Studien fokuserar på huruvida WCAG:s kompletterande riktlinjer för de med kognitiv funktionsnedsättning möter de behov som utmärks hos barn mellan 10–16 år med ADHD.  Digitaliseringen har bidragit till att tillgängligheten av gränssnitt blivit allt viktigare, inte minst för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Under de senaste 15 åren har andelen personer som diagnostiserats med ADHD ökat. Litteratur visar att barn i skolåldern med ADHD upplever ett överflöd av akademiska och pedagogiska problem. Detta medför att barnet sannolikt kommer att upplevas för hårt behandlad, vilket i sin tur kan påverka självkänslan. Personer med funktionsnedsättningar kan dessutom ofta uppleva svårigheter som leder till funktionshinder på grund av samhällets struktur. Digitala lösningar är en del av en sådan exkluderande struktur, om de inte är utformade för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Idealet är att uppnå en universell design: en lösning som kan användas av vem som helst utan behov av anpassning eller kompromiss, en design för alla.  Denna studie bidrar till att kartlägga vilka behov barn med ADHD har och skapar en förståelse kring hur WCAG:s riktlinjer fångar upp dessa behov. Detta har undersökts genom studiens undersökningsmodell som kopplar samman barn med ADHD:s behov med WCAG:s kognitiva riktlinjer.  Resultat och slutsats grundas på litteratur, undersökningsmodellen och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar vikten i att vidareutveckla undersökningsmodellen för att sträva mot ett ramverk som kan vägleda till att skapa en webbplats som är tillgänglighetsanpassad för barn med ADHD.  Således talas det om teoretiska implikationer som presenterar det teoretiska bidraget som studien medfört. Därefter redovisas praktiska implikationer där designförslag ges för att i högre utsträckning inkludera barn med ADHD:s behov. Slutsatsen är att WCAG:s kompletterande riktlinjer för att inkludera individer med kognitiva funktionsnedsättningar är relevanta för att uppnå en tillgänglighet för barn med ADHD. Däremot visar studien på att de befintliga riktlinjerna inte räcker till utan behöver kompletteras med ytterligare riktlinjer för att bemöta barn med ADHD:s behov. Undersökningsmodellen bör valideras och vidareutvecklas ytterligare, men denna studie bidrar med en grund att bygga vidare på inför fortsatt forskning. / This study focuses on how WCAG:s supplemental guidelines for those with cognitive impairment meet the needs of children between 10-16 years with ADHD.  The digitalization in society has contributed to the fact that accessibility in interfaces has become increasingly important, not least for children with cognitive impairments. During the past 15 years, the amount of people diagnosed with ADHD has increased. Literature shows that school-aged children with ADHD experience an abundance of academic and pedagogical problems. This means that the child will probably feel too harshly treated, which later can affect the child's self-esteem. People with impairments can often experience difficulties that lead to disability due to the structure of society. Digital solutions are a part of such an exclusive structure, if they are not designed to be accessible to people with impairments. The ideal is to achieve universal design: a solution that can be used by anyone without the need for adaptation or compromise, a design for all.  This study helps to identify the needs of children with ADHD and contributes with an understanding of how WCAG's guidelines capture these needs. This has been investigated through the study's investigation model that connects the needs of children with ADHD with the cognitive accessibility guidelines from WCAG:s. The results and conclusions are based on literature, the investigation model and semi structured interviews. The results of the study shows the importance of further development of the investigation model, in order to strive for a framework that can guide the design of a website to be accessible to children with ADHD. Further presented are theoretical implications that present the theoretical contribution that the study entailed, as well as practical implications where design proposals are given to further include children with ADHD's needs. The conclusion of the study is that WCAG's supplemental guidelines for including individuals with cognitive disabilities are relevant for achieving accessibility for children with ADHD. On the other hand, the study shows that the existing guidelines are not sufficient and need to be supplemented with additional guidelines to include the needs of children with ADHD. The investigation model should be validated and further developed, but this study has contributed with a foundation for additional research.

<p>This study explores people’s life experiences when they are diagnosed with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) as an adult, the impact of this diagnosis and how they experience living with ADHD. ADHD is often missed as a diagnosis in children whom have inattentive type ADHD, as “characteristic” symptoms such as hyperactivity and impulsiveness are not as prominent and therefore the child does not typically stand out in a school setting as having problematic or challenging behaviours. Consequently many children may navigate through their childhood and teen years not receiving a diagnosis until sometime into their adult years. In an attempt to give this group a voice I have created an opportunity for a small group of adults diagnosed with ADHD as adults to share their experiences in this qualitative research study. Discussions and findings from my research include the participants’ experiences of feeling relieved after being diagnosed with ADHD as an adult, their resulting responses of thinking about things differently, changing expectations and seeking more information. Participants shared everyday challenges of living with ADHD including physical and cognitive, challenges of daily living and challenges in the school environment. Participants also talked about the emotional impact when relating their experiences of living with ADHD, including having low self esteem, ongoing struggles with feelings of failure, not fitting in and self blame. The purpose of my research was to inform helping professions, and specifically the social work profession, about the experience of receiving a diagnosis of ADHD in adulthood and the realities of living with ADHD. The last area of my findings and discussion fulfills this purpose as it focuses on professional support.</p> / Master of Social Work (MSW)

Symptoms of ADHD (attention-deficit hyperactivity disorder) often involve difficulties with planning and organization. For many young adults with ADHD, it is therefore a stressful challenge to manage all the different aspects of life. As a help in everyday planning and organization, young adults with ADHD use digital time management tools. Previous research has identified that young adults with ADHD are dissatisfied with digital time management tools. However, it is not clear what challenges lead to this dissatisfaction. The purpose of this qualitative study was therefore to gain knowledge about the challenges experienced by young adults with ADHD in the use of digital time management tools. Semi-structured interviews were conducted with nine young adults with ADHD. The analysis of the interviews resulted in the identification of several areas that were particularly challenging in the use of digital time management tools. Notifications were perceived as distracting and interrupting, but also as not providing sufficient attention or being inadequately customizable. Difficulties in receiving support in creating routines and continued use of the digital time management tools were also addressed. Problems with overview as a result of using multiple digital time management tools were also mentioned. The study can contribute to increased understanding and knowledge of the challenges experienced by young adults with ADHD in the use of digital time management tools. / Symptom vid ADHD (attention-deficit hyperactivity disorder) innebär ofta svårighetermed planering och organisering. För många unga vuxna med ADHD är det därför enstressande utmaning att hantera alla olika aspekter av livet. Som en hjälp i vardagligplanering och organisering använder unga vuxna med ADHD digitalatidshanteringsverktyg. Tidigare forskning har identifierat att unga vuxna med ADHD ärmissnöjda med digitala tidshanteringsverktyg. Däremot framgår det ej tydligt vilkautmaningar det är som leder till missnöjet. Syftet med denna kvalitativa studie vardärför att få kunskap om vilka utmaningar unga vuxna med ADHD upplever vidanvändandet av digitala tidshanteringsverktyg. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med nio unga vuxna med ADHD. Analysen av intervjuerna resulterade iatt ett flertal områden identifierades som särskilt utmanande i användning av digitalatidshanteringsverktyg. Notifikationer uppfattades som att de är distraherande ochavbrytande men också att de inte ger tillräcklig uppmärksamhet eller är otillräckligtanpassningsbara. Svårigheter med att få stöd i skapandet av rutiner och fortsattanvändning med de digitala tidshanteringsverktygen togs också upp. Även problem medöversikt till följd av användning av flera digitala tidshanteringsverktyg påpekades.Studien kan bidra med ökad förståelse och kunskap om vilka utmaningar unga vuxnamed ADHD upplever vid användandet av digitala tidshanteringsverktyg.

Bakgrund: Ungdomar med ADHD löper en ökad risk för konsekvenser, såsom lägre livskvalitet, svårigheter med relationer och akademiska utmaningar. Det är viktigt att belysa ungdomarnas upplevelser som skolsköterskan kan utgå ifrån i de hälsofrämjande mötena. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomars upplevelser av hur diagnosen ADHD påverkar deras dagliga liv. Metod: Vald metod samt analysmetod var metasyntes. Studien baserades på analys av resultatet i 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i nio subteman som bildade fyra huvudteman: Påverkan från omgivningen, Känna sig annorlunda och utesluten, En fungerande skolgång är betydande samt Påverkan på det dagliga livet. Resultatet visade att ADHD påverkar ungdomens dagliga liv där ungdomarna efterfrågar stöd av omgivningen, samt en skolmiljö och undervisning som anpassats efter deras förutsättningar. Konklusion: ADHD påverkade ungdomarnas dagliga liv där skolsköterskan behöver arbeta ihop med elevhälsoteamet, lärare samt vårdnadshavare för att kunna ge ungdomarna det stöd de behöver. / Background: Adolescents with ADHD report lower quality of life, difficulties with relationships, and academic challenges. It is important to highlight the experiences of the adolescents’ daily life, which the school nurse can use as a basis in health-promoting encounters. Aim: The purpose of the present study was to illuminate adolescents’ experiences of how the diagnosis of ADHD affects their daily lives. Method: The chosen method and analysis method was a metasynthesis. The study was based on the analysis of the results of 12 qualitative articles Findings: The results showed that ADHD affects the adolescents’ daily lives. The adolescents sought support from their environment, as well as a school environment and education adapted to their conditions. Conclusion: ADHD affected the adolescents’ daily life where the school nurse needs to work together with the student health team, teachers, and guardians to provide adolescents the support they need.

Bakgrund: Att ha diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder [ADHD] kan leda till svårigheter med de exekutiva funktionerna, som planering och strukturering, vilket i sin tur kan göra vardagliga aktiviteter mer utmanande. Tidigare bristande kunskap inom vården och en generell omedvetenhet i samhället om skillnaderna i ADHD-symptom mellan könen har resulterat i fördröjda diagnoser av ADHD hos tjejer och kvinnor. Detta innebär att de har missat möjligheten till rätt stöd och hjälp för att hantera sina svårigheter, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för deras personliga utveckling och förmåga att hantera kraven i vuxenlivet. Arbetsterapeuten har en viktig roll i att stödja kvinnor med ADHD bland annat genom att erbjuda kognitiva interventioner för planering och strukturering. Genom samarbete kan arbetsterapeuten och patienten skapa långsiktiga strategier för att underlätta vardagen. Forskningen kring kvinnor med ADHD har huvudsakligen fokuserat på deras upplevelser, medan det saknas forskning från arbetsterapeutens perspektiv. Syfte: Att undersöka och beskriva arbetsterapeuters upplevelser av att arbeta med kvinnor med ADHD.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen av intervjuerna framkom det att arbetsterapeuterna betonade vikten av att uppmärksamma kvinnors specifika utmaningar vid ADHD-diagnosen, att ha ett klientcentrerat förhållningssätt i arbetsterapin samt att hjälpa kvinnor att hitta sin inre motivation för förändring genom hållbara interventioner var viktiga faktorer som påverkade för ett positivt resultat. Genom att fokusera på dessa faktorer kan arbetsterapeuterna maximera effekten av sina insatser och bidra till ökad livskvalitet och funktionsförmåga hos kvinnor med ADHD. Slutsats: Granskningen av resultatet visar att arbetsterapi har en betydande roll i att stödja kvinnor med ADHD. / Background: Having a diagnosis of Attention Deficit Hyperactivity Disorder [ADHD] can lead to difficulties with executive functions, such as planning and structuring, which in turn can make everyday activities more challenging. Previous lack of knowledge within healthcare and a general unawareness in society about the differences in ADHD symptoms between genders have resulted in delayed diagnoses of ADHD in girls and women. This means they have missed the opportunity for proper support and help in managing their difficulties, which in turn can have negative consequences for their personal development and ability to cope with the demands of adult life. The Occupational therapists play a crucial role in supporting women with ADHD by offering cognitive interventions for planning and structuring. Through collaboration, the occupational therapist and the patient can create long-term strategies to make daily life easier. Research on women with ADHD has mainly focused on their experiences, while there is a lack of research from the occupational therapist's perspective. Purpose: To describe the experiences of an occupational therapist working with women with ADHD. Method: The study was conducted as a qualitative interview study and analyzed through aqualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews revealed that occupational therapists emphasized the importance of recognizing women's specific challenges in ADHD diagnosis, having a client-centered approach in occupational therapy, and helping women find their inner motivation for change through sustainable interventions were important factors that influenced a positive outcome. By focusing on these factors, occupational therapists can maximize the impact of their efforts and contribute to increased quality of life and functioning for women with ADHD. Conclusion: The review of the results shows that occupational therapy plays a significant role in supporting women with ADHD.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskapsutvecklingen gällande diskursen om dels begreppet ADHD, dels specialpedagogiskt stöd på fritidshemmet till elever med ADHD utifrån fritidspedagogernas berättelser. Resultaten analyserades genom diskursanalys, en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med anställd personal i fritidshem. I resultaten framstår det att fritidspedagogerna beskriver begreppet ADHD i fritidshemmet med medicinska och normativa uttryck. Specialpedagogiskt stöd som ges till elever med ADHD på fritidshemmet beskrivs utifrån både det relationella och det kategoriska perspektivet. I vidare forskning skulle det vara intressant att genomföra en studie för att undersöka om det finns ett samband mellan användningen av medicinska och normativa uttryck och det perspektiv på specialpedagogiskt stöd som ges i fritidshemmet.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. ADHD har tidigare setts som avtagande med stigande ålder. Forskning visar dock att symtomen kvarstår för många även som vuxna. Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkar flera områden i livet, såsom personliga relationer, utbildning, yrkesliv och medvetenhet kring risktagande.Vuxna med ADHD har högre nivåer av psykisk ohälsa. Syfte Att belysa erfarenheter av mötet med vården vid ADHD hos vuxna personer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes, baserad på 12 vetenskapliga artiklar, varav två med kvantitativ metod och tio med kvalitativ metod. Artiklarna valdes ut genom databassökning i PubMed, CINAHL samt PsycInfo och kvalitetsgranskades med Sophiahemmets Högskolas granskningsmall för kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalysmetod användes för att sammanställa och analysera de inkluderade artiklarna i litteraturstudien. Resultat Resultatet belyser vuxna personers upplevelser av mötet med vården i relation tilldiagnosen ADHD och dess symtom. Upplevelserna indikerar att det finns en bristande förståelse och tillgång till information om ADHD och dess behandlingsalternativ, vilket leder till känslor av maktlöshet och frustration hos patienterna. Det finns även en rapporterad brist på professionell attityd och kontinuitet i vården, vilket försvårar vårdupplevelsen för personer med ADHD. Förbättringar i tillgången till information, utbildning och stöd inom vården föreslås för att bättre stödja individer med ADHD. Slutsats Studien visar att vårdrelationen för vuxna med ADHD präglas av bristande kunskap och kommunikation. Trots detta kan en ADHD-diagnos innebära lättnad och självinsikt för patienterna. Livsstilsinterventioner och stödjande åtgärder kan öka patienternas autonomi och självförtroende. Det finns dock utmaningar i vården och diagnosprocessen, inklusiveotillräcklig kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Det finns ett behov av förbättringar för att säkerställa en mer effektiv och patientcentrerad vård för vuxna med ADHD / Background Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neurodevelopmental disorder that often debuts in childhood. ADHD has previously been seen as declining with age. However, research shows that the symptoms persist for many even as adults. The neuropsychiatric disability affects several areas of life, such as personal relationships, education, professional life and awareness of risk-taking. Adults with ADHD have higher levels of mental health conditions. Aim To highlight experiences of the encounter with care for ADHD in adults. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 12 scientific articles, two with quantitative method and ten with qualitative method. The articles were selected through database searches in PubMed, CINAHL and PsycInfo and were quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's review template for quality review. An integrated data analysis method was used to compile and analyze the included articles in the literature study. Results The results illustrate adults' experiences of the encounter with health care in relation to ADHD-diagnosis and symptoms. The experiences indicate that there is a lack of understanding and access to information about ADHD and its treatment options, which leads to feelings of powerlessness and frustration among the patients. There is also a reported lack of professional attitude and continuity of care, which complicates the care experience for people with ADHD. Improvements in access to information, education and support in health care are proposed to better support individuals with ADHD. Conclusions The study shows that the care relationship for adults with ADHD is characterized by a lack of knowledge and communication. Despite this, an ADHD diagnosis can bring relief and self-awareness to patients. Lifestyle interventions and supportive measures can increase patients' autonomy and self-confidence. However, there are challenges in the care and diagnosis process, including insufficient knowledge and bias among healthcare professionals. There is a need for improvements to ensure more effective and patientcentered care for adults with ADHD.

Forskning visar att det finns en könsskillnad gällande ADHD-symptoms uttryck och att problematiken i lägre utsträckning uppmärksammas hos flickor. Processen till en diagnos är även längre för flickor. Syftet med denna studie var därför att undersöka förutsättningar för flickor som har ADHD att diagnostiseras samt vilka åtgärder som kan främja dessa förutsättningar. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju personer som arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Materialet har kodats och analyserats genom en tematisk analys för att hitta mönster i informanternas berättelser. Resultatet visade att det finns könsskillnader gällande hur omgivningen uppfattar symptom på ADHD vilket beror på kunskapsbrist hos skolan, föräldrar och samhället i stort. Stärkande faktorer för att förbättra flickors förutsättningar att få rätt diagnos kan enligt studiens resultat vara ökad kunskap, mer forskning samt samverkan mellan olika aktörer som deltar i utrednings- och diagnostiseringsprocessen. / Research has shown gender differences between how girls and boys exhibit  ADHD-symptoms and that girls are less likely to be noticed. The process leading up to a diagnosis is also longer for girls. The purpose of this study was to examine the conditions for girls with ADHD to get the accurate diagnosis as well as what might benefit their conditions. The study was conducted through semistructured interviews with seven individuals working in child and adolescent psychiatry. The material was analyzed using a thematic analysis focusing on patterns in the participants' reports. The result showed that there are gender differences regarding how society perceives ADHD-symptoms which is caused due to lack of knowledge in school, parents and society as a whole. Factors that might strengthen girls' conditions to get the accurate diagnosis is better knowledge, more research and cooperation between different instances that are part of the mapping and diagnostic process.

Thesis (M.Ed. (Education Management )) - Central University of Technology, Free State, 2014 / In keeping with international trends in education, South Africa has embraced inclusive education which makes provision for all diverse learners with learning barriers, such as Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, to be educated and included in the mainstream classroom. ADHD is a common disorder known to be associated with behavioural and academic difficulties, creating challenges for both teachers and learners. Putting inclusive education into practice within diverse classrooms imply that teachers have to support and teach according to a variety of needs and preferences of learners, including learners with ADHD. I believe that teachers present one of the most valuable sources of information with regard to referral and diagnosis of the disorder. They are also responsible for creating an environment that is conducive to academic, social and emotional success for children with ADHD. However, since some doubt exists as to whether teachers have the appropriate knowledge of ADHD and management skills to fulfill this important role, this research study has sought to examine and evaluate how the presence of learners with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) impacts upon the educational and behavioural climate of the mainstream classroom in the Foundation Phase in primary schools in the Lejwleputswa District. The study moreover addressed the knowledge levels of teachers and support systems in place at both institutional and departmental level. Analysis of the information gathered through interviews revealed that ADHD learners have a predominantly negative impact on the mainstream classroom. The study found that teachers often hold negative beliefs regarding behaviour problems exhibited by ADHD learners, tend to be pessimistic about teaching these learners, and feel that they require extra time and effort to teach them. This could be attributed to a lack of knowledge and management skills of ADHD. Furthermore, it became evident that the majority of teachers view medication as the most effective treatment strategy. Recommendations for the DoE, teachers and further study were made.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur ADHD-medlen Ritalin, Concerta och Strattera skildras i massmedia. Specifikt studeras den töjbara gränsen mellan läkemedel och drog med avseende på ADHD-medlen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och den kritiska diskursanalysen. Sammanlagt analyserades 183 tidningsartiklar som förekom mellan 2002-2015 i åtta av de största svenska dags- och kvällstidningar. Resultatet visar att Ritalin, Concerta och Strattera konstrueras som läkemedel i massmedia genom att; 1) benämna dessa som läkemedel; 2) tilldela förespråkare för en ökad förskrivning av medlen plats på nyhetssidorna medan kritiker förläggs till debattsidorna; 3) tilldela framförallt psykiatriker som intar en biomedicinsk diskurs större massmedialt utrymme; och 4) underrapportera om biverkningar. Konstruktionen av Ritalin, Concerta och Strattera som läkemedel ska ses som en bidragande orsak till den ökade förskrivningen av ADHD-medel.