Person with hearing impairment (PHI) and their Communication partners (CPs) have a range of experiences and milestones before, during and after their audiological assessment and/or rehabilitation sessions. The term ‘patient journey’ refers to understanding the experiences and the processes the patient goes through during the course of the disease and the treatment regime. The aims of the current thesis were: (1) to further develop patient journey models of individuals with gradual-onset hearing impairment and CPs by taking their views into consideration; (2) to develop the patient journey model for PHI of sudden-onset; (3) to develop a self-reported measure of hearing disability acceptance and to study its construct and concurrent validity; (4) to investigate the health behaviour change characteristics of people noticing hearing difficulties using the stages-of-change model.  Papers I (n=32) and III (n=9) were aimed at further developing the journey model of PHI and their CPs proposed by the Ida Institute. Both studies employed qualitative methods (i.e., focus groups and interviews for data collection and thematic analysis for data analysis), and defined the models based on the perspectives of PHI and CPs both of which had seven main phases. These data were compared with the professionals’ perspectives of the journey as reported in the Ida Institute model which had six main phases. Our studies highlight new phases (i.e., self-evaluation in PHI journey and adaptation in CP journey) and also various commonalities and differences in the perspectives expressed by professionals and patients. Paper II included a pilot study to explore the patient journey of sudden-onset acquired hearing impairment from both professionals (n=16) and patients (n=4) perspectives. Both identified all the six main phases, which include: awareness; movement; diagnostics; rehabilitation; self-evaluation; and resolution. The pre-awareness phase may hinder the realisation of hearing loss in persons with gradual onset hearing loss, whereas it is far more straightforward in persons with sudden-onset due to its nature of onset. Papers IV and V employed a cross-sectional design (n=90). Paper IV was aimed at developing a Hearing Disability Acceptance Questionnaire (HDAQ), and to study its construct and concurrent validity. Results suggested that the HDAQ has a two factor structure which explains 75.7% of the variance and had good internal consistency (Cronbach’s alpha of 0.86). Also, the scale had good concurrent validity in relation to self-reported hearing disability, self-reported anxiety and depression and readiness to change measures. Paper V was aimed at understanding the stages-of-change in adults with hearing disability using the University of Rhode Island Change Assessment Scale.  As predicted a high percentage of participants (over 90%) were in the contemplation and preparation stages, supporting the stages-of-change model. Overall, the papers presented in this thesis may contribute to a better understanding of process of change through hearing impairment in PHI and their CPs. / Personer med hörselnedsättning (eng. PHI) och deras kommunikationspartners (eng. CPs) har en uppsättning upplevelser och erfarenheter före, under och efter audiologisk bedömning och/eller hörselrehabilitering. Begreppet "patientprocess" avser förståelsen av de erfarenheter och de förändringsprocesser patienten genomgår under sjukdomsförloppet och behandlingen av denna. Syftet med avhandlingen var: (1) att ytterligare utveckla individuella modeller för patientprocessen vid gradvis debut av hörselnedsättning och att ta CPs erfarenheter under beaktande, (2) att utveckla modeller för patientprocessen vid plötslig debut av hörselnedsättning, (3) att utveckla självskattningsmått på acceptans av hörselnedsättning och att studera dess begreppsvaliditet och samtidig validitet, (4) att undersöka beteendeförändring avsende hälsa för personer som upplever hörselnedsättning. Artikel I (n = 32) och artikel III (n = 9) syftade bland annat till att vidareutveckla modell av patientprocessen som och deras kommunikationspartner som föreslagits av Ida Institutet. I båda studierna användes kvalitativa metoder (fokusgrupper och intervjuer för datainsamling och tematisk analys) för att bygga modeller av patientprocessen personen med hörselnedsättning och dess kommunikationspartner, där båda modellerna kom att inkludera sju huvudfaser av processen. Resultaten jämfördes med sjukvårdspersonalens perspektiv på patientprocessen enligt Ida Institutets modell. Studierna visar nya faser (självvärdering för PHIs process och anpassning för CPs process). Dessutom identifierades likheter och skillnader i jämförelsen mellan sjukvårdspersonalens och patientens perspektiv. Artikel II innehåller en pilotstudie för att undersöka och skapa modeller för patientprocessen vid plötslig förvärvad hörselnedsättning från både vårdgivarens (n = 16) och patientens (n = 4) perspektiv. Båda grupper identifierade alla sex huvudfaser. Dessa inkluderar: medvetenhet; rörelse; diagnos; rehabilitering; självvärdering; och lösning på problemet. Pre-awareness (för-medvetande) fasen kan eventuellt fördröja/förhindra förståelsen för hörselnedsättningen för personer med gradvis tilltagande hörselnedsättning, emedan förståelsen är mer direkt för personer med plötslig förvärvad hörselnedsättning. Artikel IV och artikel V var bägge baserade på en tvärsnittsstudie (n=90). Artikel IV syftade till att utveckla ett frågeformulär angående acceptans av hörselhandikapp (eng. Hearing Disabiliy Acceptance Questionnaire, HDAQ) och att studera dess begreppsvaliditet och samtidig validitet. Resultaten visar att HDAQ fick en två-faktor struktur som förklarde 75,7 % av variansen och uppvisade god intern konsistens (Cronbach’s alpha 0,86). Dessutom hade skalan god samtidig validitet i förhållande till självrapporterad hörselnedsättning, självrapporterad ångest och depression, samt i förhållande till beredskap för förändring. Artikel V (n = 90) syftade till att undersöka stadier av beteendeförändring för personer med tidig, förmodad hörselnedsättning, via den så kallade stages-of-change modellen. Mätinstrumentet för beteendeförändring var University of Rhode Island Change Assessment Scale. Som förväntat var en hög andel av deltagarna (över 90%) i tidiga stadier (eng. contemplation and preparation), vilket stöder stages-of-change modellen. Sammanfattningsvis, bidrar artiklarna i denna avhandling till en bättre förståelse av förändingsprocesser via hörselnedsättning för personer med hörselnedsättning och deras kommunikationspartners.

Stereotyper är vanliga sätt för oss människor att förenkla och underlätta situationer vi stöter på i vår omgivning. Trots fördelarna en förenklad vardag innebär kan stereotyper även innebära negativa konsekvenser, så som diskriminering eller utanförskap.  I denna studie undersöktes svenskars föreställning av typiska ägare till fem olika hundraser (labrador, pudel, pitbull, tax och chihuahua) med syfte att undersöka om stereotyper förekommer rörande svenska hundägare och om dessa stereotyper skiljer sig åt mellan hundägare och icke-hundägare.  Studien genomfördes med hjälp av en enkät som publicerades på det sociala mediet Facebook. 120 personer deltog i studien, varav 27 var män och 93 var kvinnor. Deltagarna var mellan 18 och 60 år gamla, med en medelålder av 29,6 år (Sd=9,6). Deltagarna fick besvara frågor rörande hur de föreställde sig typiska hundägare till de fem raserna, samt gradera hur väl de instämde med tolv påståenden avseende acceptans för stereotyper i allmänhet. I slutet av enkäten fick deltagarna även besvara bakgrundsfrågor rörande dennes kön, ålder, utbildningsnivå, om denne hade hund eller inte, samt vilken inställning denne hade till hundar i allmänhet.  Resultatet pekar på att det i mycket stor utsträckning finns gemensamma uppfattningar om hur ägare till olika hundraser ter sig när det gäller allt från frisyr till ålder. Det visade sig inte finnas någon större skillnad  mellan de två grupperna när det gällde stereotypt tänkande.  Avseende enkätdelen rörande acceptans för stereotyper visade sig deltagarna ha en relativt låg grad av acceptans, vilket är intressant eftersom de samtidigt uppvisade stereotypa tankesätt när de svarade på frågorna om de olika hundraserna.  Studien har visat att stereotypt tänkande mest troligen förekommer kring olika hundrasers ägare, att medvetandegöra stereotypers förekomst kan vara en viktig aspekt för att minska risken för ytterligare stereotyper. / Stereotypes are common ways for human beings to simplify and facilitate situations they face in their surroundings. Despite the advantages of simplyfied living, stereotypes could lead to negative consequences, such as discrimination or exclusion.  This study investigated Swedes ideas regarding typical owners of five different dog breeds (labrador, poodle, pitbull, dachshund and chihuahua). The aim of the study was to examine whether stereotypes exist regarding swedish dog owners, and if these stereotypes differ between dog owners and non dog owners.  The study was performed using a questionnaire which was posted om Facebook. 120 persons participated, 27 men and 93 women. The participants were between 18 and 60 years old (mean=29,6 Sd=9,6). Each participant was asked to answer several questions regarding their idea of typical dog owners of the five breeds, and then grade how well they agreed to twelve statements regarding acceptance of stereotypes in general. At the end of the questionnaire, the participant answered background questions such as age, gender, level of education, if they themselves were dog owners and their attitude towards dogs in general.   The results show that stereotypes exist in great extent regarding the appearance of owners to different breeds. There was not much difference between the two groups when it came to stereotypical thinking.  Regarding acceptance for stereotypes in general this study showed that the participants show a low degree of acceptance, which is interesting because they at the same time showed stereotypical thinking when they answered the questions about the different breeds.  This study has shown that stereotypical thinking most likely occurs regarding owners of certain breeds. To sensitize stereotypes occurrence may be an important aspect to reduce the risk of further stereotypes.

Bakgrund: Magtarmkanalen är en viktig del för att en individ ska uppleva fysisk och psykisk hälsa. Inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer i tarmen är faktorer som kan leda till att en tarmstomi blir aktuellt. En tarmstomi kan vara permanent och temporär samt involvera olika delar av tarmen. Med en tarmstomi tillkommer ett ansvar hos patienten där egenvård och skötsel blir centralt. Tarmstomin medför kroppsliga förändringar där stöd och undervisning ökar förståelsen för den nya kroppen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Metoden som använts var litteraturöversikt som inkluderat kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra områden: Social samvaro- på gott och ont, Begränsningar i vardagslivet, Acceptans av tarmstomi och Mötet med vården. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med tarmstomi kan både vara positiva och negativa. För att patienten ska acceptera sin nya livssituation har sjuksköterskan, vänner och familj en betydande roll. Patientens acceptans till tarmstomin är avgörande för hur kroppen uppfattas och påverkar därmed den psykiska hälsan. / Background: The gastrointestinal tract is an important part for an individual to experience physical and psychological health. Inflammatory bowel diseases and cancer in the intestine are factors that can lead to an intestinal stoma. An intestinal stoma can be permanent or temporary and involve different parts of the intestinal. With an intestinal stoma comes a responsibility which includes self-care and care of the intestinal stoma for the patient. The intestinal stoma entails bodily changes where support and teaching increase the understanding of the new body. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of living with an intestinal stoma. Method: This study is a literature review which is based on qualitative and quantitative articles. Results: The results of this study are presented in four areas: Social cohabitation- for better or worse, Limitations in everyday life, Acceptance of the intestinal stoma and The meeting with medical care. Conclusion: Patients experience to live with an intestinal stoma can both be positive and negative. The acceptance of the new life situation includes the patient’s relationship to the nurse, friends and family. Patients acceptance to the intestinal stoma is crucial for how the body perceives and effects the psychological health.

Psoriasis är en hudsjukdom som syns på grund av dess röda och fjällande hudflagor på huden. Sjukdomen beror på både miljö- och genetiska faktorer. Det kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med diagnosen eftersom sjukdomen innebär en livslång behandling men går inte att bota. Vårt syfte är att undersöka hur personer med psoriasis accepterar sin livssituation. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultatet visade på att personer med psoriasis kan acceptera sin livssituation med hjälp av familj och vänner, social samhörighet och genom anpassningar i deras liv. Detta genom att de drabbade fick stöd från närstående och kunde prata ut med andra personer som befann sig i samma situation, då var det enklare att acceptera sin livssituation. Förmågan att kunna koppla bort negativa kommentarer och fokusera på sin inre krets istället var till hjälp. Genom att belysa hur personer med psoriasis upplever sin livssituation kan det underlätta till acceptans hos den drabbade. / Psoriasis is a skin disease that is visible due to its red and scaly skin flakes on the skin. The disease is due to both environmental and genetic factors. It can be both mentally and physically stressful to live with the diagnosis because the disease involves a lifelong treatment but can not be cured. Our purpose is to investigate how people with psoriasis accept their disease. The method used was a general literature study. The result showed that people with psoriasis can accept their life situation with family and friends, social cohesion and through adjustments in their lives. This because the victims were given support from related people and were able to communicate with other people who were in the same situation, it was easier to accept their life situation. The ability to disconnect negative comments and focus on their inner circle instead was helpful. By highlighting how people with psoriasis experience their life situation, it can facilitate acceptance of the victim.

During the last 100 years, elevated focus has been on workplace safety. The use of technological improvements and work design changes contributed to saving thousands of lives. This study was designed to understand employee attitudes towards an employee-positioning technology. The positioning technology developed by Mobilaris shows employees location in real time with the intention of aiding in decision making and improving safety in dangerous work environments. Employee attitudes towards the positioning technology and the privacy issues that may follow were studied using semi-structured qualitative interviews with employees of the steel factory SSAB in Borlänge Sweden. Results show different positive uses for the technology, and acceptance of it by all the participants. However, participants believed that privacy issues will arise in other departments who would not gain of the technology as clearly, due to less unsafe work conditions. The type of work being done, the situation, trust, control and empowerment were found to be important factors in affecting employee attitudes. These findings are in line with previous research on employee attitudes towards surveillance. Further research including other departments as well as changes in work design may be needed when aiming to achieve a smooth integration of such a system, and better cooperation with employees. / Under de senaste 100 åren har fokus på arbetsplatsens säkerhet ökat. Användningen av tekniska förbättringar och förändringar av utformningen av arbetet bidrog till att spara tusentals liv. Denna studie utformades för att förstå medarbetarnas attityder gentemot en personalpositioneringsteknik. Den positioneringsteknik som Mobilaris utvecklar visar arbetstagarnas plats i realtid med avsikt att hjälpa beslutsfattande och förbättra säkerheten i farliga arbetsmiljöer. Medarbetarnas attityder gentemot positioneringstekniken och de integritetsproblem som kan bli följden studerades med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda i stålfabriken SSAB i Borlänge, Sverige. Resultaten visar olika positiva användningsområden för tekniken och acceptans av alla deltagare. Deltagarna menade emellertid att integritetsproblem kommer att uppstå i andra avdelningar som inte skulle ha samma nytta av tekniken på grund av mindre osäkra arbetsförhållanden. Den typ av arbete som utförs, situationen, förtroendet, kontrollen och empowerment visade sig vara viktiga faktorer som påverkar medarbetarnas attityder. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning om medarbetares attityder till övervakning. Ytterligare forskning som inkluderar andra avdelningar samt förändringar av arbetsmetoder kan behövas för att uppnå en smidig integrering av ett sådant system och bättre samarbete med de anställda.

This report presents the redesign of the online-based non-governmental organization Equalisters’ (Rättviseförmedlingen in Swedish) website. It aims to achieve an understanding of how you take into account the user and other stakeholders and their interests when developing a website. The focus was on redesigning an existing website and prioritize the different stakeholders’ needs. A survey aimed at finding the user’s reason for visiting the website, meetings with the client and a theoretical framework was used as basis for the specification of the requirements. The solution included simplified navigation and a content slider, to enable more content to be displayed on the start page. Two new functions were also implemented to generate new income to the organization. / Denna rapport redogör för genomförandet av mitt examensarbete på den ideella organisationen Rättviseförmedlingen. Arbetet har syftat till att förändra interaktionsdesignen på webbsidan för att anpassa inför användaren och andra intressenters behov. Projektet utgick från en befintlig webbsida och innebar en prioritering av olika intressenters behov och en avvägning kring vilka nya funktioner som skulle utvecklas. Med hjälp av en undersökning av användarens syfte med att besöka webbsidan, beställarsamtal och en teoretisk bakgrund togs en kravspecifikation fram. Lösningen som presenterades innebar en förenkling av navigationen och möjlighet att visa upp mer av Rättviseförmedlingens verksamhet på startsidan. Dessutom implementerade jag två nya funktioner som möjliggör en ny typ försörjning av verksamheten.

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly. This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance & Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system. In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.

Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär. Det är minst lika viktigt att beakta de värden som kan gå förlorade, t ex arbetstillfredsställelse och personlig kontakt, eftersom dessa är ofta kritiska för en människas acceptans av sin arbetssituation. Det här arbetet tar upp viktiga frågor i samband med användarnas acceptans av Intelligenta Agenter. Jag undersöker bl a vilka yttre egenskaper hos agenter skulle kunna bidra till att underlätta acceptans av detta verktyg. En annan fråga som är central i mitt arbete går ut på att undersöka hur acceptans kan uppnås vid införandet av Intelligenta Agenter. I detta arbete fästs även vikt vid agenternas påverkan på kommunikation människor emellan Den metod som används för att undersöka valt ämne är kombination av en litteraturstudie och intervjuer. Undersökning visar bl a att användarna vill ha kontroll över agenten. Därmed bör de ges möjlighet att anpassa agent efter sina smak och tycke och på det viset känna att de har kontrollen över agentapplikationen. Resultat tyder också på att människor befarar minskning av den sociala kontakten, om agenttekniken får sin stora genombrott. Detta skulle i sin tur ha negativ inverkan på användarnas acceptans av agenter. Vidare tyder resultatet på att det skulle vara nödvändigt att engagera alla berörda i processen kring införande av Intelligenta Agenter, för att uppnå deras acceptans.

Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad variabel för en lyckad implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien. / User acceptance is an important part of all system development projects and is also a very easily influenced variable for a successful implementation. That is why it is important to have an overview of those factors that could influence the user acceptance negatively, one of those factors being delay. This thesis highlights the cohesion between a delayed project and its influence over the user acceptance. By letting a study group answer a survey formed by the Technology Acceptance Model, I have gathered the generalized opinion of the group. The results show that delay as a variable does not influence the user acceptance of this case study.

Sociala mediers ideal är något som påverkar, speciellt i unga åldrar där man redan kämpar med att skapa sigen identitet. Det finns en problematik med att alltid behöva framställa sig positivt på grund av det påverkar ungdomars identitetsskapande och kan skapa press. Ungdomar vill visa en utsida som är perfekt och allt vad det innebär för att skapa social acceptans. Alkohol är något som historiskt alltid har funnits där och har genom tider symboliserat olika saker. På grund av den tidiga exponeringen av ungdomar skapar de sig en image som de behöver upprätthålla genom olika sociala medier vilket påverkar deras identitet. Popularitet, status och likes är något som går hand i hand vilket visar sig på de sociala kanalerna där behöver bevisa och dokumentera för den sociala massan vad man gör och vilka man umgås med för att skapa social status och acceptans. Undersökningar visar att konsumering av alkohol tycks ta sig mindre plats i ungdomars liv, samtidigt finns det en press om ett visst ideal och en livsstil som ungdomar ska ha för att bli socialt accepterade där alkohol är inkluderat. Man skålar i champagneglas vid 14 års ålder men är det champagne i glasen eller är det endast en yta? Genererar alkohol fortfarande status och behöver ungdomar upprätthålla en image om att de lever i en alkoholkultur? Denna studie vill belysa hur förhållandet mellan ungdomar och alkohol som statusmarkör är på Instagram. För att kunna ta reda på ungdomars upplevelser och erfarenheter är det lämpligt att prata med dem, därför har jag valt att använda mig av kvalitativa samtalsintervjuer med 14 - och 15 åriga ungdomar från två olika delar i Göteborg. Genom tidigare forskning, teorier och egna erfarenheter har jag kunnat utvinna utgångspunkter för studien. Framförallt har denna studien förankrats med Erving Goffmans teorier om självpresentation och image management och dragit paralleller till dagens samhälle och hur ungdomar använder sig av olika självpresentationstekniker för att visa olika versioner av dem själva online och offline. Sammanfattningsvis kan man se ett mönster av att vissa ungdomar som intervjuades vill framhäva sig själva på ett visst sätt på sitt offentliga konto för att skapa social interaktion och social acceptans vilket alkohol är en stor del av den acceptansen trots att man inte dricker själv. För samhället är det viktigt att förstå hur stor plats Instagram och den press som följer med och hur viktigt det är för dom att visa en sida utåt som är perfekt och hur alkohol har en inverkan på ungdomar trots att det inte syns i alkoholkonsumtionsmätningar.