Sammanfattning   Bakgrund: Det har skett en kraftig ökning av användandet av centralstimulerande läkemedel som medicinering vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning). Funktionsnedsättningen kan ge symtom som uppmärksamhetssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet samt avsaknad av impulskontroll. Dessa symtom kan bidra till betydande svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever sitt dagliga liv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Alla deltagare beskrev upplevda symtom som hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet, glömska och känslan av att vara oorganiserad. Symtomen påverkade deltagaren negativt inom flera områden i deras liv, som till exempel svårigheten av att påbörja och slutföra något men även att upprätthålla en relation. Flertalet av deltagare valde att medicinera för att få hjälp med symtomen men behövde också använda sig av strategier som hjälp i vardagen. Några deltagare beskrev ett behov av att självmedicinera med alkohol och narkotika. Slutsats: För en person med ADHD är upplevelsen av sin funktionsnedsättning individuellt och behöver bemötas utifrån detta, det vill säga bemöta personen på den nivå där denne befinner sig. Ett individanpassat bemötande för att öka delaktigheten. När samhället och framför allt sjukvården inte lever upp till detta påverkas personen negativt. Samhället behöver mer kunskap och information, för att alla personer oavsett om man har ADHD eller inte, är det viktigt att känna sig delaktig i samhället. Detta skulle leda till mindre lidande och en större förståelse för hur personer med ADHD fungerar och en god omvårdnad samt de skulle känna sig mera delaktiga i sin vård. / Abstract:   Background: There has been a significant increase in the use of stimulants medication in used for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). The impairment could cause symptoms such as attention deficit, overactivity, impulsivity and lack of impulse control. These symptoms could contribute to significant difficulties in everyday life. Aim: The purpose was to describe how adults with ADHD experience their daily lives. Method: A descriptive literature study based on nine scientific articles. Main results: All participants described perceived symptoms as hyperactivity, impulsivity, inattention, oblivion, and the feeling of being disorganized. The symptoms affected the participant negatively in several areas of their life, such as the difficulty of starting and completing something but also maintaining a relationship. Most of the participants chose to medicate to get help with the symptoms but also needed to use strategies to help in everyday life. Some participants also described a need to self-medicate with alcohol and drugs. Conclusion: For people with ADHD, the experience of their disability is individual and needs to be addressed properly, that is, to meet them at their own level. When the healthcare system does not live up to this, the person is negatively affected. Society needs more knowledge and information so that all people, whether you have ADHD or not, can feel involved in the community. A higher knowledge would lead to less suffering, a greater understanding of how people with ADHD acts, improved nursing care and feeling of better involvement in their own care.

Skolvägran hos barn med autism är vanligare än hos neurotypiska barn (Munkhaugen et al.,2017) och barn med ADHD riskerar att inte nå godkänt betyg i skolan (Jangmo et al., 2019). Lärares bristande kunskaper om NPF samt otillräckliga anpassningar i skolan har lyfts somorsaker till detta (Anderson, 2020). Denna kvantitativa studie hade som syfte att få svar på hur föräldrar till elever medautism och/eller ADHD i mellanstadieåldern uppfattar att skolan fungerar överlag för derasbarn, samt vilka faktorer som har störst inverkan och korrelation med denna upplevelse.Däribland frånvaro, lärares- och skollednings kunskap om NPF, förståelse från skolpersonal,andra elevers bemötande samt anpassningar i skolan. Kön, skolform, medicinering och typ avdiagnos har också funnits med som variabler och kunnat kontrolleras för eventuell inverkanpå hur skolan upplevs fungera överlag. Studien har gjorts via en webbaserad enkät där deltagarna (n=144) rekryterats medbekvämlighetsurval. Resultaten visar att lärares- och skollednings kunskap om NPF, samt frånvarosignifikant korrelerar med hur skolan bedöms fungera överlag. Detta ger en indikation på attflera lärare saknar adekvat kunskap om autism och ADHD och att en kunskapshöjning inomdessa områden behövs. / School absenteeism is more common for children with autism than neurotypical developingchildren (Munkhaugen et al., 2017) and children with ADHD risk not reaching a passinggrade (Jangmo et al., 2019). Teacher’s lack of knowledge about neurodevelopmentaldisorders and insufficient adaptation strategies in school have been highlighted as a reason(Anderson, 2020). The purpose of this quantitative study was to obtain answers to how parents ofchildren with autism and/or ADHD perceive how school works in general, and what factorshave the greatest impact and correlation with that experience. Factors examined areabsenteeism, teacher and school management knowledge of autism and/or ADHD,understanding from school staff, attitude from other pupils and adaptations in school. Gender,type of school, medical treatment and type of diagnosis (autism/ADHD) are additionalvariables that have been able to be examined on their impact on the overall schoolexperience. The data was collected through an online survey where the participants (n=144) wererecruited with a convenience sample. The results show that teacher and school management's knowledge of autism and/orADHD, as well as absence, significantly correlates with how the school is judged to functionoverall. This indicates that an increase in knowledge among existing teachers who lackadequate knowledge about autism and ADHD is required.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som lärare, speciallärare och specialpedagoger har kring vilka stödåtgärder som prioriteras för elever med samtidig dyslexi och ADHD, komorbiditet. För att få tillgång till dessa lärarkategoriers uppfattningar genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Resultatet som framkom var för det första att det inte fanns någon kunskap om begreppet komorbiditet och vad det innebär, och för det andra att alla informanter kunde erinra en elev som troligtvis haft denna kombination utan att skolan vetat om det. Det framkom även att ADHD är det som prioriteras när stödåtgärder sätts in, eftersom det är svårt att bedriva undervisning om eleven har stora koncentrationssvårigheter och/eller är utåtagerande. Stödåtgärder för dyslexi sätts oftast inte in förrän eleven kommit upp på mellanstadiet och blivit utredd för sin ADHD samt fått medicin som lugnat beteendet. Relation lyfts fram som mycket viktigt för att arbetet med eleven ska bli framgångsrikt. Kunskapen om vilka stödåtgärder som fungerar bäst varierar från stor kring ADHD, relativt stor kring dyslexi, till att vara i stort sett obefintlig kring den komorbida formen ADHD - dyslexi.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ADHD är en diagnos som kan påverka individens liv på olika sätt och orsaka såväl fysiska, psykiska och sociala problem.ADHD är en vanlig diagnos som sjuksköterskor stöter på i olika vårdmiljöer. Okunnighet om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att individer med ADHD missförstås och därmed minskas förtroendet till vården. Teoretisk referensram är sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ADHD. Metod: En litteraturöversikt som innehåller tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design publicerade mellan 2012 och 2022. Artiklarna är inhämtades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Dataanalysen utfördes i fem steg enligt Fribergs metod (2017). Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; Vardagen förändras (synen på sig själv, betydelsen av motivation), Behov av stöd (negativa konsekvenser av ADHD, stöd från hälso- och sjukvård, stöd från närstående och omgivning) samt Fördomar och okunskap i omgivning (betydelsefullt yrkesliv, attityder inom psykiatrin).Resultatet visade att ADHD kan orsaka både positiva och negativa upplevelser hos individen. Okunskap hos allmänheten samt okunnighet hos vårdpersonal kan orsaka dåliga upplevelser av att leva med ADHD. Slutsats: Det finns relativt lite forskning om individers upplevelser att leva med ADHD hos vuxna. En ökad förståelse hos sjuksköterskan om hur det är att leva med ADHD kan bidra till jämställdhet och bättre vård för denna patientgrupp. / Background: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disorder. ADHD is a diagnosis that can affect an individual's life in multiple ways, such as physical, psychological, and social issues. ADHD is a common diagnosis which nurses will encounter in various clinical settings. Symptoms of diagnostical traits can constitute an obstacle for the individual. Lack of knowledge in healthcare personnel about the diagnosis can lead to misunderstandings and a mistrust for the healthcare in general for the individual diagnosed with ADHD. The theoretical frame of reference is the nurse’s six core competences. Aim: To describe the experiences of living with ADHD. Methods: A literature review containing twelve scientific articles with a qualitative design, published between 2012 and 2022. The articles were collected through the databases Cinahl, PsycInfo, and PubMed. The data analysis was conducted using the five steps according to Friberg (2017). Results: Three main categories were identified; Changes in everyday life (view of oneself and one's diagnosis, the importance of motivation), Need for support (negative consequences of ADHD, support from health care, support from relatives and the environment) and Prejudice and ignorance of one’s surroundings (significant professional life and attitudes in psychiatry). ADHD can cause both positive and negative effects on the individual. Ignorance in the society as well as ignorance among healthcare professionals can cause bad experiences of living with ADHD. Conclusion: There is relatively little research that examines what it is like to live with ADHD as an adult. If nurses were to increase their understanding about what it is like to live with ADHD, it can contribute to a more equal and improved care for this patient group.

Bakgrund ADHD är en diagnos som finns hos både barn och vuxna och är idag en av de vanligaste förekommande neuropsykiatriska diagnoserna. Även om diagnosens kärnsymtom är svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsreglering, förekommer individuella variationer gällande såväl svårighetsgrad som symtombild.  Hälso- och sjukvårdens mål är att hela befolkningen ska ha lika villkor för såväl god hälsa som vård. En jämlik fördelning av hälsa mellan samhällets grupper är en förutsättning för jämlik hälsa. Livskvalitet, vilket är individens individuella uppfattning av sin livssituation, är ett verktyg som används för att mäta hälsa. Kunskap om upplevelser av livskvalitet hos vuxna med ADHD är därför viktigt för att uppnå hälso- och sjukvårdens mål samt en jämlik hälsa i befolkningen.  Syfte  Att belysa livskvalitet hos vuxna med diagnosen ADHD.  Metod  En icke- systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och PsycInfo och kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmets Högskolas granskningsmall för kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes i en integrerad analys med tre huvudkategorier och sju underkategorier. Resultat Resultatet belyser livskvalitet hos vuxna med diagnosen ADHD, avseende psykisk och fysisk livskvalitet, funktionell livskvalitet samt social livskvalitet. I artiklarna som utgör resultatet har livskvalitet hos vuxna med ADHD studerats i olika befolkningar och med olika mätinstrument, exempelvis EQ-5D, Adult ADHD quality of life (AAQoL) och Satisfaction with life scale (SF-36).  Slutsats Resultatet visar att diagnosen ADHD påverkar olika aspekter av livskvalitet och att vuxna med ADHD upplever sämre livskvalitet jämfört med övrig befolkning. / Background ADHD is a diagnosis that exists in both children and adults and is today one of the most common neuropsychiatric diagnoses. Although the core symptoms of the diagnosis are difficulties with attention, impulsivity and activity regulation, there are individual variations regarding both the degree of difficulty and the symptom picture. The goal of health care is that the entire population should have equal conditions for both good health and care. An equal distribution of health between the groups in a society is a condition for equal health. Quality of life, which is an individual perception of the life situation, is a tool used to measure health. Thus, knowledge of experiences of quality of life in adults with ADHD is important for achieving the goals of health care and equal health in the population. Aim To shed light on quality of life in adults diagnosed with ADHD. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and PsycInfo and have been quality checked in accordance with Sophiahemmet's review template. The results were compiled in an integrated analysis with three main categories and seven subcategories.   Results The results shed light on the quality of life of adults diagnosed with ADHD, regarding physical and mental quality of life, functional quality of life and social quality of life. In the result’s articles, quality of life in adults with ADHD has been studied in different populations and with different measuring instruments, for example EQ-5D, Adult ADHD quality of life (AAQoL) and Satisfaction with life scale (SF-36). Conclusions The result shows that the diagnosis ADHD affects various aspects of quality of life and that adults with ADHD experience a poorer quality of life compared with the rest of the population.

Submitted in fulfillment of the requirements for the degree MASTERS IN EDUCATION In the Department of Educational Psychology and Special Education of the Faculty of Education at the University of Zululand, 2010. / The aim of this study was to investigate the challenges facing educators’ in the inclusion of ADHD learners in the mainstream classroom. As an introduction to the study the challenges faced by educators’ in the inclusion of ADHD learners in mainstream classes were reviewed by means of a study of available and relevant literature. Educators are people who make learning and teaching possible and their own challenges in what is happening in the classroom are of crucial importance. Research done in South Africa on challenges faced by educators’ in inclusive education indicated that educators in mainstream classrooms generally express negative attitudes to mainstreaming policies and thus finds himself with many challenges. In the new education dispensation educators in mainstream classrooms have to accommodate learners with impairments, such as the ADHD child. Inclusion makes additional demands on educators because of the special educational needs of learners with impairments. The challenges facing educators in inclusion and their efficacy in meeting the special needs of learners with impairments play a determining role in the successful implementation of an inclusive education policy. For the purpose of the empirical investigation a self-structured questionnaire was utilized. An analysis was done of 110 questionnaires completed by primary school educators from the Mafukezela Gandhi district on the North Coast of KwaZulu Natal. The data was processed and interpreted by means of descriptive statistics. Essentially the following were the main findings from the empirical study:  Educators lack the necessary knowledge, skills, training and experience of learners with special educational needs.  Educators have difficulty in identifying ADHD learners.  Educators needed to change their teaching methods to accommodate learners with diverse educational needs. The study concludes with a summary and findings from the literature study and descriptive statistics. Based on these findings the following recommendations were made:  The development of curricula, institutions and methods of assessments must include a variety of strategies to accommodate learners with special educational needs, such as ADHD learners.  The basic training of educators must include compulsory courses such as orthopedagogics that will enable them to cope with the demands for inclusion of learners with special educational needs.

Attention/deficit hyperactivity disorder (ADHD) affects a sizable number of children ages 4 to 17 and can be impairing into adulthood. Genetics are partly responsible, but research shows that psychosocial disparity and the interaction of select demographic factors significantly influence ADHD prevalence. There is limited research on the primary factors for an ADHD diagnosis in Hispanic elementary school-aged children. The purpose of this quantitative cross-sectional survey research was to determine the impact of disparity and interaction of psychosocial factors on an ADHD diagnosis. The research questions asked whether there was a relationship between the independent variables (mother's marital status, family income, insurance coverage, gender, age, Spanish spoken at home) and the dependent variable (an ADHD diagnosis) and whether the independent variables were predictive of an ADHD diagnosis. The theoretical framework was derived from Vygotsky and Bronfenbrenner who posited that an individual's culture influences development and a child's development is affected by the environment and external forces, respectively. Elementary school parents (N = 105) completed a self-administered survey to assess the independent variables' impact on an ADHD diagnosis. Data were analyzed using descriptive statistics, chi-square analysis, and binary logistic regression. Results showed males (23.8%) more likely than females to be diagnosed with ADHD. Results also found gender (p = .002) and age [X2(7) = 15.302, p = .032] to be significant overall, R2 = .31. These findings could result in positive social change by fostering awareness, early identification, and treatment of ADHD in Hispanic children and similar communities and may also decrease health care costs.

Bakgrund: Paracetamol, även känt som acetaminophen, är ett populärt receptbelagt och receptfritt analgetisk och antipyretiskt läkemedel. Paracetamol anses vara säkert läkemedel, även under graviditeten, så länge man inte överskrider de rekommenderade doserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att utvärdera rekommendationerna kring det receptfria läkemedlet paracetamol för gravida kvinnor och ifall det kan användas under graviditet utan någon ökad risk för fosterskador.Metod: Metoden som användes är en litteraturöversikt och en artikelsökning gjordes i databasen PubMed. Antalet artiklar som granskades är 15.Resultat: Resultatet visade samband där exponering för paracetamol under graviditet i mer än 28 dagar var förknippad med externaliserande beteendeproblem eller dåliga kommunikationsfärdigheter hos barn från tre år. De externaliserande beteendeproblemen är förknippade med försämrad motorik, negativt uppvisade emotioner, hyperaktivitet, inlärning och uppmärksamhetsproblem. Barn födda av mödrar som exponerats för paracetamol mer än en trimester har högre risk att få HKD-diagnos eller ADHD-medicin förskrivet. Även ökade risker för ADHD visades hos barn vars moder tagit paracetamol under andra/tredje trimestern. In vivo studier som mätte neuronala aminosyraproteiner i råtthjärnan resulterade i att råttor som utsatts för paracetamol under hjärnans utveckling visade försämrad kognitiv flexibilitet. Minskad emotionalitet, ökad responsivitet i dopaminerga systemet och ökning av dopaminnivåer går att sammankoppla med en förändring i neuroutveckling för autism samt ADHD.Slutsats: Läkemedelsintag för en gravid kvinna spelar en viktig roll vid vilken stadie av graviditeten som det administreras då fostret utvecklas på olika sätt under trimestrarna. Detta är viktigt att tas i beaktning när man studerar utvecklingstoxikologiska effekter. I denna uppsats beskrivs kopplingar mellan paracetamolexponering in utero och effekter på neurokognitiv utveckling som ses i skolåldern i form av autism, ADHD och långsammare språkutveckling. Statliga myndigheter bör därför skriva om sina rekommendationer vad gäller exponering för paracetamol för gravida kvinnor och uppmana till försiktighetsåtgärder.

The aim of this study is to investigate how positive and negative notions of adhd shape the identity in young adult women. This is done through research questions that strive to find out how young adult women's identity is shaped by an adhd diagnosis, and how it can be understood based on their own notions of adhd and their experiences of other people's notions of adhd. Totally seven young adult women participated in this qualitative interview study. The women talked about their adhd and it’s personality traits and what it is like to live with, as well as it’s difficulties and strengths in everyday life. The data material is analyzed from a symbolic interactionist perspective with the help of Tajfel and Turner’s Social Identity Theory and Goffman's theory of stigma. The analysis has been compared with previous studies and it’s results to create a picture of whether the results in this study are consistent with others. The study found that the condition becomes part of the identity and that the diagnosis contributes with increased self-awareness, but also with feelings of exclusion and fear of being associated with society's norms around the condition. Some of the interviewees were open about the diagnosis and saw the importance of talking about it, while others wanted to hide the condition from people to be seen as a normative individual. Other people's notions of adhd have a great impact on young adult women with an adhd diagnosis in the sense that society's perception unknowingly becomes the individual's perception. This affects women's self-awareness and identification with in- and out-groups. The study contributes to an increased understanding of identity creation in relation to an adhd diagnosis.

Background: Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disease that affects school-aged children and adults. The overall worldwide prevalence of ADHD is estimated to be about 2- 7% in children and 2- 5% in adults. Little is known about its associations to various metabolic disorders such as type 2 diabetes mellitus (T2DM). Emerging research suggests a positive association between T2DM and ADHD, but the results are inconclusive. Moreover, the underlying mechanisms behind this possible association are still largely unknown. Aim: To explore whether there is a link between ADHD and T2DM and the potential mechanisms. Methods: We searched PubMed and Cochrane Library up to 20 November 2020 without any restrictions on language or date of publication. We included all case-control studies, cohort studies, epidemiologic studies, observational studies, longitudinal studies, and follow-up studies on ADHD subjects of any age, sex or setting who were diagnosed with T2DM during the study or prior to the study. The author then used the Newcastle-Ottawa Scale to assess the quality of the chosen studies. Results: We identified 28 articles and three of them were considered relevant and were therefore included. The included studies reported a positive association of ADHD and T2DM, the prevalence of T2DM in ADHD diagnosed subjects ranged from 0.8% to 3.9% and remained higher when compared to the prevalence of T2DM in the non-ADHD group (control group) with a prevalence ranging from 0.2 to 1.62%. Multiple mechanisms were discussed in the included studies, including proinflammatory cytokine oversecretion combined with an immunologic dysregulation and reduced blood flow to the parietal and frontal lobes in T2DM patients. Conclusion: Due to the limited number of relevant studies, there is no clear evidence for a causal link between ADHD and T2DM. More researches are needed to elucidate the exact underlying genetic and biochemical mechanisms behind this possible association