskapsöversikt om hur lärare kan undervisa för att främja elevers vilja och mod att prata engelska i klassrummet. Syftet är med denna kunskapsöversikt att undersöka och redovisa undervisningsmetoder i engelska som andra språk med fokus på muntlig kommunikation. Syftet preciseras genom följande forskningsfråga – vilka metoder kan lärare använda sig av för att elever ska motiveras till att våga prata mer engelska i klassrummet? Det är sju artiklar från sök- och urvalsprocessen som ansågs vara relevanta för studien och som har granskats. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att det som främst påverkar undervisning och lärande är att skapa en miljö för kommunikation och vilja genom att motivera, att implementera engelska utanför klassrummet i lektionerna, estetiska undervisningsmetoder och användandet av teknik i lärande av engelska. Förslagsvis kan man vidare undersöka på vilka sätt dessa undervisningsmetoder kan användas. Hur mycket påverkar årskursen metodernas grundläggande utformning? Hur ska lärare implementera detta och på vilket sätt mäter vid om eleverna vågar prata mer engelska i klassrummet innan respektive efter implementeringen av undervisningsmetoderna? Detta är funderingar vi tar med oss.

Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Thesis (M.A.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / Most academic discussions of fugue either seek to find a single unifying formal principle for all fugues, or deny the existence of commonly occurring form-types in the vast repertory of fugal compositions. In the absence of any definitive theory of fugal form, fugal analysis tends to concentrate on details of contrapuntal procedure, with considerably less emphasis given to formal aspects. This study will focus on the overall form of the fugues in the first book of Das wohltemperirte Clavier. I have proceeded under the assumption that the form of fugal compositions is articulated in essentially the same manner as holds for other genres, and that these formal structures can be ascertained with minimal reference to the technicalitles of fugal and contrapuntal procedure. By this method, it will be found that most of the fugues of WTC I are relatively simple bipartite or tripartite structures, and that there are many structural similarities between them. My investigation of WTC I reveals that the bipartite fugues outnumber the tripartite fugues by more than three to one, possibly as a result of Bach's extensive experience with the composition of stylized suites and dances between 1715 and 1723. Correspondences between the bipartite fugues and binary dance forms are clearly evident. In view of the considerable number of shared formal characteristics and methods of articulation displayed by the fugues of WTC I, it seems evident that Bach composed them with a clear formal plan in mind and that he often desired an effective delineation of the various formal divisions to aid the listener's perception and understanding of this music. / 2031-01-01

Föreliggande uppsats fördjupar sig inom ämnet gränslöst arbete och syftet är att synliggöra upplevelser av samt attityder till arbetssättet. Detta då gränslöst arbete idag blir allt vanligare som följd till medietekniken som implementeras i det dagliga arbetet. Genom en kvalitativ fallstudie och nio intervjuer med anställda på fallföretaget samlades empiri in kring deras upplevelser och attityder till arbetssättet. Respondenterna delades upp i tre subgrupper baserade på arbetsroll på företaget. Det visade sig finnas samband mellan hur respondenterna i de olika subgrupperna upplevde arbetssättet och det fanns avgörande skillnader i arbetssätt mellan grupperna. Attityderna såg relativt lika ut oavsett arbetsroll, samtidigt som respondenterna som påverkades minst av det nya arbetssättet var mer kritiska till det. Positiva attityder innebär inte att bakomliggande problem bör bortses från, då det kan uppstå problematik längre fram. / This study deepens within the topic boundaryless work and the aim is to visualize the experiences of, and the attitudes towards, that way of working. This is relevant since boundaryless work is becoming more and more common due to the technology that implements in to our daily work. Through a qualitative case study and nine interviews with employees at the case company, empirical data was gathered on their experiences and attitudes towards the way of working. The respondents were divided in to three subgroups based on their role at the company. As it turned out there were connections between how the respondents from the different subgroups experienced the way of working and there were vital differences between the roles. The attitudes on the other hand were similar regardless of the work roles, though the respondents that noticed flexible work the least were more critical to it. Positive attitudes do not mean that underlying issues or difficulties should be overlooked, since these can become more critical later on.

This study is a multi-faceted analysis of the English learning motivation of one particular population: first-year non-English-major Japanese university students in a rural area of Japan. In addition to traditional motivation measures, measures of group dynamics thought to be relevant to classroom motivation and L2 Willingness to Communicate (WTC),which has recently caught interest both as an influence on and valued outcome of second language (L2) learning, were also included. The participants' English proficiency was measured with the Test of English for International Communication (TOEIC). The participants were 238 Economics and Management majors enrolled in required English courses. They completed a 44-item L2 motivation and preferences for instructional activities questionnaire, a 30-item L2 WTC questionnaire, and the TOEIC. A factor analysis was performed to determine the internal structure of the motivation and preferences for instructionl activities variables. A Rasch rating-scale analysis was conducted to estimate the strength of the components by calibrating person measures for each variable for this sample Motivational Intensity, Intergroup Approach Tendency, Necessity of English and Instrumental Orientation emerged as motivational components, and Group Cohesion, Preference for a Student-Centered Approach, Enjoyment of Group Activities, and Study Habit Preference emerged as preference for instructional activities components. To determine the effects of the motivational and preferences for instructional activities components on proficiency and L2 WTC, multiple regression analyses were performed. One motivation component (Motivational Intensity) and one preference for instructional activities component (Study Habit Preference) contributed to predicting proficiency. For L2 WTC, Intergroup Approach Tendency and Preference for a Student-Centered Approach were statistically significant predictors. Next, a profile analysis was conducted to determine the differences in motivational and preferences for instructional activities tendencies at low, medium, and high levels of proficiency and L2 WTC. No notable differences in profiles emerged for the three proficiency levels, but significant differences emberged among three levels of L2 WTC groups. Overall, the set of analyses provide an in-depth understanding of the motivation of university-aged Japanese learners of English in a rural area. Teachers of these and similar students can adapt their practices to match and expand the preferences of these learners, and researchers in the future can apply this research strategy to different populations. / CITE/Language Arts

An entry for the World Trade Center Memorial Competition was expanded upon as a study into the nature of design. The project influenced its own evolution and revealed exciting outcomes. The memorial is a reinforced concrete tower with an acrylic water tank at the top. The water tank acts as a prism casting colorful light displays both in the tower and around the site. The tank is also the source for continually falling droplets of water. The drops fall 450 feet through an open chamber to land in a shallow overflowing pool and then wash over a stone sepulcher containing the unidentified remains of victims. / Master of Architecture

Motivation i kombination med elevens självkänsla är två viktiga delar inom språkinlärning. Om den ena delen saknas uteblir ofta den språkliga aktiviteten hos eleverna. Uppsatsen är framtagen genom en empirisk studie i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och en enkätundersökning med elever. Studiens forskningsfrågor fokuserar på vad som motiverar elever till att tala på engelska samt vad lärare kan göra för att motivera elever till att kommunicera i klassrummet. Tidigare forskning förespråkar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Detta anses vara en nyckelfaktor eftersom eleverna hör språket vilket motiverar till muntlig aktivitet. Undersökningen visar bland annat att användning av målspråket i undervisningen och en trygg lärmiljö är viktiga aspekter för lärare som vill skapa ett kommunikativt klassrum på målspråket och stödja elever till ett språkligt självförtroende. Undersökningen utgår från Vygotskys sociokulturella perspektiv samt MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC). Resultatet visar att de flesta elever är positiva till engelska som ämne och majoriteten av eleverna tycker att det är roligt att lära sig ett nytt språk. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning men för att dra generella slutsatser behövs mer forskning inom området. / <p>Engelska</p>