SMEJKALOVÁ, M. Evaluation of progress in education children with ADHD - Evaluation of motivation notebooks. České Budějovice 2018. Master thesis. University of South Bohemia in České Budějovice. Faculty of Theology. Department of education. Thesis Supervisor: doc. Michal Kaplánek, Th.D. The work is divided into five parts. The theoretical part deals with basic information about ADHD. It clarifies the onset, types and manifestation of ADHD, mainly children's manifestations. Another important topic of this master thesis is educational principles for working with children with ADHD in the social environment. Firstly it describes forms and objectives of supportive measures in inclusive classroom and then in next part present for readers personal support for children with ADHD teaching assistant. The last part focuses on qualitative research and answering the following question: "They lead motivational notes to some change in pupil's speeches?" In case analysis, they focus on individual children with special educational needs. Comparative analysis shows differently influenced manifestations among ADHD and non-ADHD pupils. By exploring the six-month records in the motivational notes of each child, it reveals the answer to the basic research question.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som leder till problem med koncentration, uppmärksamhet och reglering av aktivitetsnivån. Forskning visar att barn med ADHD i större utsträckning har problem med sömnen och har större risk att få besvär p.g.a. sömnbrist. De grundläggande symtomen kan förvärras och ytterligare problem kan tillstöta. Att få till fungerande sömnvanor är därför något som är viktigt i kontakten med dessa barn.   Syfte: Syftet med studien var att utforska och fördjupa kunskaper om sjuksköterskors erfarenheter av att hantera sömnproblematik hos barn med ADHD.   Metod: I studien tillämpades en kvalitativ deskriptiv ansats. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor inom barn- och ungdomspsykiatrin. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Dataanalysen mynnade ut i 5 olika kategorier som speglar sjuksköterskornas berättelser. Kategorierna är “Att förstå föräldrarnas perspektiv”, “Att förstå barnens perspektiv”, “Hinder och svårigheter”, “Kunskap är makt” samt “Vägen till framgång”. Slutsats: I berättelserna från sjuksköterskorna i föreliggande studie framkommer det att sömnen har stor betydelse för barn med ADHD. Enligt sjuksköterskorna kan föräldrarna ofta uppleva situationen runt omkring barnet som kaosartad på grund av sömnproblematiken. För att lyckas ändra rutinerna och få till en förbättrad sömn behöver sjuksköterskan arbeta med barnens och föräldrarnas motivation. Motiverade barn och föräldrar har lättare att samarbeta och har också mer tålamod att fortsätta arbeta med förändringarna. De här förändringarna behöver individanpassas för att uppnå optimal effekt. / Background: ADHD is a neuropsychiatric disability that leads to problems with concentration, attention and activity level control. Research shows that children with ADHD are more likely to have sleep problems and are at greater risk of difficulty due to sleep deprivation. The basic symptoms can be exacerbated and further problems may occur. Getting proper sleep habits is therefore something that is important for these children.   Purpose: The aim of the study was to explore and develop knowledge about nurses' experiences in dealing with sleep problems in children with ADHD.   Method: The study applies a qualitative descriptive approach. Ten nurses in child and adolescent psychiatry open care unites were interviewed using a semi-structured interview guide. Data collection was analysed based on a qualitative content analysis.   Result: Data analysis resulted in 5 different categories that reflect the nurse's stories. The categories are "To understand the parents' perspective", "To understand the children's perspective", "Obstacles and difficulties", "Knowledge is power" and "The path to success".   Conclusion: The narratives from the nurses in this study show that sleep is of great importance to children with ADHD. According to the nurses, parents can feel that the situation around the child becomes chaotic because of sleep problems. In order to successfully change the routines and improve sleep, nurses need to motivate the child and the parents. Motivated children and parents are more likely to cooperate and are more patient when it comes to continuing working with the changes. These changes require individual adjustments to achieve optimal effect.

Bakgrund: ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, kännetecknas av koncentrationssvårigheter med hyperaktivitet och impulsivitet. Dessutom har ADHD påverkan på personens förmågor att hantera sitt vardagliga liv. Denna störning anses bero på både ärftliga och icke ärftliga faktorer. Ett utredningsteam på en psykiatrisk mottagning ställer diagnosen ADHD till vuxna. Teamet bedömer individens svårigheter att hantera vardagen. De svenska vårdprogrammen utgör grunden för en individanpassad behandling samt ett psykosocialt stöd. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur personer upplever att leva med ADHD före och efter att diagnosen ställts. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Tretton kvalitativa artiklar har använts till analysen. Artiklarna hämtas från databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Följande sökord användes: ADHD, symptoms, adults, patients experiences, quality of life och qualitative research. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman Livet före diagnosen och Livet efter diagnosen. Deltagarna beskriver brist på förståelse från omgivningen, svårigheter med att anpassa sig till dagliga rutiner, låg självkänsla samt känsla av isolering före diagnosticering. Efter diagnosen beskriver deltagarna effekten av medicinsk behandling och stödet efter diagnosticering och menade att sådana åtgärder bidrog till möjligheten att fungera i den sociala miljön. Diskussion: De vuxnas upplevelser av att leva med ADHD diskuteras utifrån Erikssons teori om lidande och hälsa. Även fokuserar diskussionsdelen på sjuksköterskans professionella roll och ansvar under utredning samt behandling av patienter med ADHD. / Background: ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, is characterized by concentration difficulties with hyperactivity and impulsivity. ADHD also have an impact on a person’s ability to manage their everyday lives.  This disorder is attributed to both genetic and non-genetic factors that are biological and psychosocial reasons. Current assessment of ADHD diagnosis is usually made by an investigating team at a psychiatric clinic. The team assesses the individual's extensive difficulties in managing everyday life. The Swedish health care programs are the basis for individualized treatment and psychosocial support. Aim: The purpose of this literature review was to describe how people experience living with ADHD before and after the diagnosis. Method: A literature review according to Friberg was conducted. Thirteen qualitative articles were used for the analysis. The articles were retrieved from the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. The following keywords were used: ADHD, symptoms, adults, patient experiences, quality of life and qualitative research. Results: The analysis resulted in two main themes Life before the diagnosis and Life after the diagnosis. Participants report difficulties in adapting to daily routines, low self-esteem and senses of isolation before diagnosis. After diagnosis, the participants described the effect of medical treatment and support and explained that this bad contributed to the ability to work in the social environment. Their increased knowledge of ADHD diagnosis and support in daily life leads to improved problem management, giving them a new meaning in life. Discussion: The adults' experiences of living with ADHD are discussed in relation to Erikson's theory of suffering and health. The discussion section also focuses on the nurses’ professional role and responsibility during the investigation and the treatment of patients with ADHD.

Children with neurodevelopmental disorders like Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and/or Autism Spectrum Disorder (ASD) often suffer from variable impairments in language and pragmatic abilities. The purpose of this study was to investigate language and pragmatics in children with ADHD and/or ASD (D-group) compared with a control group with no diagnose (ND-group). 22 children with diagnose, 4 girls and 18 boys aged 9:4–13:6, and 26 children with typical development, 10 girls and 16 boys, aged 10:5–13:4 were tested with a battery of tests concerning language and pragmatics. Their parents filled in a questionnaire regarding pragmatic abilities. The D-group performed poorer than the ND-group in all tests. Correlations were found between several pragmatic and language tests results in the D-group, and a few correlations were found in the ND-group. Some tests were particularly difficult for the D-group. An attempt was made to find subgroups in the D-groups test results via cluster analysis, but without success. The results emphasize the need of routine speech-language pathologist assessment during diagnostic evaluation of children with neurodevelopmental disabilities. / Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och/eller autismspektrumtillstånd (ASD) uppvisar ofta mer eller mindre subtila svårigheter med språk och pragmatik. Syftet med föreliggande studie var att undersöka språkliga och pragmatiska förmågor hos barn med ADHD och/eller ASD (D-grupp) jämfört med en kontrollgrupp utan diagnos (ND-grupp). 22 barn med diagnos varav 4 flickor och 18 pojkar i åldrarna 9:4–13:6, och 26 barn i åldrarna 10:5–13:4 rekryterades och testades med ett batteri av språkliga och pragmatiska tester. Deras föräldrar fyllde även i ett formulär om barnens pragmatiska förmågor. D-gruppen hade sämre resultat än kontroll-gruppen i alla tester. Korrelationer hittades mellan flera pragmatiska och språkliga testresultat i D-gruppen, och några korrelationer hittades även i ND-gruppen. Vissa test var speciellt svåra för D-gruppen. Ett försök att finna undergrupper i D-gruppens testresultat via klusteranalys gjordes även, men utan framgång. Resultaten understryker vikten av logopedisk bedömning som del i multiprofessionell neuropsykiatrisk utredning.

Bakgrund: Förekomsten av attention-deficit/hyperactivity disorder uppgår till 7% bland barn globalt. ADHD har hög hereditet, omkring 57 % och det eftersöks fortfarande orsaker som kan kopplas till ADHD:s fysiologiska uppkomst. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn med diagnosen attention-deficit/hyperactivity disorder. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med en innehållsanalys av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom; Utanförskap och brist på förståelse, Rädsla för att förlora kontroll samt Vikten av bekräftelse och stöd. Föräldrar upplevde en ständig kamp för att behålla kontrollen över barnet, en oförståelse från omgivningen, en känsla av att inte ha något eget liv, att inte känna sig trodda samt brist på stöd, vilket resulterade i att föräldrarna kände utanförskap och isolering. Slutsats: Föräldrar till barn med ADHD beskrev svårigheter att få rätt till utredning men att efterföljande diagnostisering ofta gick snabbt. Det framkom både positiva och negativa erfarenheter av stöd och vägledning men majoriteten av föräldrarna upplevde trygghet och lättnad i kontakten med vårdpersonal som hade erfarenhet av barn med ADHD. Vid professionella interaktioner där det fanns kunskap om ADHD fanns ett holistiskt synsätt på barnet med ADHD och dess familj men inom den allmänna sjukvården fanns det begränsad kunskap och förståelse. / Background: The prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder amounts to 7% among children globally. ADHD has high heredity, about 57% and the course of ADHD’s physiological appearance are still being sought. Aim: The purpose was to describe parents' experiences of living with children diagnosed with attention- deficit/hyperactivity disorder. Method: A general literature study was conducted with a content analysis of nine scientific articles. Result: Three categories were included in the result. Exclusion and lack of understanding, Fear of losing control and The importance of confirmation and support. Parents experienced the constant struggle to manage control of the child, the lack of understanding from the surroundings, feelings of not having their own life, not feeling believed and insufficient support, as a result, parents felt alienated and isolated. Conclusion: Parents of children with ADHD describe difficulties in getting the right to investigation but the subsequent diagnosis often went quickly. Both positive and negative experiences of support and guidance emerged, but most parents experienced security and relief in contact with health professionals who had experience with children with ADHD. In professional interactions where there was knowledge about ADHD, there was a holistic approach to the child with ADHD and its families but in general health care, there was limited knowledge and understanding.

Abstract The purpose of the study is to see how different it can be to live with an ADHD, as well as how different it is to manage to get an ADHD diagnosis in adulthood. The information is gathered through several qualitative interviews with open questions. The thesis is based on a qualitative study and is based on five interviews with participants, who have been diagnosed in adulthood. The results show that the participants have different experiences of the symptoms and difficulties associated with the diagnosis. The usual symptoms such as attention disorders, impulsivity and hyperactivity are described in different ways by the different participants. Also, how different participants have experienced getting the diagnosis, and the importance of getting help. The conclusion is that the diagnosis manifests itself differently depending on the individual, and that more knowledge is needed and the subject needs attention. / Abstrakt   Syftet med undersökningen är att se hur olika det kan upplevas att leva med en ADHD, samt hur olika det är att hantera att få en ADHD diagnos i vuxen ålder. Informationen är insamlad genom ett antal kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning och bygger på fem intervjuer med deltagare, vilka har diagnostiserades i vuxen ålder. Resultatet visar att deltagarna har olika upplevelser av de symtom och svårigheter som förknippas med diagnosen. De vanliga symtom som uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och hyperaktivitet beskrivs på olika sätt av de olika deltagarna. Även hur olika deltagarna har upplevt att få diagnosen, samt vikten av att få hjälp. Slutsats blir att diagnosen yttrar sig olika beroende på individen, samt att mer kunskap behövs och ämnet behöver uppmärksammas.

Background: Children diagnosed with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) havesymptoms such as inattention and / or overactivity and impulsivity. ADHD has increasedsignificantly in recent years and is estimated to be three to five percent of Sweden's school children.The increase is probably due to increased knowledge in the area. Another reason may be that moredemands are made at school on things that are difficult for a child with ADHD. ADHD care oftenconsists of medication and medical follow-ups by nurses and doctors. Nurses follow up on feedingand provide information on lifestyle factors and perform somatic checks. The care can also consist ofpsychoeducation, psychological treatment and occupational therapy efforts. ADHD is aneuropsychiatric functional variation that creates difficulties both in school, at home and in leisure. Itis therefore of great importance to study parents' experience of childcare at ADHD in order toprovide optimal care and care.Aim: To describe parents' experiences of childcare in ADHD.Method: Literature study with qualitative approach. A systematic literature search was conducted inthe databases, Cinahl, Psycinfo, PubMed and Scopus. The selected articles underwent a qualityreview and then a qualitative content analysis was performed.Results: Six themes emerged in the result: the importance of health care efforts, the importance ofmedication, the importance of the alliance, shared decision-making, constant fighting and stigma.Conclusions: Parents were in dire need of adequate support and intervention in the treatment ofADHD and medication had a crucial role in treatment. Parents also felt that there was no supportgroups and skills training for those with children with ADHD alone. Parents constantly struggledwith their children with ADHD and many felt stigmatized by their surroundings and society.Important in care is that parents feel a trusting relationship with health care professionals. Parents ofchildren with ADHD received less shared decision-making than parents with children with physicaldiagnoses. / Bakgrund: Barn med diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har symtom som ouppmärksamhet och/eller överaktivitet och impulsivitet. ADHD har ökat markant de senaste åren och uppskattas vara tre till fem procent av Sveriges skolbarn. Ökningen beror troligtvis på att kunskapen på området har ökat. En annan orsak kan vara att det ställs större krav i skolan på sådant som är svårt för ett barn med ADHD. Vården vid ADHD består ofta av medicinering och medicinska uppföljningar av sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor följer upp mående och ger information om livsstilsfaktorer och utför somatiska kontroller. Vården kan även bestå av psykoedukation, psykologisk behandling och arbetsterapeutiska insatser. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som skapar svårigheter både i skolan, hemmet och på fritiden. Det är därför av stor betydelse att studera föräldrars upplevelse av barns vård vid ADHD för att kunna ge ett optimalt bemötande och vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av barns vård vid ADHD. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna, Cinahl, Psycinfo, PubMed och Scopus. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning och därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet sex teman: sjukvårdsinsatsernas betydelse, medicineringens betydelse, alliansens betydelse, delat beslutsfattande, ständigt kämpande och stigmatisering. Slutsatser: Föräldrar hade ett stort behov av tillräckligt stöd och insatser vid behandling av ADHD och medicineringen hade en avgörande roll i behandlingen. Föräldrar upplevde även att det saknades stödgrupper och färdighetsträning för dem med barn med enbart ADHD. Föräldrar kämpade ständigt med sina barn med ADHD och många kände sig stigmatiserade av sin omgivning och samhället. Betydelsefullt i vården är att föräldrar känner ett förtroendeförhållande till vårdpersonal. Föräldrar till barn med ADHD fick mindre delat beslutsfattande än de föräldrarna med barn med fysiska diagnoser.

The aim of this study is to examine what people with a late (adult) ADHD diagnosis experience was contributing to the late diagnosis. The empirism of this study is mainly interviews with adults that have been diagnosed with ADHD. By applying a thematic analysisas a method, the empirics have been able to be categorized and analyzed. Based on the theoretical models of the labeling theory and locus of control, the result has been interpreted as meaning that the interviewees were labeled incorrectly before diagnosis took place and that a big development can be seen around the person's locus of control. The result shows that there are numerous factors which can be claimed to contribute to a late diagnosis. The majority of the respondents highlight the importance of the environment and mostly adults whether its school staff or members of the family. Factors such as cultural norms, prejudices and lack of knowledge are also crucial when it comes to when in life one gets his diagnosis. The study also examines how it affects people to recieve a late diagnosis, the result shows that an early diagnosis would have reduced the respondents sufferings and improve their life quality. / Studiens syfte är att undersöka vad personer med en sen (vuxen) ADHD-diagnos upplever bidrog till den sena diagnosen. Empirin av denna studie består främst av intervjupersoner med vuxna som har diagnostiserats med ADHD. Genom att tillämpa en tematisk innehållsanalys som metod har empirin kunnat kategoriseras och analyseras. Utifrån de teoretiska modellerna om stämplingsteorin och kontrollfokus har resultatet kunnat tolkas som att intervjupersonerna stämplats felaktigt innan diagnostisering skett samt att man kan se en rejäl utveckling kring personens locus of control. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan påstås bidra till en sen diagnos. Majoriteten av respondenterna belyser omgivnings betydelse och främst vuxna vare sig det är skolans personal eller familjemedlemmar. Faktorer såsom kulturella normer, fördomar och brist på kunskap är också avgörande för när individen får sin diagnos. Studien syftar också till att undersöka vilken effekt det har på respondenterna att få en sen diagnos, resultat visar att en tidig diagnos hade reducerat respondenternas lidande och förbättrat deras livskvalité.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka insatser och vilket stöd som personer med ADHD respektive AST är i behov av, samt kan bistås med under sitt livslopp. Studien är en övergripande litteraturstudie som genom kvalitetsbedömda forskningsartiklar utvädrat dess effekt och långtidseffekt för psykisk och socialt liv. Resultat: samtliga studier visar att multimodal effekt, farmakoterapi i kombination med gruppbaserad behandling samt psykoedukation givit bäst effekt för att utveckla nedsatta förmågor och färdigheter användbara under för ett fungerande vardagsliv. Genom inlärning och psykoedukation för anhöriga har dessutom minskat stigma för denna målgrupp. Studiens slutsats är därmed att multimodal behandling både för individer med funktionsnedsättningar samt dess anhöriga är effektiva. / This degree projects aim was to examine the treatments and support that people with ADHD and ASD has proven need of during their lifetime. This study is a literary overview of current empirical studies examining treatments and interventions for people with ADHD and ASD. The result has shown no significant effect making any treatments effect generalizable on its own. However, this conclusion shows that combined psychosocial treatment alongside pharmacotherapy, as well as treatment including peers proven successful in establishing social skills, relationships and a functioning everyday life. Conclusion: multimodal treatments for both individuals with ADHD and ASD, alongside its peers is considered effective.

Följande studie undersöker speciallärare och specialpedagogers arbete med och kring elever vid komorbiditet; dyslexi och ADHD. Studien utgår från tre frågeställningar. Syftet är att frågeställningarna ska belysa vilken betydelse diagnoser har för speciallärare och specialpedagoger i arbetet för och med elever vid komorbiditet. Studien undersöker dessutom vilka insatser som underlättar skolsituationen för elever vid komorbiditet samt vilka arbetssätt som främjar lärandet vid komorbiditet. Studien utgår från en kvalitativ metodansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med tre speciallärare och trespecialpedagoger från grundskolan årskurs-f6. Resultaten från studien visar att samtliga informanter menar att en diagnos aldrig får avgöra om elever har rätt till stöd och anpassningar i skolan. Diagnoser, menar informanterna, kan vara användbart som ett verktyg för åtgärder. Informanterna menar samtidigt att ett alltförstort fokus på diagnoser kan leda till ett kategoriskt perspektiv på skolsvårigheter. Speciallärare och specialpedagoger, som deltagit i studien, menar att de har en central och avgörande roll att, med sin kompetens, handleda personal och stötta skolelever vid komorbiditet. Det kan ske i form av utveckling av lärmiljön, extraanpassningar, kompensation och färdighetsträning. Resultaten i denna studie synliggör att det specialpedagogiska uppdraget, enligt informanterna, består i att ta hänsyn till olika perspektiv och behov som finns i skolan.