Research indicates that some college students may be strongly motivated to feign AHDD symptoms for desired external incentives, such as stimulant medication or academic accommodations. To date, literature examining feigned ADHD has been primarily focused on ADHD specific self-report measures (e.g., CAARS) and continuous performance tests (e.g., CPTs); however, little attention has been devoted to the use of multi-scale inventories in detecting feigned ADHD. For CPT measures, virtually no literature exists on the effectiveness of the TOVA to identify feigned ADHD, despite its frequent clinical use for establishing this diagnosis. The current study utilized a between-subjects simulation design to validate feigning cut scores on ADHD-specific measures using 66 feigners and 51 confirmed ADHD cases. As prior literature suggested, the results convincingly demonstrated that face-valid ADHD assessment measures were easily faked. Across both TOVA modalities (e.g., Auditory and Visual), the ADHD simulators performed significantly poorer than those diagnosed with ADHD. As an innovative approach, a Dissimulation-ADHD (Ds-ADHD) scale was developed and initially validated. The Ds-ADHD is composed of ten MMPI-2-RF items mistakenly believed to be clinical characteristics associated with ADHD. Requiring cross-validation, Ds-ADHD optimized cut scores and classification of ADHD feigners appears promising. They were clearly distinguishable from ADHD client, as well as those feigning general psychopathology. Recommendations for the utilization of the Ds-ADHD scale, and future directions for research are discussed.

Bakgrund: Tidigare psykologisk forskning har visat på samband mellan hög grad självmedkänsla och välbefinnande samt att låg grad självmedkänsla haft samband med psykopatologi. Lite vårdvetenskaplig forskning har gjorts om självmedkänsla och begreppet anses fortfarande relativt okänt. Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med adhd uppfattade begreppet självmedkänsla och samtal utifrån Self-Compassion Scale. Hur såg vuxna med adhd på begreppet självmedkänsla och dess innebörd? Vilka utmaningar och vilken behållning beskrev de i användandet av Self-Compassion Scale? Hur var deras självmedkänsla? Metod: Undersökningen hade en QUAL + quan, mixed method design. Fyra personer deltog i kognitiva intervjuer i den kvalitativa delen och i den kvantitativa delen fyllde 23 personer i Self-Compassion Scale. Intervjuerna genomgick en innehållsanalys medan skattningsskalorna har analyserats numeriskt. Resultat: Intervjuerna redovisar tre kategorier; Självmedkänsla innefattar välbefinnande och relationen till sig själv och andra, Samtal leder till självinsikt och Att utforska problem och lösningar är givande och utmanande. Personerna skattade totalt 2,6 i självmedkänsla, vilket betyder medelnivå (medelnivå = 2,6-3,5 ). Slutsatser: Att samtala om självmedkänsla kan vara utmanande och betydelsefullt för personer med adhd. Att som specialistsjuksköterska inom psykiatri ha kunskap om självmedkänsla kan vara värdefullt för patientens hälsa och återhämtning. / Background: Research has shown correlation between high self-compassion and wellbeing as well as low self-compassion has been correlated with psychopathology. Little research of Self-compassion in nursing science has been done and the concept is still relative unknown. Aim: To describe how adults with adhd percived the concept of self-compassion and conversation  with Self-Compassion Scale as starting point. How did adults with adhd perceive self-compassion and it´s meaning? Which challanges and profits did they describe in the use of Self-Compassion Scale? How was their self-compassion? Method: The study had a QUAL + quan, mixed method design. Four participants performed cognitive interviews in the qualitative part and in the quantitative part 23 participants performed Self-Compassion Scale. The interviews underwent content analysis and the assessment tools has been numerically analyzed. Result: The interviews present three categories; Self-compassion contains wellbeing and the relationship to oneself and others, Conversation leeds to self-awareness and To explore problems and solutions is rewarding and challenging. Persons rate a medium-level self-compassion of 2,6 in total (medium level = 2,6-3,5). Highest scores for the categories isolation and over-identified. Conclusion: To converse about self-compassion can be challenging and important for persons with adhd. For the nurse within psychiatric care to have knowledge of self-compassion can be valuable to patient’s health and recovery.

The aims of this study were to examine the relationship between symptoms of ADHD (Attention deficit/Hyperactivity disorder) and motivation for change, to explore their role in the prediction of treatment completion and to identify domains in psycho-social characteristics which can affect the motivation. The sample was composed of 250 illicit-subsatnce users, treated in therapeutic communities for drug addicts. Motivation for change was assessed with the Change Questionnaire, the presence of ADHD symptoms was assessed with DIVA2.0 (Diagnostic interview for Adult ADHD). Respondents indicated strong motivation to change the problematic behavior, but the study struggled with high rate of premature dropping out of the treatment, so the hypothesis about the effect of measured motivation for successful completing of the tretment could not be confirmed or disconfirmed. The relationship between ADHD and motivation could not be confirmed as well. The most important finding is probably the positive correlation between rate of psychopathology and ADHD, and it's negative influence on motivation. The work also gives a report about the problem of measuring of motivation, and reports some suggestions for the improvement. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Syftet med studien var att genom intervjuer med specialpedagoger, belysa och analysera svårigheter och möjligheter som specialpedagoger på grundskolor återger när de berättar om sitt arbete med elever med diagnosen ADHD. Syftet var även att belysa och analysera hur specialpedagoger beskriver skolans samspel med vårdnadshavare. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition och materialet grundas på semistruktuerade intervjuer. Dessa gjordes med fyra specialpedagoger som arbetar på fyra olika kommunala grundskolor i årskurs ett till nio i två olika kommuner.  I resultatet framgår det att samverkan mellan skola och vårdnadshavre är grundläggande för elever med diagnosen ADHD. Samspelet mellan skola och vårdnadshavare utökar struktur för barnet, vilket underlättar vardagen för elever. En slutsats som framkommer av studien är diagnosens betydelse i skola, för eleven och för vårdnadshavare.  Specialpedagogerna anser att diagnosen inte är betydande gällande insatserna i skolan, men underlättar arbetet med eleven och ger förståelse genom att en diagnos sätts. Diagnosens betydelse är individuell och varierande för elever och vårdnadshavare och kan vara bland det viktigaste till det oviktigaste.  Diagnosens betydelse för skolan beskrivs bland annat som ett hjälpmedel i arbetet med elever med diagnosen ADHD. Tolkning av resultatet har utgått från Bronfrenbrenners ekologiska modell. Utifrån tolkning av resultat visar det att påverkan och samspel föreligger i skolans arbete med elever med ADHD. Det är viktigt att ta hänsyn till alla nivåer i Bronfenbrenners ekologiska modell för att kunna beskriva problemet. Dessa olika nivåer, mikro, meso, makro och exo, samverkar med varandra, vilket framkommer i resultatet i denna studie.

The purpose of this study was to examine the methods that social workers and other professionals use in their work with children and youth with ADHD and behavioural problems. Seven professionals from different practices and backgrounds where interviewed about their methods and their understanding of the underlying psychosocial mechanisms of behavioural problems in children and youth with ADHD. Results showed a wide variety of methods used across the field. Interviewees pointed out the importance of flexible and individually adaptable approaches and methods, including forms of cognitive training but also pharmacological aspects. Interviewees agreed on most points regarding the underlying psychosocial mechanisms revolving around childrens academic and social difficulties and processes of negative identity-shaping. The findings indicate that time of diagnosis and parent’s and teacher’s understanding of ADHD plays an important role in the development of behavioural problems, and that a variety of different methodological approaches to intervention seem to have good results. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder socialarbetare och andra professionella använder sig av i arbetet med barn och ungdomar med ADHD och problemskapande beteenden. Sju professionella med olika bakgrund intervjuades kring sina metoder och sin förståelse av de psykosociala mekanismerna som finns latenta och driver fram utvecklingen av problemskapande beteende hos barn och ungdomar med ADHD. Resultaten visade att variationen mellan olika arbetsmetoder är stor. Bland annat förekom olika former av kognitiv träning och medicinering. De flesta intervjupersoner påpekade vikten av ett flexibelt och individanpassat angreppssätt. Det rådde ett stort samförstånd mellan intervjupersonerna angående de psykosociala mekanismerna, där de flesta förklaringar kretsade kring barnens akademiska och sociala svårigheter, och processer av negativt identitetsskapande. Studiens slutsatser var att tidpunkten för diagnostisering och föräldrars och lärares förståelse av ADHD spelar en viktig roll i utvecklandet av problemskapande beteenden, och att en mångfald av olika ansatser till intervention har god effekt.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera diskurser om ADHD så som de framträder i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter under perioden 2002-2011 och i utvalda dokument utfärdade av statliga myndigheter, samt att undersöka hur dessa diskurser korresponderar med varandra. Detta görs utifrån ett intresse av mediers påverkanskraft på samhälleliga diskurser i allmänhet och dagens patogenisering av människors psykiska tillvaro i synnerhet. Studien söker svar på frågan om vilka ADHD-diskurser som har konstruerats i Dagens Nyheter och i de utvalda statliga dokumenten samt vilken som har varit den hegemoniska ADHD-diskursen. Frågor om vad som har förmedlats om ADHD, av vem och på vilket sätt har ställts, dels i syftet att söka svar på vilken ADHD-identitet som har konstruerats och vilka aktörer som haft definitionsmakten, men också i syftet att urskilja olika typer av maktmekanismer.   Studien har diskursanalys som teoretisk ram där socialkonstruktivism, identitet och makt ingår som grundläggande begrepp. Analysen följer modellen för Kritisk diskursanalys som har skapats av sociologen Norman Fairclough. Samtliga av modellens tre dimensioner, `den diskursiva praktiken`, `textanalys` och `den sociala praktiken` ingår i studien, även om störst fokus ligger på den dimension som behandlar textanalys.  Datamaterial för dimensionerna `den diskursiva praktiken` och `textanalys` utgörs av 125 tidningsartiklar från Dagens Nyheter från perioden 2002-2011. Datamaterialet för den tredje dimensionen `den sociala praktiken` utgörs av tre dokument från statliga myndigheter, två från Socialstyrelsen och ett från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).  Resultatet av studien visar att två diskurser har konstruerats i Dagens Nyheter, en medicinsk och en psykosocial, vilket anslutar till tidigare forskning om ADHD-diskurser i media. I likhet med resultatet av analysen av de statliga dokumenten har det i Dagens Nyheter varit den medicinska diskursen som har varit den dominerande, vilket har resulterat i slutsatsen om Dagens Nyheter som återskapare av det senaste decenniets hegemoniska ADHD-diskurs. Den ADHD-identitet som har konstruerats i Dagens Nyheter är avvikande och exkluderande. Det avvikande består av mentala såväl som fysiska och sociala brister. Personer med ADHD likställs främst med andra avvikande samhällsgrupper så som kriminella, missbrukare samt personer med andra neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de framställs som en belastning för samhället. Det exkluderande består främst av utestängning från gemenskaper i nära relationer, mobbing och utestängning från arbetsmarknaden. En bild av både barn och vuxna i beroendeställning med behov av stöd, hjälp och behandling ingår i diskurserna. Företrädet att i Dagens Nyheter beskriva problembilden gällande ADHD har förbehålls den medicinska vetenskapen och de medicinska professionerna, något som samstämmer med resultatet av analysen av de statliga dokumenten. Studien drar därmed slutsatsen att det under det senaste decenniet har varit de medicinska professionerna som haft definitionsmakten om ADHD och att Dagens Nyheter har bidragit till en reproduktion av samhällets maktstrukturer. Det är företrädelsevis den vetenskapliga makten som har identifierats i diskurserna om ADHD, även om mekanismer som kan kopplas till pastoralmakt och social kontroll också har påvisats. / The purpose with this study is to describe and analyze discourses on ADHD regarding how the syndrome is presented in the largest Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter, during the years 2002 to 2011. The study also relates the discourses on the ADHD-syndrome to the existing overall context in society. Another issue is to view the influence from media on discourses in society in general and the trend to repudiate normality towards pathology regarding people’s psychological status.                                                                                                                                                                     This study is looking for discourses regarding ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and to find out which of them who has reached hegemony, and to see how it relates to the manifestation of the overall context in society. Questions have been asked on what is conveyed about ADHD, by whom and in what way. The purpose is to find answers about what identity on ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and who the actors are with the power to define the discourse. There is also a purpose to discriminate different types of mechanism of authority. The discourse analyze is a theoretical frame were social constructivism, identity and authority are included as essential concepts. The model used is the critical analyze of discourses that has been created by Norman Fairclough. His model has three dimensions, `discoursive practice`, `texts` and `the social practice`. All three are included in the study, but there is a main focus on the dimension regarding “text analyze”. The text material for the dimensions “the discourse in practice” and “text analyze” includes 125 articles from “Dagens Nyheter” during 2002 to 2011. The included material for the dimension “The social practice” is three documents who describes ADHD from a over viewing context of society, two from “Socialstyrelsen”  and one from “Statens beredning för medicinsk utvärdering” The result points out those two discourses have been designed by Dagens Nyheter, one medical based and one with a psychosocial focus. That confirms previous research on discourses regarding ADHD in media coverage.                                                                                                                                                      In similar with results from the analyze of the periods over viewing context in society, it has been the medical discourse that has been dominating. That confirms the conclusion that Dagens Nyheter has contributed to the last decays hegemony in the discourse regarding ADHD. The identity about ADHD designed by Dagens Nyheter is divergent and excluding. The divergent part includes mental, physical and social shortcomings. Individuals with ADHD are placed on level with other groups in society as criminals, drug addicts and people with other neuropsychiatric diagnoses, and they describes as a burden for society. The excluding part is exclusion from close relations and working life and also a high risk for bullying in school. A picture of both children and adults in a state of dependence with great needs of support, help and treatment is prominent in the discourses. The medical science and profession have had the precedence to describe the ADHD syndrome in “Dagens Nyheter”. That is consensual with the results from the over viewing context of society for the actual period. The study concludes hereby that during the last decay the medical profession has gained permission to define ADHD and that Dagens Nyheter have contributed to a reproduction of the society’s structure of power. It is primary the field of medical science that has been identified in the discourses on ADHD, even if mechanism connected to pastoral and social control also have been visible.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelser ser ut hos personer som uttrycker sig om adhd på Instagram. De upplevelser som undersöks är hur kontoinnehavarna upplever att de kan få hjälp att hantera sin adhd-diagnos via Instagram. Om de upplever att det finns några bakomliggande behov och motiv till användandet av kontot och i sådant fall vilka de är. Samt om de visar tecken på att själva teknologin och funktionerna spelar roll i skapandet eller tillfredställelsen av behov. Studiens teoretiska utgångspunkt är kommunikationsteorin, uses and gratification samt olika forskares teorier kopplat till den. Den valda metoden är kvalitativ och materialet består av kvalitativ data insamlad via epost-intervjuer. Studiens tre deltagare har alla Instagram-konton där de uttrycker sig om sin adhd-diagnos. Resultatet pekar på att motiv, behov och funktioner till viss del överlappar och kopplar till varandra. Respondenterna har genom mediet bland annat kunnat uttrycka känslor, vara behövda samt känt samhörighet, på så vis kan mediet ha hjälpt dem att hantera sin diagnos. Ur materialet har sammanlagt tre utmärkande behov identifierats. Behovet av social tillhörighet, behovet att uttrycka sig samt behovet av förändring gällande synsätt på diagnosen. De anledningar eller motiv som användarna menar ligger bakom valet av mediet är att sprida kunskap/informera och att nå ut med den samt att känna samhörighet. Funktionerna eller de tekniska behov som verkar spela in i valet och interagerandet är att Instagram är snabbt och enkelt att använda samt att det går att nå ut till många genom det.

Many pupils today have difficulties in the form of ADHD. This is something that interests us and thus wanted to study how these pupils are treated and whether there is a description depending on the gender. The previous research that we have taken note of highlights important parts of our work that are relevant. Gender and relational perspective are our central starting points and permeates the entire study. We have used observations as the main method and supplemented with interview method. The result shows that pupils with ADHD are treated differently school and the leisure center depending on their gender. / Många elever har idag svårigheter i form av ADHD. Detta är någonting som intresserar oss och ville därmed studera hur dessa elever bemöts och om det finns en skildring beroende på kön. Den tidigare forskning som vi har tagit del av lyfter upp centrala delar i vårt arbete som är relevant. Genus och relationellt perspektiv är våra centrala utgångspunkter och genomsyrar hela studien. Vi har använt oss av observationer som huvudmetod och kompletterat med intervjumetod. Resultatet visar att elever med ADHD bemöts olika i skolan och fritidshemmet beroende på deras kön.

Orsaken bakom ADHD är okänd. Forskning indikerar på att det är en obalans i det dopaminerga systemet i hjärnan som leder till ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Idag är behandlingsmetoderna för vuxna outvecklade. Studier på barn med ADHD tyder på att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD symtom. Syftet med studien var att undersöka associationen mellan nivån av fysisk aktivitet och graden av ouppmärksamhet och hyperaktivitet hos vuxna individer med ADHD. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter genomfördes på en allmänpsykiatrisk mottagning i Malmö. Ett bekvämlighetsurval valdes, sammanlagt deltog 37 stycken individer. Analys skedde i SPSS statistics 24 med Spearmans rangkorrelation och för statistisk signifikans valdes konfidensintervall 95 % och p-värde 0.05. Resultatet indikerar på att det fanns en association mellan nivå av måttlig fysisk aktivitet och lägre grad av ouppmärksamhet hos det totala urvalet, detta var inte signifikant för kvinnor och män. Vidare fanns det en association mellan nivå av låg fysisk aktivitet och högre grad av ouppmärksamhet hos kvinnor, detta var inte signifikant för män och totala urvalet. Det fanns inte någon association mellan fysisk aktivitet och hyperaktivitet. Det är av betydelse att forskning med andra studiedesigner studerar hypotesen vidare för att resultatet eventuellt skall kunna implementeras som en potentiell behandling / The cause of ADHD is unknown. Research indicates that there is an imbalance in the dopaminergic system in the brain that leads to inattention, hyperactivity and impulsivity. Today, the treatment methods for adults are undeveloped. Studies in children with ADHD indicate that physical activity may improve ADHD symptoms. The purpose of the study was to investigate the association between the level of physical activity and the degree of inattention and hyperactivity in adult individuals with ADHD. A quantitative cross-sectional study with questionnaires was conducted at a general psychiatric reception in Malmö. A comfort selection was chosen, a total of 37 individuals participated. Analysis took place in SPSS statistics 24 with Spearman's rank correlation and for statistical significance the confidence interval was chosen 95% and p-value 0.05. The result indicates that there was an association between the level of moderate physical activity and lower degree of inattention in the overall sample, this was not significant for women and men. Furthermore, there was an association between the level of low physical activity and higher degree of inattention in women, this was not significant for men and overall selection. There was no association between physical activity and hyperactivity. It is important that research with other study designs further studies the hypothesis in order that the result may be implemented as a potential treatment.

Denna studies syfte var att undersöka hur män i Sverige som fått en sen ADHD diagnos upplever sitt liv med ADHD. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av tre mäns självbiografiska böcker. Resultatet visade att ett liv med ADHD för män innebar till stor del svårigheter, vilket medförde många olika känslor. Studien visade också att ADHD diagnosen kunde underlätta situationen för männen, men att det fortfarande fanns svårigheter efter att de fått ADHD diagnosen. Studien visade även hur mycket det sociala livet och samhällets syn påverkade männens upplevelser, känslor, självkänsla och vardag. Studien visade därmed att samhällets normer och förväntningar inte är anpassade för de med ADHD. Studien visade att det därför är viktigt att utföra flera studier om hur samhället ser på funktionsvariationer, vilket leder till att man kan utveckla förebyggande arbeten. Därmed kan samhället bli mer anpassat för alla. / This study aims to review how men in Sweden who received a late ADHD diagnosis experience their lives with ADHD. The study conducted through a qualitative content analysis of three men's self-biographies. The result showed that life with ADHD for men causes difficulties. The study also showed that ADHD diagnosis could facilitate the situation for the men, but that it still existed difficulties after receiving the ADHD diagnosis. The study showed how much social life and society's view influenced men's experience, feelings, self-esteem, and daily life. However, the study showed that society has norms and expectations which are not adapted for people with ADHD. The study illustrated that it is therefore essential to carry out several studies about how society sees function variations. This can develop better conditions for people with disabilities. Consequently, society can be more adapted to everyone. According to the study, the society can be more adapted to everyone.