Användandet av en kontoplan är frivilligt i Sverige, vilket betyder att det saknas reglering kring hur en kontoplan bör användas. Avsaknaden av reglering öppnar upp valmöjligheter kring de redovisningsval företag gör. Trots detta väljer 95% av företagen i Sverige att använda BAS-kontoplanen. Eftersom alla företag strävar efter att presentera en så bra redovisning som möjligt bestående av önskvärd information kan det dock vara svårt att avgöra vad som ligger bakom företagens val i redovisningen. Redovisningen utformas olika efter företagets intresse och vilka som efterfrågar informationen varierar. Motiven till redovisningsval kan därav delas upp i interna och externa faktorer. Syftet med studien är att undersöka hur BAS-kontoplanen används rent praktiskt av företag samt granska motiven till dess val av redovisningsmetod på en övergripande nivå. Frågorna studien avser besvara är: “Varför använder företagen kontoplanen som de gör?”, “Vad är företagens syfte med redovisningen?” och “Vilka faktorer påverkar utformandet av redovisningen?”. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi bestående av två delar. Första delen är framtagandet av teorier i den teoretiska referensramen som används för att identifiera interna och externa faktorer som påverkar företags redovisningsval. Den andra delen är att ta fram empiriskt material vilket genomförts via sex semistrukturerade intervjuer till redovisningsansvariga på varierande företag. Resultatet av studien visar att redovisningsval i företag påverkas av olika faktorer samt beror på den motivation som finns inom företaget vid det specifika tillfället. Motivationen påverkar vilka faktorer som företagen tar hänsyn till när de upprättar sin redovisning. Företagens val påverkas både av interna faktorer som finns i förhållanden mellan olika parter inom företaget och externa faktorer som främst påverkas av företagets förhållande till sin omgivning. Studien visar även att BAS-kontoplanen uppfattas som lättanvänd och anpassningsbar. Studiens slutsatser ger en indikation till hur företag motiverar de val de gör inom redovisning och identifierar flera faktorer som påverkar dessa val. Dessa faktorer ger en överblick till varför de väljer att använda sig utav BAS-kontoplanen. Tillsammans med motivationen lägger detta en grund till hur fortsatt forskning kan utformas. / The use of an account plan is voluntary in Sweden, which means that there is no regulation about how an account plan should be used. The lack of regulation opens up choices about the accounting companies are doing. Nevertheless, 95% of companies in Sweden choose to use the BAS account plan. Since all companies strive to present a report with desirable information that is as good as possible, it may be difficult to determine what lies behind the companies choice in the accounting. The accounts are designed differently according to the company's interest, and those who request the information vary. The motives for accounting choices can therefore be divided into internal and external factors. The purpose of the study is to investigate how the BAS account plan is used by companies practically and to examine the reasons for its choice of accounting method at an overall level. The questions the study relates to is: "Why do companies use the accounting plan as they do?", "What are the business purpose of accounting?" And "What factors affect the design of the account?". The study has a qualitative research strategy consisting of two parts. The first part is the development of theories in the theoretical frame of reference used to identify internal and external factors that affect the company's accounting choices. The second part is to produce empirical material, which was carried out through six semistructured interviews to accounting officers of various companies. The result of the study shows that accounting choices in companies are affected by different factors and depend on the motivation that exists within the company at the specific moment. The motivation influences the factors that companies take into account when preparing their accounts. The choice of companies is influenced by internal factors that are found in relationships between different parties within the company and external factors that are primarily influenced by the company's relationship with its environment. The study also shows that the BAS account plan is perceived as easy-to-use and adaptable. The study's conclusions provide an indication of how companies motivate the choices they make in accounting and identify several factors that affect these choices. These factors give an overview of why they choose to use the BAS account plan. Together with the motivation, this puts a foundation on how continued research can be developed.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Bakgrund: Efter utvecklingen av Bokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3, diskuterades olika för- och nackdelar avseende regelverken bland experter inom redovisningsprofessionen. För mindre företag med möjligheten att välja mellan K2- och K3-regelverket blev valet således inte självklart. En påverkande faktor som redovisningsprofessionen benämner som central är tillväxt, men trots detta är variabeln relativt outforskad. Fortsättningsvis är fastighetsbranschen en av de verksamhetsgrenar som riktade stark kritik mot införandet på grund av regleringen avseende de tvingade komponentavskrivningarna och branschen karaktäriseras även av hög tillväxt. Majoriteten av tidigare forskning studerar större företag och få undersöker tillväxt i relation till redovisningsval, vilket föranleder att denna studie har mindre företag som utgångspunkt för att utforska området ytterligare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare förståelse för företags redovisningsval avseende K2 och K3, och vad som påverkar valet. I denna kontext undersöker studien huruvida det föreligger något samband mellan ett företags tillväxt och dess redovisningsval avseende regelverk. Metod: Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ forskningsmetod. Den information som behandlas kommer från 200 mindre fastighetsbolags årsredovisningar hämtade från databasen Retriever Business. Utifrån den teoretiska referensramen formuleras hypoteser som sedan testas av ett Chi-två testet.Slutsats: Studien visar att en antydan till samband mellan mindre företags val av regelverk och tillväxt som påverkande faktor. Däremot kan det konstateras enligt undersökningens statistiska test att det inte föreligger något statistiskt signifikant samband. / Background: After Bokförningsnämndens development of the K-regulations, K2 and K3, different pros and cons were discussed concerning the regulations amongst experts within the accounting profession. For the smaller businesses with the opportunity to choose between K2 and K3, the decision was therefore not obvious. An affecting factor that the accounting profession claims to be important is growth, however the variable has remained relatively unexplored. Henceforth the real estate sector is one of the industries that have expressed severe criticism towards the implementation because of the regulation regarding the mandatory component depreciations and the fact that the sector is characterised by high growth. The majority of previous research has studied larger companies, and few examines growth in relation to accounting choice which is what prompted this essay to have smaller companies as basis for examining the field further. Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of companies accounting choice in regard to choosing accounting standards such as K2 and K3 and what affects this choice. Henceforth this study focuses on finding a correlation between a company's growth and the choice of accounting standard. Methodology: This essay is based on a deductive approach and follows a quantitative research method. The information analyzed in this study has been collected from 200 annual reports from smaller companies in the real estate sector and was provided by Retriever Business. Based on the theories in this essay, two hypothesis has been formulated and tested using a Chi-squared test. Conclusions: The study implies that there is an indication of relation between smaller companies accounting choice and growth as an affecting factor. It can however not be ascertained according to the statistical test in the study, that there is a statistical significant relation.

[pt] A dissertação é composta por três artigos independentes, uma introdução unificada, um referencial teórico (junto com nossa revisão sistemática) e uma discussão geral. No primeiro artigo, revisamos a crescente literatura sobre discricionariedade contábil. Com base na literatura anterior, definimos a discricionariedade contábil como a latitude permitida pelas regras contábeis para que os contadores exerçam seus julgamentos por meio de um conjunto de escolhas e estimativas contábeis, que influenciam diretamente o resultado contábil de uma empresa. Aplicando uma metodologia de mapeamento sistemático na literatura existente, encontramos evidências de quatro correntes principais de literatura: 1) discricionariedade gerencial, 2) escolha contábil, 3) gerenciamento de resultados e 4) impairment de goodwill. Cada um desses fluxos indica possíveis oportunidades para os gerentes exercerem poder discricionário sobre as práticas contábeis, moldando a qualidade dos relatórios contábeis e, em última análise, moldando como os mercados financeiros reagem às informações contábeis. A partir de uma amostra inicial de mais de 1.000 documentos, analisamos e discutimos detalhadamente 69 artigos, dos quais identificamos fatores relacionados às regras contábeis que potencialmente fornecem ou restringem o oportunismo gerencial, os incentivos econômicos para que as empresas usem a discrição contábil e os mecanismos que potencialmente limitam o uso indevido do poder discricionário. As descobertas são relevantes para profissionais, reguladores, pesquisadores acadêmicos e gerentes corporativos, pois ajudam a entender a literatura existente sobre o tema e potencialmente melhorar as práticas contábeis. Por fim, sugiro caminhos interessantes para pesquisas futuras. O segundo artigo estende essa literatura construindo um índice de discricionariedade contábil (IAD) para empresas listadas e explorando, usando um modelo de diferenças em diferenças e amostras pareadas, como mudanças no fornecimento de discricionariedade contábil afetaram o gerenciamento de resultados em 43 países durante 2003-2007, quando vários países adotaram as IFRS. Os resultados empíricos mostram que as variações do IAD estão positivamente associadas ao gerenciamento de resultados por accruals e negativamente relacionadas às estratégias de gerenciamento de resultados reais. O terceiro artigo teve como objetivo construir um índice de discrição contábil em nível de país (ADI) contemporâneo que mede o nível de discricionariedade contábil que as regras contábeis permitem para empresas privadas em 35 países. Embora os regulamentos e regras contábeis forneçam um fator essencial no comportamento gerencial na preparação de relatórios financeiros, a literatura regulatória sobre relatórios contábeis negligenciou amplamente a análise da discricionariedade contábil no nível da regra (nível GAAP). Assim, a contribuição para a literatura contábil foi construir a ADI para investigar diferenças sistemáticas na discricionariedade contábil entre os países. Validamos o índice internamente (ou seja, usando alfa de Cronbach, Lambda 4 de Guttman e análise fatorial) e externamente (com análises em nível de país e empresa) e demonstramos que ele tem variabilidade significativa entre países. Por fim, contribuímos para a literatura fornecendo uma medida objetiva de discricionariedade contábil em diferentes países. Argumentamos que entender a variabilidade no nível de país na discricionariedade contábil é crucial para entender a discricionariedade gerencial geral no nível da empresa. / [en] This dissertation consists of three independent articles, a unified introduction, a theoretical framework (in the same chapter of the first article), and a general discussion. In the first article, we review the growing literature on accounting discretion. Drawing from previous literature, we define accounting discretion as the latitude allowed by accounting rules for accountants to exercise their judgments through a set of choices and accounting estimates, which directly influence a company s profits and losses. First, applying a methodology of systematic mapping on the extant literature, we found evidence of four main streams of literature: 1) managerial discretion, 2) accounting choice, 3) earnings management, and 4) goodwill impairment. Each of these streams indicates possible opportunities for managers to exert discretion over accounting practices, shaping the quality of accounting reporting and, ultimately, shaping how financial markets react to accounting information. Drawing from an initial sample of more than 1,000 documents, we analyze and discuss in detail 69 articles, from which we identified factors related to accounting rules that potentially provide or restrict managerial opportunism, the economic incentives for firms to use accounting discretion, and mechanisms that potentially limit the misuse of discretion. The findings are relevant for practitioners, regulators, academic researchers, and corporate managers as they help understand the extant literature on the topic and potentially improve accounting practices. Finally, we suggest exciting avenues for future research. The second article extends this literature by constructing an index of accounting discretion (IAD) for listed firms and exploring, using a differences-in-differences and paired-samples model, how changes in the provision of accounting discretion affected earnings management in 43 countries during 2003-2007, when several countries adopted IFRS. The empirical results show that IAD variations are positively associated with accruals-based earnings management and negatively related to real earnings management strategies. The third article aims to build a contemporary country-level accounting discretion index (ADI) that measures the level of accounting discretion that accounting rules allow for private companies in 35 countries. Although accounting regulations and rules provide an essential factor in managerial behavior in preparing financial reports, regulatory literature on accounting reports largely neglected the analysis of accounting discretion at the regulatory level (GAAP level). So, the contribution to the accounting literature was to build the ADI to investigate systematic differences in accounting discretion across countries. We validate the index internally (i.e., using Cronbach s alpha, Guttman s Lambda 4, and factor analysis) and externally (with country and company-level analyses) and demonstrate that it has significant cross-country variability. We contribute to the literature by providing an objective measure of accounting discretion across different countries. We argue that understanding country-level variability in accounting discretion is crucial to understanding overall managerial discretion at the firm level.

Cette thèse se compose de trois essais sur deux anomalies bien documentées : effet momentum et anomalie des ajustements comptables. Le premier essai examine si l'ampleur de l'anomalie des ajustements comptables est entraînée par la probabilité de détresse financière. Les résultats indiquent que l'anomalie des ajustements comptables est économiquement et statistiquement positive pour les entreprises avec une faible probabilité de détresse financière, mais non significative pour celles avec une forte probabilité de détresse financière. Cela signifie que cette anomalie des ajustements comptables est omniprésente, mais pas limitée aux entreprises avec une faible probabilité de détresse financière. Le deuxième essai étend la question de recherche abordée dans le premier essai au marché boursier émergent du Vietnam. Comme pour les résultats du premier essai, les résultats indiquent que l'anomalie des ajustements comptables est limitée aux stocks avec une faible probabilité de détresse financière. Le dernier essai examine si l'effet momentum se produit sur le marché boursier vietnamien. Les résultats confirment la présence de momentum dans le court terme et révèlent aussi que les rendements gagnants et perdants sont faiblement persistants, mais que la forte corrélation entre ces rendements gagnants et perdants crée des bénéfices momentum significatifs. / This dissertation consists of three essays on two well-documented anomalies: momentum effect and accrual anomaly. The first essay investigates whether the magnitude of accrual anomaly is driven by the financial distress probability. The results indicate that accrual anomaly is economically and statistically positive for firms with low financial distress probability, but insignificant for those with high financial distress probability. This means that that accrual anomaly is not pervasive but limited to firms with low financial distress probability. The second essay extends the research question addressed in the first essay into the emerging stock market of Vietnam. Similar to the findings in the first essay, the results indicate that the accrual anomaly is limited to the stocks with low financial distress probability. The last essay examines whether the momentum effect occurs in the Vietnamese stock market. The results support the occurrence of momentum in the short-run and also reveal that winner and loser returns are low persistent, but the strong correlation between winner and loser returns creates significant momentum profits.