Was bedeutet Barrierefreiheit im Internet? Welche Elemente auf einer Website werden zur Barriere für Menschen mit Sehbehinderungen oder Blindheit? Was sind Barrieren für gehörlose Menschen und was sind Barrieren für körperlich eingeschränkte Menschen? Und wie können diese Barrieren erkannt und abgebaut werden? Welche Lösungsmöglichkeiten gibt es und mit welchem Aufwand sind diese umzusetzen? Die Arbeit zeigt am Beispiel einer Plattform für Studierende mit Behinderungen an der TU Dresden Barrieren im täglichen Umgang mit elektronischen Dienstleistungen für betroffene Nutzer auf. Dafür wird die Anwendung verschiedener anerkannter Evaluationsmethoden am Praxisobjekt demonstriert und mit echten Nutzer-Interviews ergänzt. Auf der Grundlage der erhobenen Daten wird das der Plattform zugrundeliegende Kontextszenario qualifiziert und erweitert und ein Redesign durchgeführt. Die erfolgreiche Anwendung und Umsetzung der Richtlinien für Barrierefreiheit und Gebrauchstauglichkeit wird anschließend dokumentiert und demonstriert.

E-handel i Sverige har varit aktuellt i många år, men till följd av coronapandemin har den svenska e-handeln ökat drastiskt. Det är därför av största vikt att alla, på lika villkor, har möjlighet att handla på internet. Sverige har flera lagar och regler för att förhindra diskriminering av personer med funktionsnedsättning, bland annat Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Dock gäller lagen endast verksamheter inom offentlig förvaltning. I juni i år ska Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv bli svensk lag, vilket bland annat kommer att resultera i att svensk e-handel måste vara tillgänglig för alla.  Denna studie ämnar att undersöka tillgängligheten för synskadade inom svensk e-handel i dagsläget, innan denna lag har trätt i kraft. Detta har gjorts genom en etnografiskt förankrad studie, som syftar till att belysa  synskadade personers upplevelse av den svenska e-handeln. Därmed har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpats. Dessa intervjuer har genomförts med en teoretisk utgångspunkt i Web Content Accessibility Guidelines 2.1 samt utformats med en etnografisk utgångspunkt. Detta för att prioritera en renodlad redogörelse av upplevelsen hos respondenterna. Utöver dessa intervjuer, har en kvantitativ undersökning genomförts. Detta i form av en granskning av den svenska e-handeln. Syftet med detta har varit att kartlägga hur väl svensk e-handel lever upp till de uppsatta krav som Web Content Accessibility Guidelines 2.1 redogör för. Avsikten med denna del har varit att komplettera intervjumaterialet, snarare än att vara en betydande del.    Studiens slutsats återger att upplevelsen hos den berörda gruppen är nyanserad, och att både positiva och negativa erfarenheter har upplevts. Gällande det kompletterande materialet förefaller det tydligt att det finns utvecklingspotential inom svensk e-handel kopplat till tillgänglighetsfrågor, men också gällande tillvägagångssättet för testning av tillgänglighet på webbplatser.

Tillgänglighet på offentliga aktörers webbplatser är väsentligt för att säkerställa att alla individer i ett samhälle har tillgång till samhällsviktig information. Trots detta är det många webbplatser som saknar tillgänglighetsanpassningar. Tillgänglighet på webbplatser innebär att de bör vara lättnavigerade och lättlästa samt att det finns tillgänglighetsanpassningar för personer med synnedsättningar, funktionsvariationer eller rörelsehinder. År 2019 trädde lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) i kraft, lagen stadgar krav på tillgänglighet till digital service som tillhandahålls av offentliga aktörer. Syftet med denna studie var att undersöka om DOS-lagen har haft en effekt på svenska myndigheters tillgänglighetsarbete och hur väl de följer och tillämpar lagen. Genom att utvärdera tillgängligheten på sex myndigheters webbplatser och intervjuer med personer som arbetar på svenska myndigheter har ett resultat sammanställts. Utvärderingarna visade att myndigheternas webbplatser erhöll de tillgänglighetsanpassningar som DOS-lagen ställer som krav. Förbättringsmöjligheter har identifierats, de största bristerna från utvärderingen var tillgänglighetsanpassade pdf:er och en mer konsekvent navigation och utformning. Intervjuerna gav en inblick i hur arbetet kring tillgänglighetsanpassningar gick till på svenska myndigheter och att DOS-lagen varit ett uppvaknande för att skapa mer förståelse och standardiserade arbetssätt kring digital tillgänglighet. Det är viktigt att belysa att denna studien är av en mindre skala vilket gör det svårt att generalisera till majoriteten av svenska myndigheter. Det betonar att framtida studier kan genomföras med fler myndigheter för att få ett bredare perspektiv. / Accessibility on public entities websites is crucial to ensure that all individuals in a society have access to vital societal information. Despite this, many websites lack accessibility adaptations. Web accessibility means that websites should be easy to navigate and read, and should include accommodations for individuals with visual impairments, disabilities, or mobility challenges. In 2019, the Digital Public Service Accessibility Act (DOS-act) came into effect, imposing accessibility requirements on digital services provided by public entities. The purpose of this study was to investigate the impact of the DOS-act on the accessibility efforts of Swedish authorities and how well they adhere to and implement the law. By evaluating the accessibility of six agency websites and conducting interviews with individuals working in Swedish authorities, a set of findings has been compiled. The evaluations revealed that the agencies' websites met the accessibility adaptations required by the DOS-act. Areas for improvement were identified, with the main shortcomings from the evaluation being accessible PDFs and more consistent navigation and design. The interviews provided insight into the process of implementing accessibility adaptations in Swedish authorities and highlighted that the DOS-act has served as an awakening to foster greater understanding and standardized approaches to digital accessibility. It is important to note that this study is of limited scope, which makes it challenging to generalize to the majority of Swedish authorities. This emphasizes that future studies could be conducted with more agencies togain a broader perspective.

Submitted by Cássia Santos (cassia.bcufg@gmail.com) on 2017-08-01T10:48:34Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Joyce Siqueira - 2017.pdf: 19412017 bytes, checksum: ed71bf6287eda5153f70caad31c82d62 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2017-08-01T15:16:13Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Joyce Siqueira - 2017.pdf: 19412017 bytes, checksum: ed71bf6287eda5153f70caad31c82d62 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-01T15:16:13Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Joyce Siqueira - 2017.pdf: 19412017 bytes, checksum: ed71bf6287eda5153f70caad31c82d62 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-07-14 / Touch screens have made smartphones much more dynamic. However, due to the absence of the physical keyboard, they also made them less accessible for visually impaired people. Considering the input of text as a primary function, the objective of this research was to develop a method that uses the Braille System for typing, from a new virtual keyboard, which is supported by a tactile film superimposed on the touch screen. The method was constructed considering the mobile accessibility guidelines developed by the W3C, World Wide Web Consortium, and the monitoring of a specialist user with congenital blindness and Braille literacy. As a result, BrailleÉcran was developed, the combination of an Android application with a tactile film modeled for 3D printing. Besides the film, the application has the "Configuration Panel", which allows the application to adapt to user preferences and the "Help Center", which provides a spoken tutorial. For evaluation, 10 volunteers performed the experiments that allowed the verification of speed, accuracy, usability and user experience. As a result WPM = 2.52 and TER = 2.68. The usability questionnaire brought positive results, of which we highlight the "You liked to use" issue with 90% acceptance. In the PANAS questionnaire, all the positive affects obtained a maximum score and the negative affects a minimum score. It is estimated that this research offers society not only a method but a quality assistive technology that provides more independence for the visually impaired. In addition, to expand the studies in this area, the prototypes are open source and are available for access and future contributions. / As telas sensíveis ao toque tornaram os smartphones muito mais dinâmicos. No entanto,devido à ausência do teclado físico, também os tornaram menos acessíveis para pessoascom deficiência visual. Considerando a entrada de texto uma função primária, o objetivodesta pesquisa foi o de desenvolver um método que utilizasse o Sistema Braille paradigitação, a partir de um novo teclado virtual, que tenha como suporte uma película tátilsobreposta à tela sensível ao toque. O método foi construído considerando as diretrizesde acessibilidade móvel, desenvolvidas pelaWorld Wide Web Consortium(W3C) e oacompanhamento de um especialista, com cegueira congênita e alfabetizado em Braille.Como resultado, desenvolveu-se o BrailleÉcran, a combinação de um aplicativo Androidcom uma película tátil, modelada para impressão 3D. Além da película, o aplicativo contacom o “Painel de Configuração”, que permite a adaptação do aplicativo às preferênciasdo usuário e a “Central de Ajuda”, que disponibiliza um tutorial falado. Para avaliação,10 voluntários realizaram os experimentos que possibilitaram a verificação da velocidade,da taxa de erros, da satisfação e da experiência do usuário. Como resultado obteve-se queo valor médio de palavras digitadas por minuto (WPM) foi de 2,52 e a taxa total de erros(TER) foi de 2,68%. A entrevista sobre a satisfação do usuário trouxe resultados positivos,dos quais destaca-se a afirmativa “Você gostou de usar”, com 90% de aceitação. Emrelação a experiência de uso, aplicou-se o questionário Afeto Positivo e Afeto Negativo(PANAS) e como resultado obteve-se que todos os afetos positivos foram aflorados,ao contrário dos negativos. Estima-se que esta pesquisa possa oferecer à sociedade ummétodo de qualidade. Ademais, para expansão dos estudos, os protótipos são de códigoaberto e estão disponíveis para acesso e futuras contribuições.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:32:41Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2010-12-10Bitstream added on 2014-06-13T18:43:58Z : No. of bitstreams: 1 cusin_ca_dr_mar.pdf: 1228370 bytes, checksum: a747f372cff92df585b6946f91e7cb8e (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / A natureza atual da World Wide Web (Web) que destaca a participação colaborativa dos usuários em diversos ambientes informacionais digitais conduz ao desenvolvimento de diretrizes que enfocam a Arquitetura da Informação Digital Inclusiva para diferentes públicos nas mais diversas ambiências informacionais. O conceito de acessibilidade digital visa à inclusão de usuários com deficiência em ambientes informacionais digitais, com foco na melhoria da interação dos sujeitos com o ambiente de modo a proporcionar a melhoria de qualidade de vida. A pesquisa propõe diretrizes para um ambiente informacional digital inclusivo, visando apontar os elementos de acessibilidade que permitem a promoção da inclusão informacional digital, de forma a destacar os referenciais da Arquitetura da Informação Digital, de recomendações internacionais e das estruturas de representação das informações, em especial dos atributos de acessibilidade, com o olhar da Ciência da Informação e das novas Tecnologias de Informação e Comunicação. Têm-se como hipóteses: os atributos de acessibilidade utilizados para representação de conteúdos em ambientes informacionais digitais não contemplam satisfatoriamente as descrições dos recursos digitais que atendam as necessidades especiais dos usuários; a Arquitetura da Informação carece de novos elementos de acessibilidade digital com foco nas necessidades especiais dos usuários; as recomendações de acessibilidade internacionais, isoladamente, não fornecem subsídios para o acesso universal. Tem-se como tese a necessidade de desenvolvimento de metodologias com diretrizes que contemplem os elementos de acessibilidade digital focados na tarefa do usuário. Como problema de pesquisa tem-se que a de que as atuais metodologias e recomendações utilizadas para o desenvolvimento de ambientes informacionais digitais não contemplam integralmente... / The current nature of World Wide Web (Web), which highlights the collaborative participation of users in some digital information environments, lead to development of guidelines with a focus on Inclusive Digital Information Architecture for a different audiences in multiples informational ambiences. The concept of digital accessibility aims to include users with special needs in digital information environments, focusing on improving the interaction between subjects and the environment in order to provide improved quality of life. This research proposes guidelines for a inclusive digital information environment, aiming to identify the elements of accessibility that allow the promotion of inclusion digital information, in order to highlight the references of the Architecture of Digital Information, the international recommendations and the structures representation of information (specially accessibility attributes), with the look of Information Science and New Technologies of Information and Communication. The research have the follow hypotheses: the accessibilities attributes used to represent the content in digital information environments do not satisfactorily contemplate descriptions of digital resources that supplies the special needs of users; the Information Architecture needs new elements of digital accessibility with a focus on special needs of users, international accessibility guidelines, in a singular way, does not provide subsidies to a universal access. The thesis is as to the need to develop methodologies with guidelines that contemplate the elements of digital accessibility focused on the task of the user. The research problem is that actual methodologies and recommendations used for the development of digital information environments do not cover all the elements of accessibility with a focus on user needs. The proposition is to present, through a methodological approach... (Complete abstract click electronic access below)

Was bedeutet Barrierefreiheit im Internet? Welche Elemente auf einer Website werden zur Barriere für Menschen mit Sehbehinderungen oder Blindheit? Was sind Barrieren für gehörlose Menschen und was sind Barrieren für körperlich eingeschränkte Menschen? Und wie können diese Barrieren erkannt und abgebaut werden? Welche Lösungsmöglichkeiten gibt es und mit welchem Aufwand sind diese umzusetzen? Die Arbeit zeigt am Beispiel einer Plattform für Studierende mit Behinderungen an der TU Dresden Barrieren im täglichen Umgang mit elektronischen Dienstleistungen für betroffene Nutzer auf. Dafür wird die Anwendung verschiedener anerkannter Evaluationsmethoden am Praxisobjekt demonstriert und mit echten Nutzer-Interviews ergänzt. Auf der Grundlage der erhobenen Daten wird das der Plattform zugrundeliegende Kontextszenario qualifiziert und erweitert und ein Redesign durchgeführt. Die erfolgreiche Anwendung und Umsetzung der Richtlinien für Barrierefreiheit und Gebrauchstauglichkeit wird anschließend dokumentiert und demonstriert.