Sammanfattning Grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan årskurs 7-9 tillhör en minoritetsgrupp bland elever i svensk skola. Då skollagen ger kommuner frihet att utforma förutsättningarna för integrerade elever på många olika sätt tillkom studien i syfte att bidra med kunskap om undervisning av integrerade elever. Studien är baserad på en kvalitativ intervjumetod utförd på två skolor i två olika kommuner. Fem lärare intervjuades där alla har erfarenheter av undervisning gällande integrerade elever. För att belysa mitt syfte användes The questions of curriculum av Dillon (2009) som teoretisk utgångspunkt. Teorin bygger på frågor kring sju element där svaren används som hjälpmedel för att organisera upp undervisning, se helhetsbilder och sammanhang. De sju elementen är läraren, eleven, ämnet, miljön, syftet, aktiviteten och resultatet. Det framkomna resultatet utifrån tematisk uppdelning av svar från intervjuerna visar att lärarnas val av undervisning och arbetssätt begränsas av bristande förutsättningar inom elementen resultat, lärare, aktivitet samt miljö. Lärarna tar upp bristen på tid, avsaknad av kollegialt samarbete, undervisningsmaterial och en fysisk miljö som inte är anpassad till integrerade elever i årskurs 7-9. Resultatet visar att lärare som undervisar i teoretiska ämnen saknar fler förutsättningar för undervisning av integrerade elever än praktisk-estetiska ämnen. Brister inom elementet miljö som behövs för individanpassade arbetssätt saknas många gånger i de teoretiska ämnena. Lärarna menar att de vet hur de skall gå tillväga för att möjliggöra integrerade elevers kunskapsutveckling men rätta förutsättningarna saknas. Slutsatsen indikerar på att lärare bör få de förutsättningar som studiens resultat visar för att kunna ge integrerade elever god undervisning. Saknas de förutsättningar som krävs får man ställa det i relation till beslutet att inte undervisa integrerade elever i årskurs 7-9. / Abstract Students in Compulsory school for pupils with learning disabilities who receive their education in elementary school grades 7-9 belong to a minority group among students in Swedish schools. As the Education Act gives municipalities the freedom to design the conditions for integrated students in many different ways, the study was added with the aim of contributing knowledge about the teaching of integrated students. The study is based on a qualitative interview method carried out at two schools in two different municipalities. Five teachers were interviewed, all of whom have experience in teaching integrated students. To illustrate my purpose, The questions of curriculum by Dillon (2009) was used as a theoretical starting point. The theory is based on questions around seven elements where the answers are used as aids to organize teaching, see overall picture and context. The seven elements are the teacher, the student, the subject, the environment, the purpose, the activity and the result. The results obtained based on the thematic division of answers from the interviews show that the teachers' choice of teaching and working method is limited by a lack of prerequisites within the elements result, teacher, activity and environment. The teachers address the lack of time, lack of collegial collaboration, teaching materials and a physical environment that is not adapted to integrated students in grades 7-9. The results show that teachers who teach theoretical subjects lack more prerequisites for teaching integrated students than practical-aesthetic subjects. Deficiencies within the environment element, which is needed for individually adapted working methods, are often missing in the theoretical subjects. The teachers believe that they know how to proceed to enable integrated students' knowledge development, but the right conditions are lacking. The conclusion indicates that teachers should be given the conditions that the study's results show in order to be able to provide integrated students with good teaching. If the necessary prerequisites are lacking, it must be put in relation to the decision not to teach integrated students in years 7-9.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare görs delaktiga i den utredningsprocess som ska bedöma om deras barn ska mottagas i anpassad grundskola.  Forskning visar dock att vårdnadshavare inte alltid inkluderas i processen, utan känner sig maktlösa, frustrerade och exkluderade. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares upplevelser av delaktighet kring utredningsprocessen till mottagande i anpassad grundskola för sitt barn. Studiens två frågeställningar fokuserar på hur vårdnadshavare upplever delaktighet i processen både som helhet och de olika delarna, samt vilka faktorer som påverkar vårdnadshavares upplevelser av delaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare har genomförts, med en fenomenologisk utgångspunkt. Vid analysen har Giorgis modell använts, för att tolka, urskilja och tematisera svaren. Resultatet visar att 60 % av vårdnadshavarna har upplevt delaktighet i processen som helhet, och kring de olika delarna har graden av delaktighet varierat. De påverkansfaktorer som identifierats är förförståelse, maktbalans och beslut, relation, kommunikation, bemötande och samsyn. Slutsatsen är att vårdnadshavares delaktighet inte är självklar, och att det finns mycket kvar att utveckla. En ökad förståelse för vårdnadshavares perspektiv skulle kunna leda till ökad delaktighet och bättre samverkan, något som skulle främja barnets skolgång. / The school´s governing documents points out the importance of guardians being involved in their child´s admission to an adapted primary school. Research shows that guardians are not always included in the process, but feel powerless and exkluded. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about guardian´s experience of participation in the investigation process for their childs´ reception in an adapted primary school. The study´s two questions focus on how guardians experience participation in the process both as a whole and the various parts, as well as which factors influence guardians´ experiences of participation. The study is a qualitative interview study where ten semi-structured interviews with guardians have been conducted, with a phenomenological starting point. In the analysis, Giorgi´s model has been used to interpret, distinguish and thematize the answers. The result show that 60 % of the guardians have experienced participation in the progress as a whole, and different degrees and types of participation have been experienced around the different parts. The influence factors identified are pre-understanding, balance of power and decisions, relationship, communication, treatment and consensus. The conclusion is that guardians´participation is not self-evident, and that there is still much to develop. An increased understanding of the guardian´s perspective could lead to better collaboration, something that promotes the child´s schooling.

Syftet med studien var att undersöka om det digitala inlärningsprogrammet Privatliv kan vara ett adekvat stöd för speciallärare i undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i den anpassade grundskolan. Valet grundar sig i en avsaknad av anpassade läromedel som vänder sig till elever i anpassad grundskola. Undersökningen syftade till att synliggöra vilka normer läromedlet förmedlar, om alla delar i läroplansmålen för år 7–9 finns med, om det förmedlar ett riskperspektiv eller ett friskperspektiv gällande ämnesområdet samt hur läromedlet är anpassat för att möta elevers olika behov och förutsättningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk ansats. Inspirerad av den kritiska diskursanalysen har vi genomfört en läromedelsanalys för att komma åt det mer implicita innehållet. Resultat som framkommit visar att Privatliv kan vara ett adekvat stöd i undervisning, men däremot behöver några delar tillföras för att kunna innehålla alla läroplansmål. Några delar från läroplansmålen saknas och vissa delar anser vi kräver lite mer fördjupad kunskap kring. Anpassningar finns men programmet skulle nå fler elever och vara ett fördelaktigare stöd för undervisande speciallärare om innehållet skulle anpassas ytterligare. Privatliv förmedlar i överlag ett friskperspektiv. Läromedlet avviker från heteronormen genom att belysa homosexualitet och bisexualitet och en HBTQ-norm är framträdande. En slutsats i studien visar hur viktigt det är att granska läromedel, men även betydelsen av kompetent personal som ska undervisa eleverna med hjälp av läromedlet.