Inhibitory control refers to a person’s ability to control responses and impulses. Deficits in inhibitory control have been found in the neurodevelopmental disorder of Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), though this has mainly been studied in children. This thesis is a systematic review of how inhibition is impacted in adults with ADHD and which neural correlates that are associated with inhibitory control. Only peer-reviewed original articles that used adults above the age of 18 were included. All articles used a between subject design, meaning healthy participants were compared to participants with ADHD. To measure inhibitory control, articles which used either the Stroop Task or Go/No-go task were examined. Nine articles were included in this systematic review. Through functional magnetic resonance imaging (fMRI) altered neural activation was seen in several brain regions, such as the dorsolateral prefrontal cortex, fronto-basal ganglia networks, anterior cingulate cortex, posterior cingulate cortex, parietal lobe and inferior frontal gyrus. Many of these regions have previously been linked to inhibitory control, while others hint at possible compensatory pathways for inhibition in ADHD. In summary, subtle impairments in inhibition networks appear to underlie the disorder all the way into adulthood.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella arbetade med diagnosen ADHD i samband med en beroendeproblematik samt vad som kunde förbättras i arbetet med denna målgrupp. Studien utgick ifrån fyra intervjuer med professionella som arbetade för att hjälpa personer med deras beroendeproblematik. Fokuset med studien har legat på intervjupersonernas egna åsikter om hur en ADHD diagnos eller uppfattad ADHD problematik hos en brukare kunde påverka deras hjälpande arbete i beroendevården, samt hur arbetet kunde förbättras. Studiens metod baserades på fyra kvalitativa intervjuer med professionella från olika delar av landet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien analyserade beroende genom den biomedicinska teorin samt symtomteorin. Slutsatser från studien var att intervjupersonerna tog en ADHD diagnos i beaktning när de arbetade trots att det inte fanns någon specifik riktlinje för hur arbetet skulle se ut. Intervjupersonerna arbetade också aktivt för att göra vården så anpassad som möjligt för denna målgrupp, bland annat genom att vara flexibel angående tid, plats och sessions längder. Vidare slutsatser handlade om att de mest effektiva förändringarna för att förbättra vården enligt intervjupersonerna var mer flexibla verksamheter, ökad samverkan mellan olika professioner samt bättre uppföljningsarbete för att minimera risken för återfall.

Flickor har under lång tid varit marginaliserade inom forskningen kring den neuropsykiatriskafunktionsnedsättningen och tillika diagnosen ADHD vilket lett till att det vi idag vet om diagnosen oftaär könsspecifikt för pojkar. Då ADHD-symptomen hos flickor och pojkar ofta tar sig olika uttryck blirflickornas problematik svårare att identifiera. Konsekvenser av detta kan ses i att fler pojkar än flickorremitteras och utreds för ADHD och att många flickor som hade behövt stöd inte får det. Lärare står förmajoriteten av alla remitteringar till utredning av barn med förmodad ADHD och är ofta först ut attmisstänka en diagnos, varför det är viktigt att kunskapen om – och förståelsen för Flickor med ADHDväxer. Syftet med denna studie var att synliggöra flickor med ADHD genom att undersöka hur flickorssymptom på ADHD beskrivs inom forskningen, med vilka karakteristika diagnosen tar sig uttryck i enskolkontext samt vilken betydelse lärarens förståelse och förförståelse har för hur flickornauppmärksammas och bemöts. Genom en forskningsöversikt som integrerar befintlig forskning inomämnet söktes svaren på studiens två frågeställningar: Hur identifieras flickor med ADHD? samt Vilkaomgivande faktorer beskrivs som betydelsefulla för flickorna? Forskningen visade på en könsbias ilärares uppskattningar av elevers nedsättningar vilket resulterade i en remmiteringsbias. Forskningenvisade även på att flickors symptomyttringar var kontextuellt bundna och att flickorna utifrån desammanhang de vistas i därför kan uppfattas mer - eller mindre funktionsnedsatta, något som menaskunna bidra till underdiagnostiseringen av flickor med ADHD.

Syftet med studien är att redovisa hur elever och lärare förhåller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev får i skolan. Av intresse var också att redogöra för hur klassrumsklimatet påverkas av detta stöd.

SammanfattningFridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltidDenna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD.Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion.Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden.Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt. Resultatet visar att samtliga fem intervjupersoner följer ett mönster som visar att alla hade stora förväntningar inför skolstarten, liksom de allra flesta barn har, men förväntningarna har snabbt gick över. De har börjat i en vanlig klass men relativt snabbt fått en individuell lösning på deras s.k. skolproblem. Samtliga fem intervjupersoner har blivit utsatta för både fysisk och psykisk mobbning från både lärare och klass/skolkamrater. De positiva upplevelserna som intervjupersonerna berättade om var mötet med vissa lärare. Lärare som de upplevde hade kunskap och förmåga att hantera utåtagerande barn med en ADHD-diagnos.

Studiens syfte har varit att få insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bär med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att få ett ytterligare perspektiv på de berörda kvinnornas situation på arbetsmarknaden, har syftet med studien även varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser på kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvägledare bedömer vi studiens ämne som viktigt, då vi anser att dessa kvinnor ska få det stöd de kan tänkas behöva på arbetsmarknaden. Vi menar också att det är en viktig samhällsekonomisk fråga. Eftersom kvinnor med ADHD är en grupp som hittills inte fått samma utrymme i forskningen som män med ADHD är detta ämne i hög grad aktuellt och relevant. I avsnittet tidigare forskning presenteras studier som belyser ADHD och dess konsekvenser såsom stress och självuppfattning kopplat till arbetssituationen samt ADHD ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem kvinnor med diagnosen ADHD samt två handläggare från Försäkrningskassan. Resultatet visar att samtliga av de intervjuade kvinnorna har erfarenheter av svårigheter på grund av sin ADHD i arbetssituationer samt konflikter i sitt arbetsliv, utifrån detta använder de sig av olika strategier i arbetssituationer. Handläggarna som företräder Försäkringskassan menar att de har uppfattningen av att det skiljer sig hur personer med ADHD upplever sin arbetssituation. De stödinsatser som finns tillgängliga från Försäkringskassan är samverkan mellan myndigheter samt arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Resultatet har analyserats utifrån Meads teori om den symboliska interaktionismen, Banduras teori om social inlärning och Goffmans teori om stigma. En slutsats som dragits är att det är övervägande negativa aspekter som lyfts fram i samband med ADHD vilket kan bidra till negativa associationer från omgivningen som leder till en negativ självbild hos kvinnorna.