Adults with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) experience impairment in cognitive, scholastic/vocational and interpersonal domains. The goal of this study was to gain more information how adult ADHD symptomatology impacts parenting behaviors, specifically, overreactivity and laxness. This study found that parental ADHD symptoms were associated with greater overreactive parenting behavior. Differences between mothers and fathers were assessed and no significant difference in ADHD symptomatology or parenting behaviors were found. The combination of adult ADHD symptoms and child behavior, above and beyond parental depression, was found to be a statistically significant predictor of parental overreactive behavior, while this was not the case for parental lax behavior.

The student-teacher relationship quality has shown to predict academic and social outcomes (Crosnoe, Johnson, & Elder, 2004), and relatively recent research suggests its protective nature for children who are academically at-risk, such as those with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD; Ewe, 2019). Unfortunately, children with ADHD often have strained relationships with their teachers (Rogers & Tannock, 2013). Aside from our understanding of this association, little is known about the developmental trajectory of the association, nor other systemic mechanisms that could be contributing to it. Therefore, three related studies were executed to enhance our understanding of the complexities of the student-teacher relationship for children with ADHD. The first study of the three targeted preschool children in the community (n=113) and their daycare providers (n=55), and assessed the association between early ADHD symptoms and concurrent and later student-teacher relationships in kindergarten (n=67). Findings revealed that higher inattention in preschool was associated with more conflict with daycare providers/educators, whereas higher hyperactivity/impulsivity symptoms in kindergarten children were associated with higher student-teacher conflict. The second study compared the student-teacher relationship of children with clinical diagnoses of ADHD and typically developing peers (n=76). Additionally, family-school relations and communication were investigated as a potential contribution to the student-teacher relationship quality. Non-significant differences of the parent-teacher relationship for children with ADHD versus those without the disorder were identified. However, home-school communication was established as a mediator between both inattention and hyperactivity/impulsivity symptoms and student-teacher conflict. Utilizing the same research methods as study two, study three evaluated the contribution of teacher-level characteristics on the student-teacher relationship for children with clinical diagnoses of ADHD. Teacher stress, self-efficacy, and knowledge of ADHD were assessed as mediators between ADHD symptoms and the student-teacher relationship quality. Significant main findings revealed that teacher stress significantly mediated the relationship between children’s ADHD symptoms and student-teacher conflict, whereas teacher efficacy and knowledge of ADHD did not. As a whole, this dissertation research project established and enhanced our understanding of developmental and systemic mechanisms contributing to the student-teacher relationship quality for children exhibiting ADHD symptomology. Future research directives and practical implications are reviewed.

No description available.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket. I resultatet framkom det att förskollärarna hade olika tankar om när någon har koncentrationssvårigheter. De var alla eniga om att koncentrationen var olika från dag till dag och olika tider på dygnet. En av förskollärarna menade att ”Alla har koncentrationssvårigheter i olika situationer.” De var eniga om att det är förskollärarens roll att se till så att barnen har intresse och att motivation finns för att kunna delta i aktiviteterna i förskolan. Både förskollärare och forskning visade att det är viktigt att förskolläraren och barnet måste hitta samma fokus. Det kan annars tolkas som att barnet inte är koncentrerat.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilken karakteriseras av hyperaktivitet, impulsivitet samt bristande uppmärksamhet. Mötet i vården är en utgångspunkt vilken ger både vårdgivaren och patienten en möjlighet till ömsesidig förståelse och samarbete - en essentiell del av omvårdnaden som kan individanpassas och förbättras. För att mötet för personer med funktionsnedsättning inte ska bli lidande krävs förståelse från vårdgivarens sida. Omfattande forskning kring ADHD finns ur medicinskt perspektiv. Studier om patientupplevelser kring mötet i den psykiatriska vården finns dock endast i fåtal. Syfte Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever mötet med psykiatrin. Metod Allmän litteraturstudie. Efter att en vetenskaplig kvalitetsbedömning utförts inkluderades 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna tabellerades sedan i en matris. Resultat I arbetet utkristalliserades tre huvudteman; Relationen till vårdgivaren, Ouppfyllda behov, och Information och kunskap. Personer med ADHD:s upplevelse av mötet med psykiatrin präglas av vårdgivares okunskap och fördomar, bristande kommunikation, samt svårigheter i tillgången till vård. Vidare upplevdes uppföljning av vården som bristfällig, vilket gav en otrygghetskänsla samt osäkerhet kring framtida vårdkontakt. Slutsats Ett lyckat möte med vuxna personer med ADHD kan vara avgörande för vårdkontakten. Få sökte vård trots omfattande behov av stöd, och mötet med psykiatrin visade på förbättringspotential då många kände sig avvisade och misstrodda. Stor förbättringspotential påvisades gällande vårdpersonalens kunskap om hur tillståndet yttrar sig i vuxenlivet. Nyckelord: ADHD, Information, Kommunikation, Mötet, Vuxna

Arbetsterapi är en vårdprofession som arbetar med att förbättra hälsa genom att underlätta för aktivitet i det dagligalivet, genom kompensation, träning och anpassningar. Vardagsaktiviteter är ofta problematiska för personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD, men det är inte kartlagt vad den arbetsterapeutiska interventionen vid ADHD innehåller. Syftet med litteraturstudien är därför att beskriva den arbetsterapeutiska interventionen för personer med ADHD utifrån åtgärder riktade mot förbättrat aktivitetsutförandetEn integrativ litteraturstudie utfördes baserat på tio artiklar publicerade inom de senaste tio åren som beskriver studier av arbetsterapeutiska interventioner för ökat aktivitetsutförande för personer i åldrarna 3-62 år med ADHD. En deduktiv analys av innehåller i interventionerna utfördes utifrån den arbetsterapeutiska modellen PEO-modellen, som beskriver hur interaktionen mellan person, miljö och aktivitet ger aktivitetsutförandet.Resultatet visar att interventionerna innehåller tydliga mål, träning av personens kognitiva förmågor, kompensatoriska hjälpmedel och att den sociala miljön får en ökad förmåga att stödja samt anpassning av aktivitet så som etablerandet av effektiva rutiner. Resultatet pekar mot att arbetsterapeutiska interventioner innehåller åtgärder inriktade på flera områden och framstår som en lovande behandlingsform för att lösa problem i vardagen som rör utförande av aktiviteter. Men det krävs forskning av högre kvalitet för att säkerställa resultatet.

No description available.