The current study dissociated and examined the two primary components of the phonological working memory subsystem – the short-term store and articulatory rehearsal mechanism – in boys with ADHD (n = 18) relative to typically developing boys (n = 15). Word lists of increasing length (2, 4, and 6 words per trial) were presented to and recalled by children following a brief (3 s) interval to assess their phonological short-term storage capacity. Children’s ability to utilize the articulatory rehearsal mechanism to actively maintain information in the phonological short-term store was assessed using word lists at their established memory span but with extended rehearsal times (12 s and 21 s delays). Results indicate that both phonological short-term storage capacity and articulatory rehearsal are impaired or underdeveloped to a significant extent in boys with ADHD relative to typically developing boys, even after controlling for age, SES, IQ, reading ability, and reading speed. Larger magnitude deficits, however, were apparent in short-term storage capacity (ES = 1.15 to 1.98) relative to articulatory rehearsal (ES = 0.47 to 1.02). These findings are consistent with previous reports of deficient phonological short-term memory in boys with ADHD, and suggest that future attempts to develop remedial cognitive interventions for children with ADHD will need to include active components that require children to hold increasingly more information over longer time intervals

BACKGROUND: Attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a pervasive disorder which affects many domains of a patient’s life. Studies show that even with treatment, the behavior of many children with ADHD will fail to normalize. This can cause stress, and impair academic, social, emotional, and familial aspects of the child’s life. This stress can affect also have a deep impact on the parents, or caregivers, of children with ADHD, including occurrence of depression, social isolation, self-blame, marital discontent, alcohol-related dysfunction. This paper aims to investigate whether the stress caused by a child’s ADHD diagnosis changes with socioeconomic factors, such as parental education or income level. The stress of ADHD on parents or caregivers can be further impacted with a comorbid disorder, and literature suggests a comorbid disorder may be the norm rather than the exception, with up to 50% of children with ADHD displaying comorbid externalizing disorders, such as Oppositional defiant disorder or Conduct disorder. METHOD: A literature search was done to find relevant articles about pediatric ADHD, parental and familial stress, and socioeconomic factors. History, etiology, diagnostic evaluation and comorbid disorders were also examined. RESULTS: Parental stress resulting from their child’s ADHD seems to be greater at lower levels of parental educational and income levels. Furthermore, socioeconomic factors, such as marital status, impacts this stress, where parents without a partner present have greater stress levels. Parental stress levels are also greater when ADHD is comorbid with an externalizing disorder. CONCLUSIONS: Parents with children with ADHD experience more stress, especially at lower income levels, and especially when comorbid with an externalizing disorder. These parents need more resources and social support and special care should be paid to their mental health as well.

Bakgrund: Arbetsterapi fokuserar på att främja aktivitetsutförande i det dagliga livet. Inom arbetsterapi är det personcentrerade arbetssättet centralt och ligger till grund för bemötandet och för det kliniska arbetet med olika patientgrupper. En av dessa patientgrupper är kvinnor med ADHD. Forskning inom ADHD har hittills främst fokuserat på män trots att många kvinnor med ADHD upplever symtom i lika hög grad som män.Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av hur ADHD påverkar dem i det dagliga livet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ forskning som sammanställts genom en kvalitativ dataanalys med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl with full text, Medline (EBSCO) och Psycinfo granskades och sammanställdes. En kvalitativ dataanalys med induktiv ansats gjordes där meningsbärande enheter togs ut, kondenserades, kodades och kategoriserades.Resultat: Resultatet av innehållsanalysen visade på en bred variation av upplevelser hos kvinnor med ADHD. Kategorierna som innehållsanalysen resulterade i var Upplevelse av att vara annorlunda, Upplevda svårigheter med att hantera känslolivet, Svårigheter i samspel med andra, Att inte bli tagen på allvar som kvinna med ADHD, Påverkan på kognitiva funktioner och Upplevd hyperaktivitet i det dagliga livet.Slutsats: Kvinnor med ADHD upplever ett brett spektrum av utmaningar i det dagliga livet och mer forskning behövs.

Zusammenfassung 1) Fragestellung und zentrale Untersuchung Unter der Hypothese, dass die Transportrate des Glukosetransporters Typ 3 (GLUT3) abhängig von der Kopienanzahl (CNV) des für ihn kodierenden Gens SLC2A3 ist, wurden Zelllinien mit drei Kopien (Duplikation) mit Kontroll-Zelllinien mit nur zwei Kopien bezüglich ihrer Glukoseaufnahme miteinander verglichen (n=2; N=9). Hierzu wurde die zelluläre Glukoseaufnahme mittels radioaktiv markierter 2-Desoxyglukose in via Eppstein-Barr-Virus immortalisierten lymphoblastoiden Zelllinien (EBV-LCLs) gemessen. In den initialen Untersuchungen zeigt sich, dass das Protokoll an manchen Stellen zu viel Spielraum lässt. Die Methode wird daraufhin standardisiert und bezüglich einiger Parameter angepasst: g-Zentrifugeneinstellung, Mischen/Aliquotieren, Zellanzahl, Replikatanzahl, Inkubationszeit/-intervalle und Durchführungsdauer. 2) Wichtigste Ergebnisse Die funktionelle Untersuchung zur Duplikation des SLC2A3-Gens in Patienten mit Aufmerksamkeitsdefizit-/Hyperaktivitätsstörung (ADHS) zeigt schließlich im dynamischen Aushungerungsversuch der EBV-LCLs über vier Tage (Vergleich t2 zu t1) statistisch für die Gruppen eine deutliche Differenz mit mittlerer Effektstärke (Lineares Gemischtes Modell; p = 0,06; Cohens d = 0,37). Zum zweiten Messzeitpunkt (t2) zeigt sich statistisch zwischen den Gruppen eine sehr signifikante Differenz mit hoher Effektstärke (Lineares Gemischtes Modell; p < 0,006; Cohens d = 0,55). Damit konnte in dieser Arbeit nachgewiesen werden, dass die SLC2A3-Duplikation neben dem Gendosiseffekt auf mRNA-Ebene auch hypermorph funktionelle Veränderungen auf zellulärer Ebene nach sich zieht. Nachfolgende Untersuchungen sollten vor diesem Hintergrund mögliche Kofaktoren investigieren und auf Alterationen in nachgeschalteten Signalwegen abzielen. / 5.1 Research question and central investigation Under the hypothesis that the transport rate of the glucose transporter type 3 (GLUT3) is dependent on the copy number (CNV) of the gene encoding it, SLC2A3, cell lines with three copies (duplication) were compared with control cell lines with only two copies with respect to their glucose uptake (n=2; N=9). For this purpose, cellular glucose uptake was measured using radiolabeled 2-deoxyglucose in lymphoblastoid cell lines (EBV-LCLs) immortalized via Eppstein-Barr virus. The initial studies show that the protocol leaves too much leeway at some maneuvers. The method is then standardized and adapted with regard to the following parameters: g-centrifuge setting, mixing/aliquoting, cell number, replicate number, incubation time/intervals and execution time. 5.2 Main results The functional investigation for the duplication of the SLC2A3 gene in patients with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) finally shows in the dynamic starvation test of EBV-LCLs over four days (comparison t2 to t1) statistically for the groups a significant difference with a mean effect size (Linear Mixed model; p = 0.06; Cohen's d = 0.37). At the second measurement time point (t2), there is statistically a very significant difference with a high effect size (Linear Mixed Model; p < 0.006; Cohen's d = 0.55). Thus, this work demonstrated that the SLC2A3 duplication in addition to the gene dosage effect at the mRNA level, also induces hypermorphic functional changes at the cellular level. Subsequent studies should investigate possible cofactors and target alterations in downstream signaling pathways.

Racial/ethnic differences underlying the illicit use of prescription stimulants (IUPS) were examined. A 2 X 2 (African American/Caucasian and male/female) design with n = 120 per group (mean age of 19.23, SD = 1.30) was used to evaluate survey responses regarding IUPS and their ADHD symptoms (using the Adult ADHD Self-Report Scale; ASRS). First, African Americans endorsed IUPS less frequently (p < .001) and reported lower levels of ADHD symptoms (p < .01). Second, participants rated three domains of risk for IUPS. African Americans perceived higher social risk (p < .001). No significant differences were found for legal or health risks. Third, African Americans perceived lower benefits for IUPS for concentration (p < .001), alertness (p < .001), and help with studying (p < .001). Minor gender differences are discussed and implications for targeting risk/benefit beliefs in IUPS prevention and treatment programs are discussed.

The purpose of this study was to explore how women living with an ADHD diagnosis coloured their experiences throughout life. Women continue to be excluded from clinical research and ADHD is a diagnosis that suffers from a significant male bias. As such, there is limited research about women with ADHD. This study employed a thematic analysis approach, inspired by grounded theory. Four women were recruited online after confirming they met criteria. The four women were interviewed with a semi-structured interview protocol, permitting for organic follow-up questions. Data analysis resulted in the identification of the following 4 themes: Negotiating and navigating education; Experiences of mental health; Socioemotional implications of having ADHD; and Strategies used to cope with ADHD. A total of 11 sub-themes were also identified and were correspondingly organized under appropriate main themes. This research is relevant to any professional working with women with an ADHD diagnosis or who may be querying an ADHD diagnosis.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatriskfunktionsnedsättning, vilket kan påverka individens aktivitetsutförande. Arbetsterapeuter kan stötta personer med ADHD med hjälpmedel eller strategier för att hantera svårigheter i vardagen. Eftersom tidigare forskning om ADHD utgått från unga pojkar, är det vetenskapliga underlaget för kvinnor med ADHD begränsat. För att få en ökad förståelse för denna grupp är det därmed relevant att undersöka vilka svårigheter vid aktivitetsutförande de upplever i vardagen. Syfte: Att beskriva svårigheter vid aktivitetsutförande i vardagen hos kvinnor med ADHD. Metod: Kvalitativ metod. Urvalet var kvinnor med diagnosen ADHD, 18-65 år, som rekryterades ändamålsenligt genom facebookgrupper eller ett snöbollsurval.Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor med ADHD kan uppleva olika svårigheter i samband med aktivitetsutförande i vardagen, såsom vid upprätthållande av struktur i vardagen, balans i energinivå inför aktivitetsutförande, vid tidshantering inför avtalade aktiviteter, vid utförande av fritidsaktiviteter, deltagande i sociala aktiviteter och utifrån miljöns påverkan. Flertalet deltagare beskriver att de hittat egna strategier för att hantera vardagen, men att de har svårt att upprätthålla strategierna över tid. Flera beskrivningar tyder även på att kvinnor med ADHD kan uppleva aktivitetsobalans. Slutsats: Resultatet är av klinisk relevans då det kan ge en ökad förståelse för denna grupp. Vidare studier behövs för att kunna jämföra kvinnor med ADHD i olika åldrar, kvinnor med ADHD och män med ADHD samt vilka specifika arbetsterapeutiska åtgärder som kan vara av relevans för denna grupp.

I våra styrdokument (Lgr 22) poängteras det att alla elever har rätt till undervisning som leder till lärande och utveckling samt att elever i behov av stöd har rätt att få det stöd som behövs. Elever med ADHD räknas till den kategori elever som behöver stöd då skolsvårigheter förekommer hos dessa elever. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärares syn på svårigheter samt framgångsrika anpassningar och arbetssätt i matematikundervisningför elever med ADHD. Forskningen vi lyft handlade om svårigheter inom taluppfattning och ADHD samt anpassningar och arbetssätt i matematik och för elever med ADHD. Vi utgickfrån en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 lärare som undervisar i matematik på lågstadiet. I vår analys av data använde vi oss av de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt. Våra resultat visade inga specifika matematiksvårigheter, snarare var svårigheterna ADHD- relaterade såsomsvårigheter att avskärma intryck, koncentrations- och fokusproblem samt att planera och genomföra arbete. Även svårigheter som har med motivation och intresse framkom. Utifrån vår analys hittade vi svårigheter som passade in både i det kategoriska och det relationella perspektivet. Även anpassningarna och arbetssätten återfanns både i det kategoriska- och relationella perspektivet. Till de kategoriska anpassningarna och arbetssätten hörde fysiska hjälpmedel, pauser, färre eller mindre omfångsrika uppgifter och enskilt arbete eller arbete i mindre grupp. Struktur och tydliga instruktioner hörde till det relationella perspektivet och placering av elever med ADHD i klassrummet kunde ses både ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv. Vi kom fram till att lärarna hade ett kategoriskt synsätt på elever med 3ADHD i matematikundervisningen både när det gällde svårigheter men också när det gälldeanpassningar och arbetssätt.

Utopia and reality – a study on the upper secondary school´s work with ADHD and ASDIn conjunction with the increased amount of people who are diagnosed with ADHD/ASD, criticism has emerged that the school fails to meet the needs of these student. This study examines, through a multiple case study, the Swedish upper secondary schools´ work with ADHD/ASD from an organizational perspective. Interviews have been conducted to collect the empirical material. Thematic analysis has been used to analyse the empirical material. The results showed that the schools in question organized the work with ADHD/ASD in varying ways. Whether the schools are municipal or independent schools had less importance for how the work with ADHD/ASD was organized. Small schools tended to work better for students with ADHD/ASD. Bureaucratic structures, the hierarchial model of integration and conflicting institutional logics in the schools´ organizations affects students with ADHD/ASD negatively. Overall, a trend can be sensed that small schools with adhocratic features tend to be more successful in the work with ADHD/ASD.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka erfarenheter det finns rörande samverkan med grundskolan enligt föräldrar till elever med ADHD eller AST alternativt ADHD och AST. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. Till studien har en kvalitativ ansats valts. Totalt har åtta föräldrar intervjuats och deras utsagor har analyserat tematiskt enligt Braun och Clarkes analysmetod. Analysen mynnade ut i ett resultat som sammanfattas i tre huvudteman: barnens skolgång, ansvar för samverkan och möjligheter samt hinder för samverkan. Slutsatsen som kan dras från resultaten är att föräldrarna beskriver sina barns skolgång som instabil. Det innebär att även om barnets skolgång fungerar kan det upphöra vid byte av lärare eller vid stadieövergång. Med anledning av detta ser föräldrarna samverkan som en förutsättning för att skolgången för deras barn ska vara fungerande. Därtill menar föräldrarna att det är skolan som ansvarar för att upprätta en samverkan med dem och att de förväntar sig att skolan förhåller sig professionellt i detta. Däremot är föräldrarnas erfarenheter att skolan brister i detta ansvar och att de därför själva blir nödgade att driva på för att upprätta en samverkan. För att en god samverkan ska uppstå beskriver föräldrarna bland annat att en relation måste konstrueras mellan deras barn och barnens lärare. Att föräldrarna och deras barn görs delaktiga i beslut som rör stödinsatser är också något som nämns som kan främja en samverkan. Slutligen berättar föräldrarna att de önskar att all kommunikation mellan dem och skolan ska bära på en strävan att gemensamt konstruera strategier som kan skapa en fungerande skolgång för deras barn.