Bakgrund Attention-deficit hyperactivity disorder [ADHD] kännetecknas av symtom på ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet och hör till gruppen neuropsykiatriska diagnoser. Enligt rådande diagnostiska kriterier ska symtomdebut uppstått innan tolv års ålder och symtomen ska orsaka en varaktig och betydande funktionsnedsättning. Cirka tre procent av den vuxna befolkningen beräknas leva med ADHD. Syfte Syftet var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med ADHD. Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt som har utgått från 17 vetenskapliga artiklar som har analyserats. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed och CINAHL och är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets granskningsunderlag. Resultat Två huvudkategorier identifierades utifrån inkluderade artiklar; Upplevelser av social livskvalitet och Livskvalitet - resurser och behov. Utöver detta identifierades sju underkategorier; Begränsningar i dagliga livet; Utbildning arbete och relationer; Konsekvenser för hälsa och välbefinnande; Samsjuklighet; Betydelse av en diagnos; Strategier i symtomhantering; samt ADHD - positiva upplevelser. Resultatet visade på skillnader i symtomhantering relaterat till tidig eller sen diagnostik, vilket resulterat i skillnader gällande konsekvenser i livet. Slutsats Denna uppsats visade på en bredd av upplevelser relaterat till att erhålla en diagnos som vuxen samt erfarenheter av att leva med symtom innan diagnostisering. Studien fann att många personer med ADHD upplever begränsningar i dagliga livet. Fördjupad kunskap om konsekvenser av ADHD kan bidra till en bättre förståelse och vård för denna patientgrupp. / Background Attention-deficit hyperactivity disorder [ADHD] is characterized by symptoms of inattention, impulsivity and hyperactivity and belongs to the group of neuropsychiatric diagnosis. According to prevailing diagnostic criteria, the onset of symptoms must have occurred before the age of twelve and the symptoms must cause a lasting and significant functional impairment. About three percent of the adult population is estimated to live with ADHD. Aim The aim was to describe adults’ experiences of living with ADHD. Method The study was a non-systematic literature review based on 17 scientific articles that were analyzed. The articles have been obtained from the following databases PubMed and CINAHL and are quality checked based on Sophiahemmet review documents. Results Two main categories were identified based on included articles; Experiences of social quality of life, and Quality of life - resources and needs. In addition to this, seven subcategories were identified; Limitations in daily life; Education work and relationships; Implications for health and well-being; Comorbidity; Significance of a diagnosis; Strategies in symptom management and ADHD - positive experiences. The results showed differences in symptom management related to having received an early or late diagnosis, which resulted in differences regarding consequences in life. Conclusions This essay showed a breadth of experiences related to receiving a diagnosis as an adult as well as experiences of living with symptoms prior to diagnosis. The study found that many people with ADHD experience limitations in daily life. In-depth knowledge of the consequences of ADHD can contribute to a better understanding and care for this patient group.

Bakgrund Antalet personer som diagnostiserats med ADHD har ökat stadigt under de senaste 15 åren. Det har visat sig att många har fått diagnosen först som vuxna. Under senare år har forskning visat upplevelse av lägre livskvalitet hos vuxna med ADHD samt flera konsekvenser av obehandlad ADHD som skilsmässa, ökad risk för missbruk, bilolyckor, olycksfall, depression, ångest och suicid. Syfte Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser och erfarenheter av ADHD hos personer som fått diagnosen i vuxen ålder. Metod Litteraturstudie med kvalitativ design. Med ett perspektiv utifrån vuxna med ADHD har totalt tio vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och Cinahl granskats. Data extraherades, översattes, kondenserades, kodades och tematiserades utifrån grundläggande innehållsanalys. Resultat Analysen av studiernas resultat mynnade ut i tre huvudteman: ADHD påverkade livet som beskriver påverkan av ADHD, Diagnosens betydelse och krokiga väg berättar om tankar och känslor av att få diagnos, samt Erfarenheter av strategi, vård och behandling som skildrar hanteringen av symtom och svårigheter samt upplevelser av erbjuden vård. Slutsats Upplevelser av symtom och svårigheter relaterat till ADHD kan skilja stort mellan människor och kön. Något som måste förstås för att möjliggöra ett arbete utifrån personcentrerad omvårdnad. Stigma och negativa upplevelser av vården ses orsakas av bristande förståelse och okunskap. Varför vikten av attitydförändring i samhället ses som avgörande för god livskvalité och bra bemötande. En kunskapslucka som sågs var kvinnors upplevelse av orsak till senare diagnos, här behövs fortsatt forskning. / Background The number of people diagnosed with ADHD has increased steadily over the past 15 years. It has been shown that many have been diagnosed first as an adult. In recent years, research has shown the experience of a lower quality of life in adults with ADHD as well as several consequences of untreated ADHD such as divorce, increased risk of addiction, car accidents, accidental injuries, depression, anxiety, and suicide. Aim The aim of the literature study was to compile experiences of ADHD in people who received the diagnosis in adulthood. Method Literature review with qualitative design. Based on the perspective of adults with ADHD, a total of ten scientific articles from the PsycInfo and Cinahl databases were reviewed. Data were extracted, translated, condensed, coded and thematized based on basic content analysis. Results The analysis of the results of the studies resulted in three main themes: ADHD affected life which describes the impact of ADHD, The significance of the diagnosis and the winding road talks about thoughts and feelings of being diagnosed, and Experiences of strategy, care and treatment which depicts the coping strategies of symptoms and difficulties as well as experiences of offered care. Conclusion Experiences of symptoms and difficulties related to ADHD can differ greatly between people and gender. Something that has to be understood in order to enable work based on person-centred care. Stigma and negative experiences of healthcare are seen to be caused by lack of understanding and unawareness. Why the importance of attitude change in society is seen as crucial for good quality of life and to be treated well. One knowledge gap that was seen was women's experience of the cause of later diagnosis, here continued research is needed.

Inledning: Diagnostisering och behandling av AD/HD sker primärt i enlighet med forskning som beskriver tillståndet som ett neuropsykiatriskt funktionshinder, vilket implicerar biologiska orsaker. Något som fortfarande är underrepresenterat inom forskningen är relationen mellan diagnosen AD/HD och anknytnings- och uppväxtförhållanden. Syftet med denna uppsats är att undersöka fördelningen mellan olika anknytningsmönster hos föräldrar i familjer där barn fått diagnosen AD/HD. Frågeställningar: Hur ser fördelningen av anknytningsmönster ut hos föräldrar vars barn har fått diagnosen AD/HD? Hur ser samstämmigheten ut mellan parens anknytningsmönster? Metod: En kvantitativ metod med explorativ ansats har använts för studien. Självskattningsformuläret ASQ har använts för att skapa anknytningsprofiler utifrån en given analysmodell. Informationen har bearbetats och analyserats på tre nivåer för att hitta mönster i deltagarnas och gruppens anknytningsmönster. Resultatet har presenterats med deskriptiv statistik. Resultat: 97 % av de deltagande föräldrarna uppvisade otrygga anknytningsprofiler. Fördelningen mellan otrygg och trygg anknytning var jämn mellan kön, åldergrupper och utbildningsnivåer. Avseende anknytningsprofiler var det en tydlig övervikt av Undvikande (47 %) och Ambivalent (40 %) anknytningsprofil relativt Ängslan (10 %) och Trygghet (3 %). Diskussion: Denna studie, ihop med andra studier har visat att det finns en hög grad av otrygga anknytningsmönster i familjer med AD/HD diagnoser. Och trots att studiens resultat inte kan säga något om huruvida otrygga anknytningsmönster orsakar AD/HD symptom, eller AD/HD orsakar otrygga anknytningsmönster, går ändå studiens resultat i linje med att familjeterapeutiska interventioner kan vara klokt att sättas in. I en familjeterapeutisk situation kan stora förändringsarbeten göras i familjesystemet, oavsett skäl till problematiken, vare sig de är biologiskt eller relationellt orsakade. / Introduction: Diagnosis and treatment of AD/HD is primarily done in accordance with research describing the state as a neurodevelopmental disorder, which implies biological causes. Still less common within research is the relation between AD/HD and attachment and childhood conditions. The purpose of this thesis is to investigate the distribution of attachment patterns among parents in families where children has been diagnosed with AD/HD Question formulation: What does the distribution of attachment patterns look like amongst parents whose children have been diagnosed with AD/HD? What are the combinations of attachment patterns amongst the couples? Method: A quantitative method with an explorative approach has been used for this study. The ASQ self-evaluation questionnaire has been used to generate the attachment profiles from the given analysis model. Information has been processed and analyzed on three levels to find patterns within the attachment patterns of the individuals and the group. The result is presented as descriptive statistics. Result: 97 % of the participating parents displayed unsecure attachment profiles. The distribution between secure and insecure attachments was equal between sexes, age groups and education levels. Amongst attachment profiles there was an overweight towards Avoidance (47 %) and Ambivalence (40 %) in comparison to profiles Anxiety (10 %) and Security (3 %). Discussion: This study, together with other studies, has shown a high degree of insecure attachment patterns in families with AD/HD diagnosis. And although the study result can’t say anything about insecure attachments causing AD/HD symptoms, or AD/HD causing insecure attachment patterns, the study is in line with the fact that family-therapeutic interventions can be wise to use. In a family-therapeutic situation real change work can be done in the family system, regardless if the causes are biologically or relationally induced.

Ett barn med ADHD kan uppleva svårigheter med lärande och att utveckla vänskapsrelationer, vilket medför att skolan kan bli en utmaning. Oavsett vad eleven har för svårigheter är skolan ansvarig att erbjuda stöd och utforma undervisningen så eleven får förutsättningar att lyckas. Forskning visar att stödet till elever med ADHD i skolan brister men varför stödet brister besvaras inte. Studien är därför ett försök till att komma närmare ett svar på denna fråga. Syftet med studien är att belysa lärares beredskap för att möta och stödja elever med ADHD i skolan. För att besvara studiens frågeställningar har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare som undervisar i mellanstadiet. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att lärare inte upplever att deras lärarutbildning förbereder dem tillräckligt för att undervisa elever med ADHD samt att fortbildningsmöjligheterna var få. Lärares upplevelse av stödet från ledningen, organisationen, kollegor, föräldrar och andra aktörer varierade. Utmärkande var att läraren som arbetade på en mindre skola än resterande lärare upplevde minst stöd från alla olika aktörer i skolan. / A child with ADHD may experience difficulties with learning and developing friendships, which means that school can be a challenge. Regardless of what difficulties the student has, the school is responsible for offering support and designing the teaching so that the student has the conditions to succeed. Research shows that there is a lack of support for students with ADHD at school, but why the support is lacking is not answered. The study is therefore an attempt to get closer to an answer to this question. The purpose of the studies is to shed light on teachers' readiness to meet and support students with ADHD at school. To answer the research questions, four semi-structured interviews have been conducted with teachers who teach in middle school. The data has been analyzed using thematic analysis. The results showed that teachers do not feel that their education prepared them enough to teach students with ADHD and that continuing education opportunities on their workplace were few. Teachers' experience of support from management, the organization, colleagues, parents, and other actors varied. Distinctive was that the teacher who worked at a smaller school than the remaining teachers experienced the least support from all the different actors in the school.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska resurser som är möjliggörande för ett lärande i en klassrumsmiljö. Lärarens kunskap samt erfarenhet när det kommer till pedagogiskt arbete med diagnoser, vad har det för avgörande roll i elevens mottaglighet? Därav blir frågan vilka metoder och strategier som används i deras dagliga arbetsroll. I studien kommer olika pedagogiska metoder att ställas i förhållande till varandra. I studien har vi tillämpat en kvalitativ metod, dels för att analysera den empiriska data i studien. Samtidigt för att få möjlighet till att hålla halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i en klassrumsmiljö där det förekommer diagnoser. Med hjälp av de halvstrukturerade intervjuerna som genomförts har de klargjorts att det primära för ett lärande, dels är ett lågaffektivt förhållningssätt. Övervägande är även arbetet med tydliggörande pedagogik för att öka elevens möjlighet till ett lärande. Målet är att eleverna ska uppnå en känsla av sammanhang genom att vara delaktiga i sin skolgång, trots den existerande problematiken som en diagnos kan medföra. Att engagera eleven i sin skolgång kan öka elevens motivation och intresse för att lära sig, samtidigt som eleven får möjlighet att utvecklas i den befintliga miljön. / The purpose of this study is to investigate which educational resources are enabling for learning in a classroom environment. The teacher's knowledge and experience when it comes to pedagogical work with diagnoses, what decisive role does it play in the student's receptivity? Hence the question becomes which methods and strategies are used in their daily work role. In the study, different pedagogical methods will be put in relation to each other. In the study, we have applied a qualitative method, partly to analyze the empirical data in the study. At the same time to have the opportunity to hold semi-structured interviews with teachers who work in a classroom environment where diagnoses occur. With the help of the semi-structured interviews that have been carried out, it has been made clear that the primary thing for learning is, on the one hand, a low-affective approach. Work with clarifying pedagogy to increase the student's opportunity for learning is also predominant. The goal is for the students to achieve a sense of context by being involved in their schooling, despite the existing problems that a diagnosis can bring. Engaging the student in their schooling can increase the student's motivation and interest in learning, while at the same time giving the student the opportunity to develop in the existing environment.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan leda till stigmatisering på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie studera hur en grupp personer med ADHD upplever denna stigmatisering på arbetsplatsen utifrån ett inifrånperspektiv. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer i arbetslivet som kan vara faciliterande och hindrande för personer med ADHD. Tio personer med ADHD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades därefter utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Analysen resulterade i fem teman; Upplevelser av och förhållningssätt till sin ADHD diagnos på arbetsplatsen, Identitet och självbild på arbetsplatsen, Deltagarnas uppfattning av allmänhetens uppfattning- stigmatisering, Öppet eller dolt stigma och Faciliterande och hindrande faktorer i arbetsmiljön. Deltagarna hade både individuella och gemensamma upplevelser av stigmatisering på arbetsplatsen kopplat till ADHD. I intervjuerna framkommer bland annat en önskan om ökad kunskap och förståelse, och det framkommer en oro bland deltagarna över hur diagnosen ska tas emot av andra. Det fanns en koppling mellan att vilja berätta om sin diagnos och tilliten till den man ska berätta det för. Deltagarna önskar också stöd kring rutiner och arbetsmiljö för att kunna vara så effektiva som möjligt.  Studier som undersöker ADHD hos vuxna är få och denna studie bidrar till att öka kunskapen kring gruppen.

Syftet med denna studie är att skapa en informativ barnbok kring funktionsvariationen ADHD, som ska fungera som ett verktyg för förskollärare i undervisningstillfällen med barnen. Aspirationen är att barnboken ska bidra till en kunskap om och förståelse för funktionsvariationer samt motverka utanförskap i förskolan. Arbetet utgår ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, barnboken kopplas till perspektivet då den är tänkt att användas under högläsningen i förskolan och högläsningen i sig är både social och kulturell. I arbetet beskriver vi hur vi gått till väga i skapandet av den informativa barnboken, samt vilka etiska aspekter vi har fått förhålla oss till. Att inte peka ut eller kränka någon har varit en stor utmaning under arbetets gång, då arbetet behandlar ett väldigt känsligt ämne. En annan utmaning har varit att göra barnboken inkluderande för så många personer som möjligt, både personer med och utan funktionsvariationer. Därför har vi lagt ett stort fokus på just utformningen av boken, där vi anpassat texten och illustrationerna på ett sätt som ska inkludera fler läsare än en vanlig bok. För att undvika etiska dilemman valde vi att kontakta två specialpedagoger som granskade vår barnbok och gav oss feedback. Vi valde även att utföra intervjuer med ett fåtal förskollärare efter att de läst barnboken under högläsningen på förskolorna, detta för att testa barnboken i praktiken och därefter utveckla barnboken så att den når en hög kvalité. Intervjusvaren användes sedan för att svara på våra frågeställningar och kopplas till arbetets syfte.   Resultatet visar på att förskollärarna anser att vår informativa barnbok är etiskt korrekt och att den fungerar som ett inkluderande verktyg kring olika funktionsvariationer. Utifrån vår undersökning har vi även fått kunskap kring hur man bör porträttera karaktärer med funktionsvariationer samt hur barnlitteratur kan göras mer tillgänglig för alla.

Bakgrund ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom som skapar svårighet med impulsivitet, hyperaktivitet och koncentration. Barn med denna diagnos har stor risk att hamna i ett flertal ogynnsamma situationer. Inom vården läggs stort fokus av sjuksköterskan på barnet i sig, men ofta glöms föräldern i situationen bort. ADHD är en livsomställande diagnos för alla inblandade där föräldrarna också är i behov av stöd, för sig själv men även för barnet med ADHD. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnosen ADHD. Metod En litteraturöversikt som utgår utifrån tio vetenskapliga originalartiklar båda kvalitativa och kvantitativa forskningar. Resultat Resultatet i litteraturstudien visas i tre teman respektive underteman: Tema 1: föräldrars handlande gentemot barnen utifrån kunskap och strategier. Tema 2: påverkan på familjen och det sociala livet för föräldern som delas till två underteman: Familjestrukturens påverkan av barn med ADHD och påverkan på möjlighet och trygghet i det sociala livet. Tema 3: dagliga påfrestning som påverkar föräldralivet och delas till tre underteman: Stress, föräldrars psykiska hälsa och saknad stöd och hjälp. Slutsats Resultaten i litteraturstudien visar att upplevelsen av att ha barn med diagnosen ADHD i föräldrars liv var krävande, utmanade och stressande samt påverkade föräldrars sociala, fysiska och psykiska hälsa. Det visar att barn med ADHD påverkade familjestrukturen, hushållsekonomi och föräldrars jobb. Att vårda barn med ADHD var inte lätt för föräldrars sociala liv och skapade rädsla, oro, otrygghet och känsla av att vara otillräcklig samt inkompetenta för att ta hand om sitt barn. Det framkom också att föräldrar upplevde stigmatisering och isolering från människorna i samhället och anhöriga. / Background ADHD is a neuropsychiatric disorder that creates difficulty with impulsivity, hyperactivity and concentration. Children with this diagnosis have a high risk of ending up in a number of unfavorable situations. In care, the nurse places great focus on the child itself, but the parent is often forgotten in the situation. As ADHD is a lifechanging diagnosis for everyone involved, the parents also need support, for themselves but also for the child with ADHD. Aim The purpose was to describe parents' experiences of having a child diagnosed with ADHD. Method A literature review based on ten original scientific articles, both qualitative and quantitative research. Results The results of the literature study are shown in three themes and subthemes: Theme 1: parents' actions towards the children based on knowledge and strategies. Theme 2: the impact on the family and the social life of the parent, which is divided into two sub-themes: The impact of the family structure on children with ADHD and the impact on opportunities and security in social life. Theme 3: daily stress that affects parental life and is divided into three sub-themes: Stress, parents mental health and lack of support and help. Conclusions The results of the literature study show that the experience of having a child with the diagnosis ADHD in the parents' lives was demanding, challenging and stressful and affected the parents' social, physical and mental health. It shows that children with ADHD affected the family structure, household finances and parents' jobs. Caring for children with ADHD was not easy for parents' social lives and created fear, anxiety, insecurity and feelings of being inadequate and incompetent to care for their child. It also emerged that parents experienced stigmatization and isolation from the people in society and relatives.

Bakgrund   ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsvariation vars karaktäristiska symtom är en kombination av ouppmärksamhet, hyperaktivitet och bristande impulskontroll. ADHD är vanligare bland pojkar under 18 år, men könsfördelningen jämnar ut sig hos patienter över 18 år. Utjämningen tros bero på att allt fler kvinnor får diagnosen först i vuxen ålder. Detta eftersom nya forskningsrön har belyst att symtomen och påverkan av ADHD-diagnosen varierar beroende på kön. Därav har många kvinnor länge varit odiagnostiserade, vilket har resulterat i onödigt lidande till följd av en otillräcklig vård. För att uppnå hälso- och sjukvårdens mål och främja jämlik hälsa inom befolkningen är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnor med ADHD. Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av hälsa och strategier vid ohälsa hos kvinnor med ADHD. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 16 vetenskapliga artiklar som omfattade både kvalitativa och kvantitativa designmetoder. Artiklarna valdes ut från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo utifrån relevanta sökord som var anpassade efter det specifika syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades och deras innehåll analyserades genom tillämpning av en integrerad analysmetod.  Resultat I sammanställningen av resultaten identifierades två huvudkategorier: Hälsoupplevelser hos kvinnor med ADHD och Strategier vid ohälsa hos kvinnor med ADHD. Vidare identifierades fem underkategorier. Resultaten indikerar att kvinnor med ADHD som framgångsrikt integrerade egenvård och copingstrategier uppvisade bättre hälsa. Upplevelsen av trygghet i bemötande av vårdpersonal och ett ömsesidigt engagemang visade sig vara betydande faktorer när kvinnorna sökte vård.  Slutsats Denna litteraturöversikt visade att psykisk samsjuklighet var vanligt förekommande hos kvinnor med ADHD. Detta hade en negativ inverkan på kvinnornas hälsa eftersom de påverkade och förstärkte varandra på flera plan. Egenvårds- och copingstrategier var av avgörande betydelse för kvinnliga ADHD-patienters hälsa, då det möjliggjorde hantering av symtom och navigering genom vardagliga utmaningar. När sjuksköterskan bemötte kvinnorna med ett förstående och personcentrerat förhållningssätt höjdes deras motivationsnivå att implementera hälsofrämjande strategier i sin vardag. De kvinnor som fått sin diagnos senare i livet tenderade att utveckla destruktiva beteenden som en följd av bristande copingstrategier och otillräcklig vård. / Background ADHD is a neuropsychiatric condition characterized by a combination of inattention, hyperactivity, and impulsivity. It is more common among boys under 18 years old, but the gender distribution evens out among patients over 18 years old. This leveling is believed to be due to an increasing number of women receiving the diagnosis in adulthood. Recent research findings have highlighted that the symptoms and impact of ADHD vary depending on gender. Consequently, many women have long remained undiagnosed, related to the comorbidity associated with the diagnosis, leading to unnecessary suffering due to inadequate care.  Aim The aim was to describe experiences of health and strategies during illness among women with ADHD. Method A non-systematic literature review was conducted based on 16 scientific articles that encompassed both qualitative and quantitative design methods. The articles were selected from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo using relevant keywords tailored to the specific purpose. The articles underwent quality assessment, and their content was analyzed through the application of an integrated analysis method.  Results In the compilation of results, two main categories were identified: Health Experiences in Women with ADHD and Strategies for Illness in Women with ADHD. Furthermore, five subcategories were identified. The results indicate that women with ADHD who successfully integrated self-care and coping strategies exhibited better health. The experience of security in the interaction with healthcare professionals and mutual engagement emerged as significant factors when women sought care. Conclusions This literature review revealed that comorbidity of mental health conditions was common among women with ADHD. These factors had a negative impact on women's health as they influenced and reinforced each other on multiple levels. Self-care and coping strategies were of crucial importance for the health of female ADHD patients, enabling them to manage symptoms and navigate everyday challenges. When nurses approached women with an understanding and person-centered attitude, their motivation to implement self-care routines in their daily lives increased. Women diagnosed later in life tended to develop destructive behaviors as a result of inadequate coping strategies and insufficient care.

Researchers have argued that a reason for non-medical use of prescription psychostimulants is to self-medicate an undiagnosed case of ADHD. Therefore, this study examined neuropsychological complaints in college students with and without a history of prescription psychostimulant use. College students (N = 615) completed an Internet-based survey assessing behaviors associated with prescription psychostimulant use and symptoms of neuropsychological impairment. The results of the current study support the hypothesis that college students who non-medically use prescription psychostimulants report more symptoms of cognitive impairment (i.e., memory and attention complaints) than college students classified as non-users. Complaints about memory and attention were as common in non-medical users as medical users. Overall, the results suggest that non-medical users may use prescription psychostimulants due to perceived symptoms of ADHD.