A number of countries including Sweden have developed children’s helplines as free and anonymous counseling services for children and youth. The aim of this study was to deepen knowledge about how the problems of children and youth are represented and constructed in Sweden’s BRIS (Children’s Rights in Society) Children’s Helpline, telephone support between the years 1996 and 1998. The work was social constructivistic, examining how helpline responders understand and interpret information received during support calls. The concept of “the concern” is highlighted as a point of study of problem constructions within micro-counselling. The empirical material consisted primarily of interviews with persons who worked at BRIS either as employed ombudspersons or as volunteer telephone responders. Eleven ombudspersons replied to questions about the Children’s Helpline and how support services are organized. Thirty eight interviews were carried out with helpline responders at two separate occasions during the study period. Fifteen of these interviews provided material for an in depth investigation of responders preconceptions of children and youth’s everyday life, as well as the themes of gender, problematic relationships and assault as well as the strategies that responders used in their supportive calls. Statistical information was collected from BRIS reports. Fifteen completed questionnaires from support calls were included in this study. Analytical processes resulted in the development of the two theoretical concepts of familiarity and micro-understanding. General representations of children and youth situations are put forth via descriptions of misery. The responders’ concepts of children’s everyday life appear fragmentary because of the limited information available about the caller. Gender issues are constructed around questions of feminity and sexuality. The theme of assault contains calls from both girls and boys. Boys’ calls about assault are constructed around bullying and physical assault. Girls’ call are also constructed around violence but also include sexual abuse and molestation. This study contributes to the growing field of knowledge about the problem images of children and youth that emanate from support calls made to telephone helplines.

Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieungdomars upplevda engagemang i samhällsfrågor och hurdetta engagemang kan komma till uttryck. Det empiriska materialet i studien är baserat på kvalitativa intervjuer med13 gymnasieelever. Som bakgrund till ämnet presenterar jag; vad de nationella styrdokumenten säger omsamhällsfrågor, en liten fördjupning om sociala rörelser samt aktuell forskning gällande ungdomars intresse församhällsfrågor och politik. Resultatet av min undersökning visar på ett svagt intresse för samhällsfrågor blandeleverna i stort men att miljöfrågor tycks ha en särställning vad gäller ungdomarnas intresse. Att rösta menade enmajoritet av respondenterna var en självklarhet medan partipolitik eller andra handlingar utav politisk karaktär ejansågs vara så viktiga för dem. De sätt som de intervjuades engagemang främst kom till uttryck på var viadiskussioner om samhällsfrågor i hemmet eller genom att skänka pengar till välgörande ändamål. Mitt resultat pekaräven på att ungdomar kan tänka sig att gå med i någon social rörelse eller bryta mot lagen om de blir engagerade inågon fråga men att gränsen går vid att fysiskt skada en annan människa.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet. Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund? Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället? Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 – 24 år i olika skolor. När resultatet av enkäterna var sammanställda valde vi att ha en fokusgrupp med fyra deltagande som hade deltagit i enkätundersökningen. Syftet med att ha en fokusgrupp var att få en fördjupad kunskap om vissa svar kring rasism och diskriminering. Vårt resultat i studien visade att ungdomar med utländsk bakgrund, blir diskriminerade ute i samhället utav skolan, polisen, socialtjänsten, i affärer, på arbetsplatser samt på andra platser i samhället som till exempel på bussen. Dessa slutsatser stärktes och jämfördes sedan med tidigare forskning i en analysdel, samt en avslutad diskussion.

Truancy is a problem in the Swedish schools today, just as well as in other European and other developed countries where educataion is gratuitous. Teachers all over Sweden go to classes with a clear and well-planned schedule for the day. But some are unable to do their work because of asent students. In this study I have chosen to focus on the perspective of the youths and the main question is: how do students discuss and think about truancy. During the study I have chosen a qualitative approach and have therefore done observation in various classes in a Swedish senior high school in a suburb outside Stockholm during twelve weeks. I have also done twelve interviews with the same number of students, six girls and six boys. The age ranges from 16 to 19 with two students from each grade. The result of the study is that some of the students are indiffirent when it comes to school. They just do not care about attending school all the lessons and all the days. Some of the students are absent when they feel they have lack of time in the prospect of a big examination. But the most astonishing statement from all the twelve students is that they state that their parents mean that the education is the student own responsibility.

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område. / The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.

This essay is a part of a project called “Young peoples representation of love and relationships” and was initialized in Barcelona in January 2006. The University of Barcelona cooperates with the University college of Södertörns Högskola to compare perception of love among youths in both countries. The project focuses on teenagers between 13-19 years of age. The project uses four types of questionnaires with questions about love, feelings, empathy and relationships witch were compiled by research workers at the University of Barcelona. “A Love-ly game” is a qualitative study that is based on a questionnaire-investigation made in a Gymnasium-school in a suburb south of Stockholm. The questionnaires can be answered both in writing and by drawing but deal with the same subject. The purpose of this essay is to study a group of young people in the ages of 16-18 years old and capture their view of love and relationships. The essay will present the qualities the young people consider as the most important in a relationship and also the variety of ways these are expressed. Out of this material the author has made an interpreting analysis out of which conclusions are presented. According to respondents the most vital qualities in a relationship are honesty, trust, affection and kindness. These characteristics are expressed in different ways in relationships, depending on the persons’ idea of what love and its’ meaning is.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet är drabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning. Resultatet av denna undersökning har visat att eleverna besväras av psykosomatiska problem mer frekvent än riksgenomsnittet. Slutsatsen är emellertid att det behövs fortsatt forskning och arbete inom området gällande psykosomatiska besvär bland unga individer.

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd. Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta. Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd. I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier. Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet. Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet. Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS. Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd. Då ensamt arbete med programmet tar mer tid och engagemang är samarbete att föredra. Förutsatt att ett samarbete finns är det troligt att studie- och yrkesvägledare både kan tillföra mycket och själva tjäna på ett sådant samarbete. Resultatet av studien kan vara till nytta för studie- och yrkesvägledare på gymnasium, särgymnasium och arbetsförmedlingar, samt för kommuner och för övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i behov av särskilt stöd.

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper. Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den pågår överallt och hela tiden, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för mobbare och mobbade. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.

Sättet som vi använder fotografier på har utvecklats genom åren och sedan de första fotografierna uppstod har det hänt mycket. Det har inte bara blivit mycket lättare att kopiera och massproducera motiv utan också billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begränsningar. Även möjligheten att publicera bilder har förändrats. Privata fotografier gick inte att sprida på samma sätt som det går idag, utan går nu att hitta utan någon som helst ansträngning på nätet. Bloggar och bilddagböcker har skapats där man lägger ut sina bilder utan att kanske tänka på att hela världen faktiskt kan se och ta del av dem. Det är viktigt att användare av internet är medvetna om hur de personliga bilderna sprids och arkiveras i de digitala bilddatabaserna. Jag kommer i denna uppsats att diskutera digitala fotoalbum med utgångspunkt från Bilddagboken.se. Detta är dock det enda digitala fotoalbum som jag kommer att diskutera i min uppsats, men jag är medveten om att det finns andra typer av digitala fotoalbum som skiljer sig en hel del från Bilddagboken.se. Anledningen till att jag valde just denna sajt som utgångspunk är för att den i första hand är baserad på fotografier och bilder. Bilddagboken.se är också en av de största i Sverige just nu. Bilddagboken.se går att använda på olika sätt beroende på medlemmens syfte och mål med publiceringen. Åldern på hemsidans besökare varierar, men uppskattningsvis ligger medelåldern på 14- 20 år. Det är en låg ålder och det är tydligt att ungdomarna inte är medvetna om riskerna de tar då de lägger ut sina bilder. Det är inte ovanligt att de visar upp sig både halvnakna och alkoholpåverkade, och de lägger inte bara ut bilder på sig själva utan också på sina vänner och bekanta. Jag har valt att göra min uppsats hypermedial eftersom jag anser att det blir mer spännande att läsa en uppsats på detta vis. Mitt mål var att forma den som en traditionell uppsats, till skillnad från att länkar och rubriker är klickbara. På så vis kan man välja vilka delar och i vilken ordning man vill läsa uppsatsen. Uppsatsen finns även som hypermedial version.